Luft i schemat, jämnare arbetsbelastning och social gemenskap. Det behövs för att medarbetare i hemtjänsten ska börja träna på arbetstid, visar en studie. Det är bra om träningen läggs in som en arbetsuppgift i schemat.
Många som arbetar i hemtjänsten trivs och är stolta över jobbet. Men arbetsmiljön är krävande och sjukfrånvaron generellt sett hög. Verksamheterna brottas ofta med rekryteringsfrågorna.
– Därför är det viktigt att skapa en attraktiv hemtjänst, med en långsiktigt hållbar arbetsmiljö, säger Maria Wolmesjö, biträdande professor i socialt arbete, Högskolan i Borås.
Maria Wolmesjö har tidigare arbetat som undersköterska, enhetschef och biståndshandläggare inom äldre- och funktionshinderomsorgen innan hon blev lärare och forskare. Sedan 2016 arbetar hon vid högskolan i Borås.
Nyligen avslutade hon ett projekt inom hemtjänsten i Göteborg. Det handlade om två frågeställningar, som delvis gick in i varandra. Den första gällde fysisk träning på arbetstid. Den andra var hur man kan förändra arbetstid- och bemanningsplaneringen i mer hållbar riktning (se faktaruta).
Stress och brist på kondition
År 2016 svarade 200 anställda på en enkät om arbetsmiljö och hälsa. Den visade att många var stressade. Var fjärde medarbetare hann inte med arbetsuppgifterna. Var tredje kunde inte påverka sin arbetsmängd.
Företagshälsovården erbjöd medarbetarna individuella hälsoprofiler och konditionstester. Där kom det fram att fyra av tio var riskabelt runda om midjan. Sju av tio hade dålig lungkapacitet.
– De hade inte tillräcklig fysisk kondition för att klara av en vanlig arbetsdag. Många hade inte heller fritidsaktiviteter som gjorde att de blev andfådda, säger Maria Wolmesjö. Det positiva var att nästan åtta av tio var motiverade för förändring.
Två enheter med hög sjukfrånvaro fick särskilda insatser. (Övriga blev kontrollgrupp att jämföra med.) Medarbetare och chefer, sammanlagt cirka 80 personer, deltog i så kallade framtidsverkstäder, som Maria Wolmesjö höll i.
Ringade in hinder
Framtidsverkstad är en metod som bygger på delaktighet, demokrati och kreativitet. Deltagarna jobbar i smågrupper och arbetar sig igenom fyra faser: kritik, vision, förankring och uppföljning.
I kritikfasen ringade hemtjänstpersonalen in vad som hindrade dem från att träna på arbetstid, trots att de hade rätt att göra det och trots att det fanns pengar för vikarier. Det var bland annat tidsbrist, stress, långa arbetsdagar, svag motivation och brist på vikarier med rätt kompetens.
Det är främst organisatoriska strukturer som gör att det inte fungerar.
Friskvården var inte heller schemalagd, som andra arbetsuppgifter.
– Det viktigaste vi ser är att det främst är organisatoriska strukturer som gör att det inte fungerar, säger Maria Wolmesjö.
”Organisatoriska plåster”
Det är en viktig insikt, menar hon. Anställda i hemtjänsten ägnar sig åt mycket ”trix och fix” för att kunna utföra jobbet så bra som möjligt. De hittar sätt att hantera problem som är en följd av hur schemat ser ut.
– De löser väldigt mycket, som då inte heller blir synligt. Hemtjänstens personal är organisatoriska plåster.
Gruppernas visioner handlade om sådant som arbetsglädje, minskad stress och ökad kontinuitet i arbetsgruppen. Deltagarna ville vara delaktiga i schemaplanering och få uppskattning i arbetet. De önskade sig gym på arbetsplatsen, eller nära den. Då skulle de kunna ha fysisk aktivitet tillsammans med brukarna också.
Gruppövningar visade att det sociala klimatet varierade. Några arbetsgrupper var vana att samarbeta. I andra var samspelet svagt.
– Deltagarna blev mer medvetna om hur viktigt det är att arbetsgruppen fungerar socialt, säger Maria Wolmesjö.
De ville ha närvarande och stöttande chefer, vilket förutsätter att cheferna får rätt förutsättningar för sitt uppdrag, fortsätter hon.
Schemat viktigast i handlingsplan
Processen ledde fram till konkreta handlingsplaner. De beskrev vad som skulle göras, när det skulle ske och vem som var ansvarig. Vissa frågor kunde cheferna lösa direkt, andra krävde mera arbete.
Schemafrågorna hade högst prioritet.
– En viktig förändring var att lägga in tid för förflyttning och telefonsamtal. Det fanns inte i schemat tidigare. Medarbetarna ville också ha jämnare belastning. De brukade prata om ”prinsessrader” och ”åsnerader” i schemat.
En annan förändring var att lägga in morgongympa/fysisk träning på betald arbetstid i det digitala schemasystemet, på samma sätt som andra arbetsuppgifter. I motionslokalerna ska det finnas lättanvända redskap och instruktioner, så att man kan träna utan ledare.
Planerna tog också upp tid för reflektion och återhämtning, och insatser för att främja det sociala klimatet. Vikarierna ska vara välutbildade, kända och ha delegation för att klara alla uppgifter.
Mindre stress, bättre flås
Handlingsplanerna fick effekt, åtminstone delvis. Det såg Maria Wolmesjö då hon intervjuade ett urval av chefer och medarbetare efter ungefär ett år, och följde upp med en ny enkätstudie 2018.
Andelen medarbetare som hade dålig lungkapacitet hade minskat (från 72 till 61 procent). Gruppen med riskabelt högt midjemått hade dock ökat något. Sjukfrånvaron hade gått ner med nästan en tredjedel, medan den ökat i kontrollgruppen.
Andelen som kände sig stressade hade sjunkit. Medarbetarenkäterna pekar på förbättrat arbetsklimat och ökat engagemang. Det är dock fortfarande ofta svårt att få tag i vikarier.
Fler medarbetare svarade att de nu tränade på betald arbetstid och vissa var fysiskt aktiva också på fritiden.
Högskolan i Borås kommer att sprida resultaten från projektet i form av flera korta rapporter med konkreta tips till arbetsplatser. De kommer att publiceras på högskolans webbplats.