Porträtt ute i en sommarskog av Caroline Forssbaeck och Elisabet Palmér, skapare av Göteborgs stads fördjupande arbetsmiljöutbildning.

Främjande perspektiv på arbete - Caroline Forssbaeck och Elisabet Palmér leder tillsammans en arbetsmiljöutbildning i Östra Göteborgs arbetsgrupper.

Foto: Åsa Hammar

De hjälper gruppen att få syn på sina resurser

En utbildning för arbetsgrupper om arbetsbelastning och återhämtning – kan det leda till lägre sjukfrånvaro? Det kan det absolut, tror Elisabet Palmér och Caroline Forssbaeck, HR-strateger i Göteborgs stad.

Hur ser arbetsbelastningen och våra möjligheter till återhämtning ut på vår arbetsplats? Hur kan vi påverka de här två sakerna, som individer och i vår arbetsgrupp? Och vad behöver vi skicka vidare till ledningen?

Det är grundfrågorna i den arbetsmiljöutbildning som Elisabet Palmér, planeringsledare i Göteborgs stad, och Caroline Forsbaeck, hälsostrateg i stadsdelen Östra Göteborg, har skapat. Nu leder hon och Caroline en första omgång av utbildningen i Östra Göteborg.

– Vi vill utgå från medarbetarnas profession och hjälpa dem ta reda på vad de kan och vet om sin egen arbetsmiljö. Det handlar om tillit, delaktighet och engagemang. Förslagen till förbättringar blir så mycket bättre om de kommer från medarbetarna själva, säger Elisabet Palmér.

Tillsammans har de hunnit med 16 arbetsgrupper under våren 2018, alla i verksamheter där man har mycket kontakt med människor. De har träffat arbetsgrupper inom bland annat förskola, skola, hemtjänst, fritidsverksamhet, måltidsverksamhet, och socialtjänsten.

Arbetsgruppen ger förslag

Och den har blivit populär.

– Chefer som hört talas om utbildningen har redan hört av sig och sagt att de gärna vill genomföra den med sina verksamheter när nästa omgång startar, säger Caroline Forssbaeck.

Många av de medarbetare som de träffar får upp ögonen för vad som är arbetsbelastning och återhämtning, berättar Caroline Forssbaeck.

porträtt utomhus i skog på Caroline Forssbaeck, hälsostrateg i Östra Göteborg.– Ibland säger de först att återhämtning handlar om raster, semester eller slut på arbetspasset. Men sen är det många som ser att det kan handla om annat. På ett äldreboende kan det vara en återhämtning att få variera sina arbetsuppgifter genom att till exempel ägna sig åt disken en stund, och få vila lite från det här att vara nära människor hela tiden. Det blev en aha-upplevelse för en grupp.

Det är meningen att gruppen också ska ge förslag på hur de kan skapa mer återhämtning, om de behöver det. Det är inte säkert att man måste få till aktiviteter för det.

– Ibland kan det räcka med att få syn på den återhämtning man redan har, och utveckla den lite mer. Bara att prata om det med varann kan göra att det blir lättare att till exempel gå ifrån – och tillåta varann att göra det, säger Elisabet Palmér.

De pratar också om resurser.

– Vi frågar: vad har ni för resurser? Ibland får vi svar om antal anställda och budget. Men ofta handlar det om den kompetens och erfarenhet de har, om hur de har det med varandra, hur de kommunicerar med varandra och med sin chef. De får syn på saker som de är bra på, säger Caroline Forssbaeck.

Samkörda

Elisabet Palmér och Caroline Forssbaeck har bara känt varandra i ett halvår. Men 16 gemensamma utbildningar har fått dem samkörda. Att intervjua dem i stadsdelsförvaltningens lokaler i Kortedala är som att intervjua en enda person, för de fyller hela tiden i varandras berättelse. Båda har också gått hälsostrategiska utbildningar.

närbild utomhus på Elisabet Palmér, planeringsledare i Göteborgs stad.– Vi är vana att tänka hälsofrämjande, vad som är bra för människor. Det främjande perspektivet är en del av det vi vill lyfta med den här utbildningen, säger Elisabet Palmér.

