Gör kommunpolitiker någon skillnad på sitt arbetsmiljöansvar för kvinno- eller mansdominerade verksamheter? Det ska en grupp forskare ta reda på.
Det är kommunpolitikerna som har det juridiska ansvaret för arbetsmiljön för kommunernas anställda: undersköterskor, lärare, fastighetsförvaltare och andra yrkesgrupper. Men ofta delegerar de ansvaret till chefer på olika nivåer, så i praktiken är det dessa som har hand om arbetsmiljöarbetet.
Nu ska Vicki Johansson, professor i offentlig förvaltning på Förvaltningshögskolan i Göteborg, leda ett forskningsprojekt där de undersöker hur politikerna ser på genus och arbetsmiljö, och om det har betydelse för hur arbetsmiljöarbetet bedrivs i kommunerna.
Därför kommer de bland annat att skicka ut en enkät till politiker i landets samtliga kommuner med frågor om hur de arbetar med och uppfattar jämställdhets- och arbetsmiljöarbete.
Därefter planerar de att specialstudera hur politiker och tjänstemän i några kommuner har hanterat de tillsynskrav som Arbetsmiljöverket har ställt på kommunen, efter besök från verkets inspektörer.
– Tanken är att jämföra kommuner som organiserar sitt arbetsmiljöarbete på olika sätt, och undersöka om deras sätt att arbeta med arbetsmiljöfrågor påverkas av och påverkar hur de hanterar Arbetsmiljöverkets tillsynskrav utifrån ett genusperspektiv, säger Vicki Johansson.
Svårare att se ojämställhet i egna verksamheten
Det finns idag en hel del forskning som visar att kvinnodominerad verksamhet i offentlig sektor ofta har sämre arbetsvillkor än mansdominerad verksamhet. Inom vård, skola och omsorg har första linjens chefer ofta ansvar för fler medarbetare, ett sämre administrativt stöd och sämre kontakt med politiker och högre tjänstemän, än i till exempel teknisk verksamhet.
Trots att det här är ganska välkänt idag, kan det vara svårt att få syn på ojämställdhet när den ligger så nära som i den egna verksamheten, konstaterar Vicki Johansson.
– Ju närmare man kommer sin egen verksamhet, desto svårare blir det ofta att se och identifiera ojämställdheten, säger hon.
Det kan också vara olika hur man förklarar skillnader i arbetsvillkor för kvinno- och mansdominerade verksamheter.
– I en organisation kan man ha uppfattningen att män och kvinnor är olika men jämställda, och att de passar att arbeta i olika verksamheter. I en annan organisation uppfattar man istället samma förhållanden som en maktobalans, säger Vicki Johansson.
Forskarnas hypotes är att i kommuner där man ser att det finns skillnader i arbetsvillkor för kvinnor och män, kan det vara lättare att arbeta med jämställdhetsfrågor. I kommuner som inte är engagerade i frågan om kön, makt och arbetsmiljö kan det vara svårare.
Stöd för Arbetsmiljöverkets inspektörer
Från ett tillsynsperspektiv kan det här visa att Arbetsmiljöverkets inspektörer behöver använda olika metoder för att utöva tillsyn, beroende på kommunpolitikernas inställning till vikten av jämställda arbetsvillkor.
– Det kan bli en grund för hur Arbetsmiljöverket lägger upp strategier och metoder för hur man jobbar med tillsyn ur ett genusperspektiv, säger Vicki Johansson.
Projektet ska pågå under tre år och är ett av fyra forskningsanslag som Arbetsmiljöverket delat ut under hösten 2016. Anslagen har gått till forskning som kan bli användbar för tillsynsverksamheten, och tonvikten ligger på arbetsmiljö ur ett genusperspektiv.
Att utlysa forskningsbidrag hör inte till vanligheterna hos Arbetsmiljöverket. Det här är resultatet av ett engångsuppdrag från regeringen. Uppdraget var att fördela särskilda medel till ”uppdragsforskning med relevans för tillsynsverksamheten, med tonvikt på arbetsmiljö och arbetsmiljörelaterad ohälsa i ett genusperspektiv”.
Arbetsmiljöverket behöver mer kunskap om hur kommunerna hanterar tillsynskraven, menar Hannes Kantelius, senior analytiker, som har varit med och handlagt forskningsanslagen.
– Kommunal verksamhet måste ofta förhålla sig till många olika lagar och regler. Kanske behöver vi ha en dialog med fler nivåer i de kommunala organisationerna, till exempel med politiker, för att hitta de bästa lösningarna, säger han.
Behöver ställa krav på central nivå
Arbetsmiljöverket arbetar med att vässa sina tillsynsinsatser på flera plan just nu. Nyligen offentliggjorde verket en utvärdering av tillsynsinsatsen Kvinnors arbetsmiljö som pågick under 2011 till 2014, och innehöll flera insatser på nationell nivå. Utvärderingen visar att tillsynsinsatsen inte har förbättrat sjuktalen i de kommuner som undersökts närmare. I den kvinnodominerade hemtjänsten har sjuktalen tvärtom ökat kraftigt. I de tekniska verksamheterna har sjuktalen legat still.
Det beror på att kraven inte når dem som har det juridiska ansvaret för arbetsmiljön – politikerna, menar de forskare som har gjort den utvärderingen. Istället hamnar kraven i knät på dem som politikerna har delegerat arbetsmiljöansvaret till, det vill säga chefer på olika nivåer. Och de har inte mandat att förändra styrningen av kommunen.
– Vi behöver bli bättre på att ställa krav på till exempel riskbedömningar på central nivå i kommunerna. Då blir det åtgärder där, istället för hos de enskilda förvaltningarna, säger Lena Niemi Birgersdotter, som ansvarat för utvärderingen på Arbetsmiljöverket.
Tisdagen den 20 december presenterades också en kunskapssammanställning om inspektionerna leder till en bättre arbetsmiljö.Den visar bland annat att en av utmaningarna för att få effekt av inspektionerna är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
