Så kan fler må bra på jobbet – 7 råd till chefer

31 augusti 2021 Lästid: 4 min
Leende ambulanssjukvårdare står utomhus och pratar.
Prata om hur ni mår – att skapa en öppenhet om psykisk ohälsa är viktigt för att folk ska må bra på jobbet. Lika viktigt är det för chefer att hålla igång ett öppet samtal om själva arbetsmiljön.

Foto: Maskot / TT

Psykisk ohälsa har blivit en vanlig orsak till sjukfrånvaro. Men det finns effektiva sätt att förebygga att medarbetare mår psykiskt dåligt. En färsk rapport från Folkhälsomyndigheten går igenom vad som fungerar enligt forskning.

Psykisk ohälsa leder till långa och kostsamma sjukskrivningar. Men hur kan man som arbetsgivare förebygga att medarbetare mår psykiskt dåligt?

En ny forskningsöversikt går igenom vilka insatser på arbetsplatsen som fungerar mot sådant som depression, ångest, stress och sömnproblem. Det är första gången en sådan görs i Sverige.

Porträtt på Gunnel Hensing, professor i socialmedicin vid Göteborgs universitet.– Det har varit så känsligt att prata om psykisk ohälsa. Men vi har blivit mer öppna och det forskas allt mer på området, säger Gunnel Hensing, professor i socialmedicin och huvudförfattare till rapporten.

Undersökt 44 projekt

Rapportförfattarna – Malin Axelsson, docent i vårdvetenskap vid Malmö universitet, och Maria Boström, forskare i socialmedicin, har också varit med och skrivit rapporten – har tittat på 44 forskningsprojekt som prövat eller undersökt förebyggande insatser mot psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

Det var både insatser för organisationen och insatser som riktar sig till medarbetarna. I 33 av projekten hade insatserna en tydlig effekt.

Organisationsförändringar som förebyggde psykisk ohälsa var bland annat

  • kortare arbetstid med bibehållen lön
  • ökad delaktighet
  • gruppdiskussioner om arbetsmiljön

Flera framgångsrika projekt gällde just arbetsmiljödiskussioner som ledde till handlingsplaner.

Effektiva förebyggande insatser till medarbetarna var bland annat stresshantering, mindfulness och karriärutveckling.

Fokusera på organisationen

Det finns goda skäl att göra de förebyggande insatserna mot psykisk ohälsa på organisationsnivå.

– Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att göra insatserna där. Då får man en mer långsiktig och hållbar förändring än om man riktar sig till medarbetarna, säger Gunnel Hensing.

Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att göra insatser på organisationsnivå.

Eftersom medarbetare hela tiden slutar på en arbetsplats behöver insatserna till dem ständigt upprepas. Men förändringar i organisationen finns alltid kvar och kommer alla till godo.

Förändringar i organisationen är också bättre eftersom många tycker det är känsligt med psykisk ohälsa. Åtgärderna är så allmänna att de inte kopplas till enskilda personer och ingen behöver pekas ut.

Många insatser ändå för individen

En utvärdering av arbetsmiljöinsatser i Västra Götalandsregionen år 2020 visade att nästan alla arbetsmiljöproblem hade med organisationen att göra. Ändå riktades de flesta åtgärderna mot medarbetarna.

– Jag tror att man tycker det är enklare att göra insatser för dem som redan fått problem. Det kan vara svårt att se kopplingen mellan förebyggande insatser som riktar sig till alla och en effekt på hälsan, säger Gunnel Hensing.

Och även om man ser en förbättring på gruppnivå så kan det fortfarande finnas enskilda anställda som mår dåligt.

Trots att det kan kännas svårt att göra något åt psykisk ohälsa på arbetsplatsen – för att det är känsligt och för att det kan vara svårt att se kopplingen mellan åtgärder och effekt – så talar sjukskrivningsstatistiken sitt tydliga språk. Det är viktigt att försöka.

I rapporten finns åtta exempel på insatser man kan göra inom organisationen som förebygger psykisk ohälsa och tjugofyra exempel på effektiva insatser till individer.

–  Där kan man hitta något som passar ens arbetsplats. Gå in där och läs! Rapporten är en inspirationskälla för den som vill motverka psykisk ohälsa på arbetsplatsen, säger Gunnel Hensing.

Hjärta som symboliserar psykisk ohälsa.Läs också: Vad är psykisk ohälsa?

Om rapporten

Namn
Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet – resultat från en kartläggande litteraturöversikt om universella interventioner på arbetsplatsen.

Författare
Gunnel Hensing, professor i socialmedicin, Göteborgs universitet
Maria Boström, forskare i socialmedicin, Göteborgs universitet
Malin Axelsson, docent i vårdvetenskap, Malmö universitet

Organisation 
Folkhälsomyndigheten

År 2021

Här hittar du rapporten

Några slutsatser från rapporten

Av elva studier som fokuserade på organisations- eller arbetsmiljöförändringar visade åtta en effekt på psykiska besvär.

På organisationsnivå var det effektivt att förebygga psykisk ohälsa genom diskussioner om arbetsmiljön, förkortad arbetstid med bibehållen lön och ökad delaktighet.

För individer hade det bra förebyggande effekt att erbjuda insatser som stresshantering, mindfulness, yoga, meditation och personlig utveckling.

Det finns förvånansvärt få vetenskapliga studier om hur man kan förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Trots att psykisk ohälsa är vanligt och kostar mycket pengar i form av sjukskrivningar.

Här kan du läsa mer i rapporten

7 råd till chefer som vill skapa en bättre psykisk hälsa

  • Skapa öppenhet kring psykisk ohälsa. Var inte rädd för att fråga och prata om det.
  • Diskutera den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen: sådant som återhämtning, schemaläggning, introduktion för nyanställda, hur ni pratar med varandra. Medarbetarna vet oftast vad som fungerar på arbetsplatsen och vad som inte gör det.
  • Skapa utrymme för återhämtning. Se till att det finns kafferaster och att det finns tid när man rör sig mellan klienter och brukare i exempelvis hemtjänsten.
  • Ha regelbundna arbetsplatsträffar.
  • Se till att friskvårdstimmen används.
  • Arbeta förebyggande både med organisationen och med insatser som riktar sig till medarbetarna.
  • Ta hjälp av företagshälsovården, både i det förebyggande och det efterhjälpande arbetet. Där finns mycket kunskap om arbetsrelaterad ohälsa.

Källa: Gunnel Hensing, professor i socialmedicin.

Text: Michael Nyhaga