När förskolan möter hederskulturen

Många barn i Sverige lever i en hederskultur – även små barn i förskolan. Och hederskulturen krockar ofta med förskolans uppdrag om jämställdhet och barns individuella rättigheter. Den konflikten kan bli svår – men inte omöjlig – att hantera. Medarbetarna behöver både kunskap och mod för att agera, visar en ny studie.

Tidigare hedersrelaterad forskning har fokuserat på de lite större barnen.

– Men även de allra yngsta lever med hedersrelaterade begränsningar som riskerar att minska deras handlings- och livsutrymme ganska markant, säger Devin Rexvid, forskare och lektor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

I en ny studie beskriver han de komplexa utmaningar som förskolor står inför när de möter barn och föräldrar med bakgrund i hederskultur. Medarbetare balanserar då mellan förskolans värderingar och krav utifrån hedersnormer. Tydligast märks det i kraven på könssegregering i hederssammanhanget.

Men enligt förskolans läroplan ska förskolan aktivt motverka alla tendenser som inte främjar människors lika värde, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan flickor och pojkar, kvinnor och män.

Dessutom ska rättigheter i FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) speglas i förskolans arbete. Det som bedöms vara för barnets bästa ska alltid sättas först.

Ville se hur barnen påverkas av hederskultur

Studien genomfördes i tre städer av olika storlek genom intervjuer i grupp med medarbetare från förskolor och en öppen förskola.

Devin Rexvid ville undersöka hur de här olika normerna konkurrerar med varandra, och hur det påverkar barnens möjligheter att utvecklas. Ett annat syfte var att titta på hur mötet med hederskulturen påverkar medarbetares möjligheter att utföra sitt uppdrag enligt förskolans läroplan.

Intervjuerna blev även ett uppskattat tillfälle för medarbetarna i olika förskolor att tillsammans reflektera och lära sig mer om frågan. De talade både om villkoren för mödrar och barn som lever i en hederskontext och om den egna yrkesrollen.

Flickor och pojkar ska hållas åtskilda

Devin Rexvid förklarar begreppet hedersnormer som en del av en social struktur där individens heder eller anseende är centralt för gruppens status. Hedersnormer är något som människor socialiseras in i. Det handlar om hur en individ ska bete sig för att skydda, bevara och stärka denna heder. För att värna om gruppens, familjens och släktens heder kan familjen därför rikta en strikt kontroll mot en individs beteende, särskilt i relation till kön, sexualitet och värderingar.

– Innebörden i ”heder” är komplext och varierar i uttryck. Det har lett till att många yrken i välfärden behöver ny kunskap, menar Devin Rexvid.

I förskolan kan det handla om att flickor och pojkar ska hållas åtskilda. Det kan till exempel innebära att flickor inte får leka med pojkar eller delta i aktiviteter med dem.

Krockar med förskolans uppdrag

Flickor kan vara tvungna att bära kläder som täcker armar och ben, även under varma dagar. En del föräldrar vill inte att deras döttrar har kontakt med manlig personal, eller att män byter blöjor på flickor. Särskilt flickor kan vara under noggrann uppsikt av familjen för att säkerställa att de följer dess normer och regler, vilket kan begränsa deras frihet och självständighet.

Könssegregering är den vanligaste hedersnormen som krockar med förskolans uppdrag.

– Könssegregering är den vanligaste hedersnormen som krockar med förskolans uppdrag. Det är också det viktigaste att motverka då det är inkörsporten till hederskulturen, säger Devin Rexvid.

Studien visade att medarbetare kan känna sig osäkra på hur de ska hantera när hedersnormer krockar med förskolans värdegrund. Det leder ibland till att de undviker att göra orosanmälningar, trots deras skyldighet att rapportera till socialtjänsten.

4 sätt att hantera konflikten

Det här är några strategier som förskolans medarbetare har för att hantera den här konflikten:

• Dominans innebär att förskolan sätter gränser och säger nej till de krav som krockar med förskolans uppdrag.
• Samarbete ger i stället barnens intressen företräde, genom att medarbetarna försöker förstå och föra dialog med föräldrarna och få dem med sig.
• Undvikande innebär att förskolan ignorerar problemen.
• Kompromiss innebär att medarbetarna jämkar och tar hänsyn till föräldrarnas intressen, i den mån de inte är helt oförenliga med förskolans principer.

– Ingen går dock nöjd ur en kompromiss, men man får ett slut på konflikten, säger Devin Rexvid.

Devin Rexvid menar att det kan vara klokt att chefer och medarbetare i förskolan reflekterar över de fyra strategierna, för att öka sin kunskap och medvetenhet om de egna förhållningssätten.

– Det är dock väldigt viktigt att sätta ner foten och säga nej till orimliga krav och stå fast vid det, säger Devin Rexvid.

Skapar stress för medarbetarna

Devin Rexvid är övertygad om att det går att åstadkomma en attitydförändring och beteendeförändringar, genom så tidiga insatser som möjligt. Han poängterar att förskolan är till för barnen. Den har ett samhällsuppdrag och en skyldighet att värna om barns frihet och rättigheter.

Arbetsmiljön för medarbetarna var ingen direkt fråga i studien. En del framkom ändå naturligt i samtalen. Konflikter och hot från vårdnadshavare förekom. Att ofta balansera mellan olika kulturella normer och värderingar skapar stress och osäkerhet om hur de bäst ska stödja barnen samtidigt som de respekterar familjerna.

Det är ledningens ansvar att skapa en hållbar arbetsmiljö för medarbetarna även i den här situationen, menar Devin Rexvid.

– Jag vill också betona behovet av mod och ökade kunskaper hos alla medarbetare för att hantera hedersrelaterade frågor på ett konstruktivt sätt, avslutar han.