Stark stress på jobbet när man är ny i yrket kan påverka hälsan allvarligt. Det ökar risken att senare drabbas av till exempel depression, visar en långtidsuppföljning av sjuksköterskor. Studien visar på vikten av stöd tidigt i karriären.
Den arbetsmiljö som nyutbildade sjuksköterskor möter får stor betydelse för deras fortsatta yrkesliv.
Det säger Ann Rudman, som är forskare vid enheten för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och lektor vid Högskolan i Dalarna.
Hon och hennes kollegor har gjort en långtidsuppföljning av sjuksköterskor 11–15 år efter examen. Syftet var att få en övergripande bild av hur arbetsmiljön i början av deras yrkesliv påverkar sjuksköterskornas framtida hälsa och karriär.
Forskarna undersökte också om utbrändhetssymptom tidigt i arbetslivet får betydelse för hälsan drygt tio år senare.
– Vår studie visar tydligt hur viktigt det är att satsa på förebyggande strategier, och att göra det tidigt i yrkeskarriären, säger Ann Rudman.
Närmare 2 500 sjuksköterskor svarade på forskarnas enkätfrågor (svarsfrekvensen var 62 procent). De tog examen år 2002, 2004 eller 2006. De är med i ett projekt kallat Lust, Longitudinell undersökning av sjuksköterskors tillvaro. Där ingår sammanlagt 4 000 sjuksköterskor. Hit räknas även barnmorskor och specialistsjuksköterskor.
Forskarna har följt dem sedan deras utbildningstid, i en rad studier och insatser.
Stress tidigt påverkar
Risken för utbrändhet senare i yrkeslivet påverkas av flera faktorer, visar studien. Det handlar om en kombination av höga krav – fysiska och psykiska – låg kontroll över det egna arbetet, små utvecklingsmöjligheter och svagt stöd från chefer.
Ann Rudman beskriver det som en skadlig process, som inleds tidigt.
– Att flera gånger utsättas för den typen av arbetsmiljöstressorer under de första åren i yrket innebär en ökad risk för utbrändhet 11–15 år senare, säger hon.
Sjuksköterskor som tidigt hade utsatts för höga krav, låg kontroll och svagt stöd hade oftare symptom på depression. De rapporterade mer sömnproblem och mer smärta i nacke och rygg.
Återhämtning och stöd
Eftersom höga stressnivåer kan få så allvarliga konsekvenser, finns det mycket att vinna på att arbeta förebyggande, fortsätter hon. Kraven i arbetet är höga redan i grunden.
– Då behöver man tänka, okej vad är det för resurser och återhämtning sjuksköterskorna behöver?
Omkring hälften av sjuksköterskorna upplevde i början av karriären en låg nivå av uppmuntrande ledarskap, i kombination med höga krav, små utvecklingsmöjligheter och låg kontroll över arbetet.
Det finns alltså mycket att arbeta med, konstaterar Ann Rudman.
Påverkar senare hälsa
Mer än var tionde sjuksköterska hade mycket höga symptom på utbrändhet minst ett av de tre första åren i yrket.
I gruppen med tidiga utbrändhetssymptom var det vanligare att – drygt tio år senare – ha problem med koncentration, minne, depression och sömn.
Sjuksköterskor med symptom på utbrändhet tidigt i yrket var också borta mer från jobbet senare i yrkeslivet. De gick också oftare till arbetet trots att de inte var friska.
Ann Rudman beskriver de här resultaten som alarmerande.
Det finns långtidskonsekvenser av höga nivåer av utbrändhet tidigt i arbetslivet.
– Det är en väldigt viktig poäng att det finns långtidskonsekvenser av höga nivåer av utbrändhet tidigt i arbetslivet. Vi har verkligen vridit och vänt på det resultatet, eftersom det är väldigt allvarligt.
Fler vill lämna yrket
Ungefär var femte sjuksköterska som hade haft utbrändhetssymptom tidigt i yrkeslivet hade en stark avsikt att lämna yrket, visar uppföljningen. Bland dem som inte haft symptom ville en betydligt lägre andel byta karriär (13 procent).
Tanken på att lämna yrket – och beslutet att göra det – verkar hänga ihop med arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter. Det framgår av de kommentarer som sjuksköterskorna kunde lämna i enkäten. Det finns tecken på att det inte handlar om att de egentligen vill sluta i yrket, skriver forskarna. Snarare är det ”ett symptom på att bägaren till slut rinner över”.
Omkring fyra av tio sjuksköterskor arbetade deltid vid uppföljningen. Det förklaras inte bara av att de till exempel är småbarnsföräldrar. Snarare kan det vara ett uttryck för att de själva försöker balansera en pressad arbetsmiljö och scheman som inte ger tillräcklig återhämtning, menar Ann Rudman.
Sjuksköterskorna är lojala
Nästan alla sjuksköterskorna (95 procent) arbetade ändå kvar inom hälso- och sjukvården 11–15 år efter examen. Vissa hade blivit chefer, men nio av tio arbetade huvudsakligen som sjuksköterska. Mer än hälften hade specialiserat sig.
De här siffrorna gjorde faktiskt Ann Rudman lite förvånad.
– Det tyder på en enorm lojalitet, säger hon. Sjuksköterskorna är starkt engagerade i sitt yrke från början. Det är viktigt att inte urholka den resursen, utan ge dem bra förutsättningar.
