Hur gör man för att träningen på jobbet ska bli av? Ett par hemtjänstgrupper schemalade träningen, och kombinerade det med andra åtgärder för att minska stressen. Då fungerade det.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Träna på arbetstid kräver tid och planering

Luft i schemat, jämnare arbetsbelastning och social gemenskap. Det behövs för att medarbetare i hemtjänsten ska börja träna på arbetstid, visar en studie. Det är bra om träningen läggs in som en arbetsuppgift i schemat.

Många som arbetar i hemtjänsten trivs och är stolta över jobbet. Men arbetsmiljön är krävande och sjukfrånvaron generellt sett hög. Verksamheterna brottas ofta med rekryteringsfrågorna.

– Därför är det viktigt att skapa en attraktiv hemtjänst, med en långsiktigt hållbar arbetsmiljö, säger Maria Wolmesjö, biträdande professor i socialt arbete, Högskolan i Borås.

Maria Wolmesjö har tidigare arbetat som undersköterska, enhetschef och biståndshandläggare inom äldre- och funktionshinderomsorgen innan hon blev lärare och forskare. Sedan 2016 arbetar hon vid högskolan i Borås.

Nyligen avslutade hon ett projekt inom hemtjänsten i Göteborg. Det handlade om två frågeställningar, som delvis gick in i varandra. Den första gällde fysisk träning på arbetstid. Den andra var hur man kan förändra arbetstid- och bemanningsplaneringen i mer hållbar riktning (se faktaruta).

Stress och brist på kondition

År 2016 svarade 200 anställda på en enkät om arbetsmiljö och hälsa. Den visade att många var stressade. Var fjärde medarbetare hann inte med arbetsuppgifterna. Var tredje kunde inte påverka sin arbetsmängd.

Företagshälsovården erbjöd medarbetarna individuella hälsoprofiler och konditionstester. Där kom det fram att fyra av tio var riskabelt runda om midjan. Sju av tio hade dålig lungkapacitet.

– De hade inte tillräcklig fysisk kondition för att klara av en vanlig arbetsdag. Många hade inte heller fritidsaktiviteter som gjorde att de blev andfådda, säger Maria Wolmesjö. Det positiva var att nästan åtta av tio var motiverade för förändring.

Två enheter med hög sjukfrånvaro fick särskilda insatser. (Övriga blev kontrollgrupp att jämföra med.) Medarbetare och chefer, sammanlagt cirka 80 personer, deltog i så kallade framtidsverkstäder, som Maria Wolmesjö höll i.

Ringade in hinder

Framtidsverkstad är en metod som bygger på delaktighet, demokrati och kreativitet. Deltagarna jobbar i smågrupper och arbetar sig igenom fyra faser: kritik, vision, förankring och uppföljning.

I kritikfasen ringade hemtjänstpersonalen in vad som hindrade dem från att träna på arbetstid, trots att de hade rätt att göra det och trots att det fanns pengar för vikarier. Det var bland annat tidsbrist, stress, långa arbetsdagar, svag motivation och brist på vikarier med rätt kompetens.

Det är främst organisatoriska strukturer som gör att det inte fungerar.

Friskvården var inte heller schemalagd, som andra arbetsuppgifter.

– Det viktigaste vi ser är att det främst är organisatoriska strukturer som gör att det inte fungerar, säger Maria Wolmesjö.

”Organisatoriska plåster”

Det är en viktig insikt, menar hon. Anställda i hemtjänsten ägnar sig åt mycket ”trix och fix” för att kunna utföra jobbet så bra som möjligt. De hittar sätt att hantera problem som är en följd av hur schemat ser ut.

– De löser väldigt mycket, som då inte heller blir synligt. Hemtjänstens personal är organisatoriska plåster.

Gruppernas visioner handlade om sådant som arbetsglädje, minskad stress och ökad kontinuitet i arbetsgruppen. Deltagarna ville vara delaktiga i schemaplanering och få uppskattning i arbetet. De önskade sig gym på arbetsplatsen, eller nära den. Då skulle de kunna ha fysisk aktivitet tillsammans med brukarna också.

Gruppövningar visade att det sociala klimatet varierade. Några arbetsgrupper var vana att samarbeta. I andra var samspelet svagt.

– Deltagarna blev mer medvetna om hur viktigt det är att arbetsgruppen fungerar socialt, säger Maria Wolmesjö.

De ville ha närvarande och stöttande chefer, vilket förutsätter att cheferna får rätt förutsättningar för sitt uppdrag, fortsätter hon.

Schemat viktigast i handlingsplan

Processen ledde fram till konkreta handlingsplaner. De beskrev vad som skulle göras, när det skulle ske ­och vem som var ansvarig. Vissa frågor kunde cheferna lösa direkt, andra krävde mera arbete.

Schemafrågorna hade högst prioritet.

– En viktig förändring var att lägga in tid för förflyttning och telefonsamtal. Det fanns inte i schemat tidigare. Medarbetarna ville också ha jämnare belastning. De brukade prata om ”prinsessrader” och ”åsnerader” i schemat.

En annan förändring var att lägga in morgongympa/fysisk träning på betald arbetstid i det digitala schemasystemet, på samma sätt som andra arbetsuppgifter. I motionslokalerna ska det finnas lättanvända redskap och instruktioner, så att man kan träna utan ledare.

Planerna tog också upp tid för reflektion och återhämtning, och insatser för att främja det sociala klimatet. Vikarierna ska vara välutbildade, kända och ha delegation för att klara alla uppgifter.

Mindre stress, bättre flås

Handlingsplanerna fick effekt, åtminstone delvis. Det såg Maria Wolmesjö då hon intervjuade ett urval av chefer och medarbetare efter ungefär ett år, och följde upp med en ny enkätstudie 2018.

Andelen medarbetare som hade dålig lungkapacitet hade minskat (från 72 till 61 procent). Gruppen med riskabelt högt midjemått hade dock ökat något. Sjukfrånvaron hade gått ner med nästan en tredjedel, medan den ökat i kontrollgruppen.

Andelen som kände sig stressade hade sjunkit. Medarbetarenkäterna pekar på förbättrat arbetsklimat och ökat engagemang. Det är dock fortfarande ofta svårt att få tag i vikarier.

Fler medarbetare svarade att de nu tränade på betald arbetstid och vissa var fysiskt aktiva också på fritiden.

Högskolan i Borås kommer att sprida resultaten från projektet i form av flera korta rapporter med konkreta tips till arbetsplatser. De kommer att publiceras på högskolans webbplats.

Text: Margareta Edling, 18 augusti 2020

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Samsyn gör det lättare att vara rektor

Hösten 2019 började rektorerna i Vårgårda arbeta med Chefoskopet. Nu har de en handlingsplan för hur de ska förbättra sina organisatoriska förutsättningar. Den har redan gett effekt. I början av…

”Det handlar om delaktighet på riktigt”

Pappersarbetet har blivit enklare, lärarnas stress har minskat och det har blivit lättare att anmäla kränkningar. Det är några resultat av att Finningeskolan i Strängnäs har varit med i ett…

Digitalt Gilla Jobbet har fokus på corona

Gilla Jobbet är det årliga arbetsmiljöeventet som ingen vill missa. I år är temat hur coronapandemin påverkar hur vi har det på jobbet. Dessutom blir Gilla Jobbet helt digitalt. Så boka in förmiddagen…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?