Kvinna sed bakiifrån sitter på brygga vid en blank sjö.

Chefer som lyssnar på kroppens signaler, och tar hänsyn också till sina egna behov, har större chans att hålla. Förmågan att vara snäll mot sig själv - självmedkänsla - blir ett stöd i pressade arbetssituationer.

Foto: Rania Rönntoft/TT

Självmedkänsla viktigt för att chefen ska orka

Chefer som visar medkänsla med sig själva har större möjlighet att orka i längden, visar ny forskning. Det handlar om att behandla sig själv som en vän, inte döma sig själv så hårt och att lyssna på sina egna behov.

När chefer har det stressigt och tungt på jobbet spelar det stor roll hur de förhåller sig till sig själva. Det visar Christin Mellner, doktor i arbetspsykologi vid Stockholms universitet, och hennes kollegor Susanna Toivanen och Gunnar Aronsson, i ett nyligen avslutat forskningsprojekt om hållbart ledarskap.

Dagens arbetsliv kännetecknas av hög förändringstakt, komplexitet och snabb teknikutveckling.

– Det skapar osäkerhet och oförutsägbarhet för både chefer och medarbetare, sa Christin Mellner när hon presenterade forskningsresultaten på ett seminarium på AFA Försäkring.

Forskarna har ringat in ett antal förutsättningar som är avgörande för att chefer ska kunna, orka – och vilja – fortsätta med sitt uppdrag. Det handlar om faktorer på organisatorisk nivå och i arbetssituationen, och dessutom om individerna och deras relationer till andra.

De djupintervjuade 22 chefer , lika många män som kvinnor. Dessutom svarade 1 657 chefer på en webbenkät. De kom från både offentlig och privat sektor och var medlemmar i fackförbunden ST, Unionen eller Vision.

Sammantaget ger cheferna en bild av en mycket krävande arbetssituation, där vissa sannolikt kommer att ha svårt att hålla i längden.

Självmedkänsla skyddar

En viktig skyddsfaktor på det individuella planet är vad forskarna kallar självmedkänsla.

– Det innebär att man är snäll mot sig själv och inte dömer sig själv så hårt, sa Christin Mellner. Ofta är vi själva vår värsta kritiker. Det är viktigt att lyssna på kroppens signaler och sina egna behov. Vad behöver jag för att hålla och för att kunna ge medarbetarna det de behöver?

Det är även en fördel att kunna se misslyckanden som en del av livet, och inse att andra chefer inte heller är fulländade. Självmedkänsla ska dock inte förväxlas med eftergivenhet, betonade hon.

– Internationell forskning visar att personer med hög självmedkänsla ställer höga krav på sig själva och har en stark inre etisk kompass. Det är inte fråga om svaghet, utan tvärtom en styrka att kunna och våga lyssna på sina egna behov.

Chefer som känner medkänsla med sig själva har lättare att sätta vad de själva anser är en rimlig gräns mellan arbete och fritid. Det ger dem bättre möjligheter både att släppa tankarna på jobbet då de är lediga och att återhämta sig på ett bra sätt.  Det har sin tur stor betydelse för att de inte ska bli sjuka.

– Men det är viktigt att inte betrakta självmedkänsla som en lösning på dålig arbetsmiljö, utan som en inre resurs som stödjer oss när det är svårt, sa Christin Mellner.

De chefer som har ett stabilt, fungerande privatliv verkar även klara en tuff arbetssituationen bättre.

Meningsfullhet och stöd

Känslan av meningsfullhet har också betydelse för hållbart ledarskap. Det innebär att man känner att ens ansträngningar i arbetet har ett värde och bidrar till något som är större än en själv. En annan viktig faktor är att man kan leda på ett sätt som stämmer överens med ens egna värderingar.

– Man måste kunna se sig själv i spegeln, som en av cheferna i studien uttryckte det. Att kunna stå för sitt ledarskap är väldigt centralt.

Relationen till den egna närmaste chefen är betydelsefull. Uppdraget blir i princip omöjligt om en chef inte får stöd och mandat att fatta beslut. Trygghet, tillit, öppen kommunikation och transparenta beslutsvägar är ytterligare några positiva ingredienser i chefers arbetssituation.

– Det är viktigt att kunna säga som det är när något inte fungerar, och att det finns en tolerans i organisationen för misstag, så att man kan lära och utvecklas, sa Christin Mellner.

Cheferna i studien lyfter fram chefsnätverk som en källa till stöd. Vissa skulle vilja dela ledarskapet med en chefskollega. Många menar att det ställs ohållbara krav på chefer idag.

Krav och resurser i balans

På det organisatoriska planet behöver det finnas en balans mellan kraven i arbetet och de resurser som chefen har till förfogande, i form av ekonomi och personal, enligt forskarna.

Det krävs dessutom bättre balans mellan de olika delarna i uppdraget. Många chefer i studien upplever att administrationen tar all tid och att de inte hinner utveckla verksamheten och leda medarbetarna. Det stressar att inte kunna ägna sig tillräckligt åt det man ser som sina kärnuppgifter. En av cheferna i studien beskrev sig som ”en väldigt högavlönad sekreterare”, berättade Christin Mellner.

Studien visar även att det är en stark påfrestning att känna sig som en ”buffert” mellan den högre ledningen och hårt arbetande, frustrerade medarbetare.

Tydliga mål – och inte alltför många mål – har stor betydelse för en hållbar arbetssituation. Även antalet medarbetare behöver vara rimligt, sa Christin Mellner. Med fler än 20 underställda medarbetare blir det ofta svårt att leva upp till förväntningarna på att vara en stödjande och närvarande chef.

Foto på Christin Mellner: Stefan Söderström

Text: Margareta Edling, 26 september 2017

Senaste artiklar

En skjuts framåt för arbetsmiljöarbetet

En nystart för arbetsmiljöarbetet – det blev resultatet av Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning för Sofia Johansson, enhetschef på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. – Nu känner jag att det går att jobba fram…

Friskare medarbetare i Södertälje kommun

Träning på arbetstid, aktiv sjukskrivning och workshoppar i arbetsgrupper med hög sjukfrånvaro – så har Södertälje kommun lyckats få friskare medarbetare på bara två år. – Mitt uppdrag är att fler…

Tummen upp för mätmetod mot stress

Företagshälsovården kan ha en viktig roll när det gäller att påvisa stressrelaterad ohälsa tidigt. Nu sprids en forskningsbaserad mätmetod som fångar upp arbetsrelaterad stress – på både individ- och gruppnivå.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?