Psykisk hälsa, återhämtning och samvetsstress. Sådana frågor har blivit högaktuella under coronapandemin. Tre nya vägledningar ger konkreta råd om vad chefer och HR-personal bör tänka på.
Chefer och HR-medarbetare spelar en avgörande roll för att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. De behöver i sin tur stöd för att kunna klara uppgiften.
Mot den bakgrunden ger Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, nu ut tre konkreta vägledningar riktade till chefer och HR-personal.
Skrifterna, på fyra-fem sidor, har tagits fram inom ett projekt kallat ”Från teori till praktik i coronatider”. Tanken är att ge kunskap och råd för att stärka arbetsmiljöarbetet. Innehållet bygger på forskning.
– Det är särskilt viktigt att materialet är praktiskt och användbart. Det ska vara enkelt att använda, sa Kristina Folkesson, arbetsmiljöstrateg på SKR, på ett seminarium i slutet av mars.
Där presenterade hon vägledningarna, tillsammans med Anna Östbom, som arbetar med frågor om psykisk hälsa på SKR.
Tre olika teman tas upp – psykisk hälsa, återhämtning och samvetsstress. Vägledningarna är uppbyggda på samma sätt och delvis överlappande. De innehåller:
- kunskapsunderlag
- konkreta råd från forskare
- tips på praktiskt stöd
Nya och förstärkta risker
Kunskapsunderlaget ger en kort sammanfattning av vad forskningen säger om respektive tema.
I vägledningen om psykisk hälsa beskriver kunskapsdelen till exempel hur pandemin har påverkat förutsättningarna i arbetet och arbetsmiljön. Det finns förändringar som medarbetarna faktiskt kan uppleva som positiva. Det kan vara att arbetet känns mer meningsfullt och att det styrs med en större tillit till personalen.
Men framför allt har pandemin skapat nya arbetsmiljörisker, kopplade till psykisk hälsa. Dessutom har risker som redan fanns förstärkts i vissa fall.
Det handlar bland annat om risken för smitta, oro för smitta och att fler måste använda skyddsutrustning. Många har behövt ställa om till nya arbetssätt och till att jobba i nya miljöer, med nya kollegor.
Riskerna omfattar dessutom fler grupper och individer än tidigare. Fler medarbetare har fått en högre arbetsbelastning. Det har skapat ett större behov av återhämtning och en ökad risk för samvetsstress. Pandemin har även lett till att vissa personalgrupper oftare ställs inför etiskt svåra frågor.
Sammantaget innebär de nya och förstärkta riskfaktorerna en ökad risk för psykisk ohälsa, enligt kunskapsunderlaget. Vissa anställda har nu en större risk att drabbas av utmattning, posttraumatiskt stressyndrom och depression. Både medarbetare och chefer behöver stöd.
Råd för olika nivåer
Forskarnas råd består av ett tiotal konkreta tips, som riktar sig till chefer och HR-personal. De tar sikte på vad som behöver göras på tre nivåer – medarbetare, arbetsplats och övergripande ledning/styrning.
I vägledningen om psykisk hälsa är råden till exempel att:
På medarbetarnivå – lyssna, ge inkännande stöd och uppmuntra anställda att värna sin återhämtning.
På arbetsplatsen – underlätta socialt stöd och relationer, skapa förutsättningar för återhämtning.
På lednings-/styrningsnivå – satsa på cheferna, värna deras psykiska hälsa, hjälp dem så att de kan stödja medarbetarna.
Vägledningen lyfter också fram (på individ- och arbetsplatsnivå) friskfaktorer att uppmuntra och riskfaktorer att uppmärksamma.
Förslag på verktyg
Avsnittet om praktiskt stöd ger exempel på strategier och verktyg som chefer och HR-medarbetare kan använda vid olika tillfällen. För varje tillfälle finns förslag på vad man kan göra. Det framgår även hur lång tid insatsen tar att genomföra.
För arbetsplatsträffar (APT) – bland annat etiska reflektionsgrupper och Suntarbetslivs stöd Stressdialogen.
För arbetsdagens början och slut – tips på rutiner för in- och utcheckning, överlämning och reflektion.
För kollegialt stöd – exempel på verktyg för att stötta varandra i par, eller i reflekterande samtalsgrupper.
Suntarbetsliv, Prevent eller SKR har utvecklat vissa av verktygen/strategierna. Andra bygger på erfarenheter och tips från regioner och kommuner.