Det är ingen slump att deras arbetsmiljöutbildning handlar om just arbetsbelastning och återhämtning, påpekar hon.

– De begreppen nämns ofta i forskning. De är med i de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, och i avsiktsförklaringen för friskare arbetsplatser som parterna i kommun- och landstingssektorn har gjort. Så de är en bra utgångspunkt för att höja medvetenheten om arbetsmiljön.

Tre träffar i arbetsmiljöutbildning

Så här går Göteborgs stads fördjupade arbetsmiljöutbildning till:

  • Träff 1. Arbetsplatsträff. Medarbetare, chef och skyddsombud och HR-specialist tar med hjälp av en samling frågor reda på orsakerna till hög arbetsbelastning och brist på återhämtning, men också vilka resurser gruppen har.
  • Träff 2. Chef, skyddsombud och HR-specialist får fördjupad kunskap om hälso- och förändringsteorier, och stöd i att prioritera utifrån de behov som framkommit på träff 1.
  • Träff 3. Arbetsplatsträff. Medarbetare, chef, skyddsombud och HR-specialist tar gemensamt fram en handlingsplan och ett systematiskt arbetssätt för att hantera hög arbetsbelastning och brist på återhämtning.

Elisabet Palmér och Caroline Forssbaeck medverkar vid första och tredje träffen.

Del av en plan

Utbildningen är en del av en plan i åtta punkter för Göteborgs stad för att förbättra arbetsmiljöarbetet och sänka sjuktalen under 2018 – 2019.

Elisabet Palmér arbetar på stadsledningskontoret i Göteborgs stad. 2016 fick de i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram ett åtgärdsprogram för att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet för hela Göteborgs stad. Elisabet Palmér har lett det arbetet, i samarbete med förvaltningar, bolag och fackliga organisationer.

Ungefär samtidigt fick Östra Göteborg ESF-medel för et treårigt projekt på temat En hälsosam arbetsplats. Caroline Forssbaeck anställdes som hälsostrateg där. När hon och Elisabet Palmér fick veta om varandras projekt blev det självklart att försöka se vad de kunde göra tillsammans av dem.

Nu kör de sin arbetsmiljöutbildning som en pilot under våren 2018 i östra Göteborg. Planen är att erbjuda och genomföra den i andra förvaltningar och bolag, och att så småningom vidareutbilda handledare i att leda den.

– För oss har det här varit så lärorikt – vi tycker att vi nu har väldigt bra inblick i bland annat de organisatoriska och sociala faktorer som påverkar arbetsmiljön i Östra Göteborg, säger Elisabet Palmer.

I höst blir det en utvärdering. Då ska de titta på hur deltagarna har upplevt utbildningen, och vilka effekter den gett.

– Det ska bli så spännande att se var det har landat. Men vi ser redan nu att den har inneburit ett lärande bland de som genomfört utbildningen, säger Caroline Forssbaeck.

Suntarbetsliv var med när Hundraårsgatans korttidsboende i Kortedala tog del av utbildningen. Läs den artikeln här.

Text: Åsa Hammar, 04 juni 2018

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

”Chefoskopet ger oss ett gemensamt språk”

I Skåne har tre kommuner gått samman för att förbättra de organisatoriska förutsättningarna för sina chefer. De tre är först ut att använda Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet. – Vi hade pratat…

Kurs i svenska ger städare ett språk för jobbet

I Jönköping lär sig städare yrkes­svenska på arbets­tid. Kursen ingår i en större arbetsmiljö­satsning. – Nu vet jag namnet på sådant som vi använder i jobbet varje dag, säger Mariam…

Här blir de piggare med ljus som följer dygnet

Mer energi på dagen, lugnare nätter och mindre trötta ögon. Medarbetare vid Central­sjukhuset i Karlstad är i stort sett nöjda med dygnsrytmljus. – Man är inte lika trött efter ett…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?