Fler kvinnor än män upplever besvär till följd av arbetet. Det är vanligt att besvären beror på för hög arbetsbelastning. Det visar en ny undersökning från Arbetsmiljöverket.
I Arbetsmiljöverkets undersökning har 12 000 personer fått svara på frågor om deras arbete. Bland annat om arbetet har gett dem någon typ av besvär, vad de består av, och vad man själv tror är orsaken till dem.
Undersökningen visar bland annat att 33 procent av de sysselsatta kvinnorna och 23 procent av männen upplever besvär.
Det handlar bland annat om trötthet, fysisk smärta eller värk, sömnstörningar, oro eller ångest, hörselnedsättning och ljudöverkänslighet.
Olika för kvinnor och män
Orsakerna till besvären varierar men följer ett tydligt könsmönster. För kvinnor är det brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som dominerar, när det inte handlar om rena olyckor.
- 70 procent av kvinnorna och 58 procent av männen svarar att besvären beror på för hög arbetsbelastning.
- 32 procent av kvinnorna och 22 procent av männen svarar att besvären beror på otydliga eller motstridiga krav från arbetsgivaren.
- 28 procent av kvinnorna och 20 procent av männen svarar att besvären beror på bristande stöd och uppskattning från deras chef.
För män är det vanligare att brister i den fysiska arbetsmiljön orsakar de arbetsrelaterade besvären.
- Påfrestande arbetsställningar eller stillasittande är orsak till besvären för 50 procent av männen och för 48 procent av kvinnorna.
- Tung manuell hantering är orsak till besvären för 33 procent av männen och för 26 procent av kvinnorna.
- Korta, upprepade arbetsmoment är orsak till besvären för 26 procent av männen och för 22 procent av kvinnorna.
De arbetsolyckor som orsakar mest arbetsrelaterade besvär är utan konkurrens fallolyckor. Även det är en vanligare orsak till besvär för kvinnor än för män.
Går använda kunskapen på arbetsplatsnivå
Undersökningen Arbetsorsakade besvär är en nationell undersökning. Kan man dra några slutsatser av den som man kan använda på arbetsplatsnivå?
Ja, absolut, menar Gunnar Sundqvist, handläggare på SKLs enhet för arbetsgivarpolitik.
– Inom kommuner och landsting är det många som har engagerande och meningsfulla arbeten. Många av dem har också en hög arbetsbelastning, något som delvis har att göra med att många av yrkena är kontaktyrken, säger han.
Men det finns också anställda inom andra sektorer som upplever en hög arbetsbelastning, betonar han. För att minska besvären behöver chefer och skyddsombud arbeta systematiskt med arbetsmiljöfrågorna, menar Gunnar Sundqvist.
– I vår sektor handlar det ju framför allt om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Men frågan om fysisk belastning är också viktig. Belastningsbesvär beror ibland på en kombination av stress och dåliga arbetsställningar. Det behöver man också uppmärksamma.
Sätter ljus på könsskillnader
Undersökningen sätter ljuset på skillnaden mellan kvinnors och mäns arbetsvillkor i svenskt arbetsliv, menar Alicia Lycke, Vårdförbundets arbetsmiljöstrateg.
– Det är ett mönster i svenskt arbetsliv som vi känner väl till, säger hon.
Det beror inte på att kvinnor tål mindre, utan på att svensk arbetsmarknad är hårt könsuppdelad. Män som arbetar i kvinnodominerade miljöer som till exempel vården kan visa samma besvär som kvinnorna där.
Orsaken till att kvinnor har mer besvär än män i arbetslivet måste sökas i förhållandena på arbetsplatserna, menar Alicia Lycke.
– Inom vården handlar det om att ha en förutsägbar och långsiktig planering av vården med ett något så när jämnt flöde av patienter. Det handlar också om tillräcklig bemanning, och tid för vila och återhämtning. Det behöver man arbeta med inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.