Sjukskrivningarna ökar bland lärare, socialsekreterare och andra som arbetar i så kallade kontaktyrken. Vad beror det på? Och hur kan arbetsplatserna försöka bromsa utvecklingen? De frågorna står i fokus för ett nytt forskningsprojekt.
Forskaren Anna Nyberg, psykolog vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, har fått anslag från AFA Försäkring för att studera orsakerna till sjukskrivning med psykisk diagnos bland anställda i så kallade kontaktyrken. Hon ska arbeta tillsammans med Susanna Toivanen, sociolog vid forskningsinstitutet CHESS (Centre for Health Equity Studies), Stockholms universitet.
– Vi ska försöka hitta svar på viktiga frågor som samhället står inför, säger Anna Nyberg. Sjukskrivningarna i kontaktyrkena har ökat de senaste åren, men det finns ändå ganska lite forskning på området. Vi hoppas också kunna bidra med kunskap om vad det är för slags insatser man bör fokusera på.
Stressforskningsinstitutet har sedan tio år tillbaka en pågående långtidsundersökning av sociala förhållanden och hälsa i svenskt arbetsliv (kallad SLOSH). Kärnan består av cirka 20 000 personer, som följs upp regelbundet. Det är detta material som forskarna kommer att använda sig av i den nya studien.
– Vi har väldigt bra data, som gör att vi kan jämföra kontaktyrken med andra yrken på arbetsmarknaden när det till exempel gäller olika arbetsmiljövariabler, säger Anna Nyberg.
Män och kvinnor gör olika saker
Svensk arbetsmarknad är starkt könsuppdelad och de flesta som arbetar i kontaktyrken är kvinnor. Därför kommer forskarna att intressera sig för genusaspekter. De ska bland annat titta på om det finns skillnader mellan mäns och kvinnors arbetsmiljö eller arbetsuppgifter i kontaktyrken, som kan förklara att kvinnorna oftare blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. De ska även försöka ringa in betydelsen av olika faktorer i privatlivet.
Generellt gör män och kvinnor olika slags uppgifter, både på jobbet och hemma, konstaterar Anna Nyberg.
– Det är vanligare att kvinnliga lärare kommer hem och tar hand om barn, eller sjuka föräldrar, efter att ha arbetat 40 timmar i veckan. Det innebär att de exponeras längre tid för kontaktarbete.
Meningsfulla men tunga arbetsuppgifter
Arbetsuppgifterna i kontaktyrken är meningsfulla, men de är också emotionellt tunga.
– Det kan finnas en risk att man blir dränerad av att sätta sina egna behov åt sidan för andra under lång tid. Kanske finns det en gräns för hur mycket kontaktarbete, eller omsorgsarbete, man orkar med på ett dygn, säger Anna Nyberg.
Hon tror inte att forskningen kommer att utmynna i förslag om gränsvärden för kontaktarbete.
– Men i en strategi för att bryta utvecklingen behöver man säkert fundera på tiden i direkt kontaktarbete. En sak som arbetsplatserna kan påverka, är ju hur man organiserar arbetet och hur man förlägger i tiden.
Växla arbetsuppgifter kan vara en del av lösningen
Ett sätt att minska belastningen kan vara att se till att medarbetare kan växla mellan olika slags arbetsuppgifter. Kanske bör de kunna arbeta hemifrån då och då? Tidigare forskning visar att det har stor betydelse för arbetsmiljö och hälsa om man upplever att man kan påverka hur arbetstiden förläggs.
Forskarna ska också titta på lönefrågan, eller snarare på hur de som arbetar i kontaktyrken upplever balansen mellan de insatser som jobbet kräver och värderingen av dem.
– Lönen är inte det som gör arbetet mer lätthanterligt, men vi vet från andra studier att upplevelsen av balans mellan ansträngning och belöning har betydelse för hälsan, säger Anna Nyberg.
