A, B och C-tid – så delar de in sina arbetsdagar på Sjöhästens förskola i Malmö. Det är en modell som har minskat stressen och skapat tydlighet för både barn och personal.
I en låg tegelbyggnad i centrala Malmö ligger Sjöhästens förskola. Innanför dörrarna ryms det en rad olika världar – allt från ett färgglatt dinosaurieland till ett byggrum och en liten lägenhet. I lägenheten ligger konstgjorda kakor prydligt upplagda på ett kakfat, redo för bjudning.
Här tar 22 pedagoger hand om 117 barn. Rektorn heter Ninni Hyleborg.
– Vi har jobbat med ABC-tid sedan 2011. Vi hade hört talas om konceptet på något annat håll, men anammade och utvecklade det, berättar hon
ABC-tid innebär att pedagogernas tid är uppdelad utifrån tre olika sorters arbetsuppgifter. Det gäller både förskollärare och barnskötare.
- A-tid är fokuserad tid nära barnen
- B-tid kan till exempel innebära att byta blöjor, prata med föräldrar och så vidare
- C-tid är sådan tid som inte är nära barnen. Det kan till exempel vara fortbildning, reflektion eller förberedelser.
Skapar strukturen tillsammans
Det är pedagogerna tillsammans som planerar dagarna utifrån A, B och C-tid. Skyddsombudet Marie Weedon berättar hur det går till:
– Vi sitter och reflekterar tillsammans en gång i veckan, och skapar en gemensam mall. Vi bestämmer också tillsammans vad vi ska göra under A-tiden. Sedan skriver vi ut mallen och sätter upp den på avdelningen. Den finns också tillgänglig i vårt it-system för reflektioner.
Fördelarna med systemet är flera.
– Det blir ett sätt för pedagogerna att få ett gemensamt språk. Man kan säga att ”nu är jag i A-tid. Kan du ta hand om det här andra?”, säger Ninni Hyleborg.
Hon har märkt skillnad på de arbetsplatser där systemet fungerar.
– Om man som chef kommer in i en grupp där det är lite gungigt kan det bero på att alla är i B-tid. Ingen som är i A-tid har ”fångat upp” barnen. När någon är i A-tid brukar barnen flockas runt den pedagogen, och stressnivån sjunker i hela gruppen.
Man är där man är – och inte överallt
Marie Weedon håller med om att systemet har många fördelar.
– Arbetssättet blir tydligare och man får struktur på verksamheten. Man är där man är – och försöker inte vara överallt hela tiden. Det minskar stressen.
Arbetssättet blir tydligare och man får struktur på verksamheten
Systemet bygger på att personalen litar på varandra. Att den som är i A-tid kan fokusera på barnen, och räkna med att det andra flyter på i bakgrunden.
– Man måste lita på att alla gör det som behövs, säger Ninni Hyleborg.
Något som förskolan inte vill ha för mycket av är det som de kallar för O-tid. Det är sådant som inte tillför någonting till verksamheten eller arbetsmiljön, och som kan uppstå om en anställd till exempel har en dålig dag. Det kan handla om att råka fylla i fel blankett. Det kan också handla om att skriva privata sms eller gå på toa en extra gång bara för att få en paus.
– Om man är öppen med att man har en dålig dag kan vi försöka förvandla den tiden till C-tid istället. Vi kan till exempel säga att ”du kan väl ägna lite tid åt att röja i det där förrådet, eller styra upp det här med bokbussen istället”. Då får man bidra ändå.
Prata igenom det ordentligt
Ninni Hyleborg har ett tips till andra som funderar på att införa systemet: prata igenom det ordentligt.
– Definiera vad som är A, B och C-tid. Vad ingår och vad är okej att göra under den tiden? Se till att det blir ordentligt uppstyrt i schemat, och att det lämnas tid för sådant som fortbildning, kollegialt lärande och reflektion.
Hon får medhåll av Marie Weedon.
– Och fortsätt prata om det på arbetsplatsträffar. Våga lyfta när det fungerar och när det inte gör det. Det handlar inte om att peka ut den enskilde pedagogen, utan om verksamheten och arbetsmiljön.
Spritt sig runt staden
Sjöhästens förskola är inte de enda som har arbetat med ABC-tid, utan systemet har spritt sig runt Malmö som en del av ett större utvecklingsprojekt för förskolan. Anna Harborg, utvecklingsledare, är en av dem som har samordnat projektet.
– I början möttes ABC-tiden av skepsis på sina håll, men när medarbetarna tog systemet och gjorde det till sitt blev det bra. De hittade tider på dagen som inte riktigt fungerade, och löste det på detta sätt.
När medarbetarna tog systemet och gjorde det till sitt blev det bra
Hon tycker att systemet också blir ett sätt att skapa återhämtning. Dels för att det ger ökade möjligheter till reflektionstid, vilket gynnar återhämtningen. Men dagen blir också mer varierande.
– Ingen orkar riktigt vara i A-tid med barnen hela tiden. Dynamiken i att ibland vara i B eller C-tid ibland kan också bli en sorts återhämtning.
