Hjälp, det blev dålig stämning!

1 juni 2021 Lästid: 5 min
Kvinna som skriver på tavla och tittar mycket förvånat på fyra mötesdeltagare när det blev dålig stämning.
Dålig stämning kan uppstå i alla möjliga situationer på jobbet. När det händer känner alla som är med att det gnisslar till i kommunikationen. Nu undersöker forskare vad detta kan betyda för arbetsmiljön.

Foto: Magnus Ragnvid / Johnér

Tänk dig att en av dina arbetskamrater tappar fattningen och gormar på jobbet. Eller att chefen sitter på rummet och storgråter efter sin skilsmässa. Hur känns det, och vad gör du?

Etnologerna Katarzyna Herd och Jakob Löfgren forskar om dålig stämning på arbetsplatser.

Här handlar det inte om arbetsmiljöer som genomsyras av dålig stämning, utan om de där stunderna när någon säger eller gör något som bryter en norm för hur man i vanliga fall beter sig på arbetsplatsen. Som när någon glömmer att stänga av mikrofonen på ett digitalt möte, och säger idiot om en kollega så att alla hör.

Vad är dålig stämning?

Etnologen Jakob Löfgren som forskar om dålig stämning. – Tänk dig en gitarr som är dåligt stämd. Den klingar inte fint och det blir inget bra ackord. Våra informanter använder ord som ”när det gnisslar”, att något inte står riktigt rätt till. Dålig stämning är även något som känns, folk liksom fryser till för ett ögonblick.

Det säger etnologen Jakob Löfgren. Han och Katarzyna Herd forskar vid avdelningen för etnologi på Lunds universitet.

Deras studie riktas mot dålig stämning som den upplevs av invandrad arbetskraft, särskilt högre chefer, som kommer från europeiska länder till Sverige för att arbeta som ledare.

Forskarna har djupintervjuat sådana chefer, och kompletterat med en frågelista öppen för vem som helst att svara på.

– De som svarat hittills på frågelistan är i hög grad mellanchefer, till exempel arbetsledare och enhetschefer, säger Jakob Löfgren.

Dålig stämning en svensk kulturyttring?

Kontorslivet i Sverige kännetecknas, enligt forskarna, av platt organisation utan tydliga hierarkier, en stark strävan efter konsensus – att alla ska vara överens, och en tydlig åtskillnad mellan privatliv och arbetsliv.

Som etnologer ser de på dålig stämning som en svensk kulturyttring som öppnar för att förstå svensk kontorskultur och dess rutiner, ritualer och konflikter.

Mer kunskap om dålig stämning kan bidra i arbetet för en bättre arbetsmiljö, och forskningen ingår i Fortes program för arbetslivsforskning. Svensk kontorskultur skiljer sig på flera sätt från den i andra europeiska länder, menar de.

Porträtt på etnologen Katarzyna Herd som forskar om dålig stämning. – I Sverige finns en strävan efter att vi ska vara rationella på jobbet, och lämna familj och det privata livet utanför, säger Katarzyna Herd.

När den normen bryts kan det uppstå dålig stämning, visar intervjuerna.

Hon tar ett exempel:

– Det var en person som var mycket stressad på grund av sitt privatliv, och fick ett utbrott på jobbet. Den som berättade om den här händelsen hade inte svensk bakgrund, och det hade inte heller den som fick ett utbrott. Enligt informanten ville en arbetskamrat med svensk bakgrund genast rapportera händelsen till chefen. Hen kände sig kränkt för att kollegan skrek och gormade på jobbet. Men informanten tyckte att kollegan som fått utbrottet bara behövde lite kramar och en kopp kaffe, vilket hon fick – och lugnade sig direkt.

En del är okej med att låta känslor få plats på jobbet medan andra upplever det som dålig stämning.

En del är okej med att låta känslor få plats på jobbet medan andra upplever det som dålig stämning. När den dåliga stämningen slår ned som en blixt, då händer något som forskarna beskriver som bortfall av kommunikation. Det är då alla stelnar till och tystnar, och alla känner det gnisslande ostämda ackordet. Sen samlar man sig och försöker ta sig an det som hänt.

Olika sätt att hantera dålig stämning

Dålig stämning hanteras på olika sätt, visar berättelserna. En del vill dra in chefen, andra inte. Det verkar vara vanligare att inte vilja dra in chefen.

Man brukar inte berätta om dålig stämning för chefen.

– Vi ser att man inte brukar berätta om dålig stämning för chefen, säger Jakob Löfgren.

Intervjuerna visar också att arbetsgrupper kan skapa egna ”kräkstunder”, som en informant kallar det. Det är speciella platser och stunder där man samlas och pratar om jobbiga saker, som när det blev dålig stämning, utan att involvera chefen.

– Men om det där blir rotat och pågår länge kan det bli ett arbetsmiljöproblem, säger Jakob Löfgren.

Resultatet från forskningen kommer att publiceras i två vetenskapliga artiklar om dålig stämning, där den ena kan komma under 2021. Därefter kommer även en bok om ämnet.

Om forskningen

Projekt
”Det blev dålig stämning” – Vardagsritualer, konflikter och motsägelser i mångnationellt svenskt kontorsliv

Forskare
Katarzyna Herd och Jakob Löfgren, Avdelningen för etnologi vid Lunds universitet.

Finansiär
Forte

Projekttid
2020-2021

Här kan du läsa mer om projektet.

Skapa ett bra samtalsklimat på jobbet

En av de viktigaste förutsättningarna för en bra arbetsmiljö är att vi kan kommunicera med varandra.

I Suntarbetslivs verktyg OSA-kollen finns en aktivitet där ni reflekterar över hur ni pratar med varandra på arbetsplatsen. När aktiviteten är avslutad har ni kommit fram till gemensamma spelregler.

Text: Anna Norrby