Organisatorisk rättvisa, arbetstillfredsställelse och känsla av sammanhang – är det viktigt för att sjuksköterskor ska må bra på jobbet? Det ska undersökas i en ny studie. Forskarna kommer också att titta på ifall det skiljer sig åt mellan kvinnor och män.
Landets sjuksköterskor har haft en tuff period de senaste två åren. Pandemin har inneburit ett extremt tryck på vården, med nya arbetsuppgifter, osäkerhet, oro, nya rutiner och skyddsutrustning. Och många kommer behöva ägna tiden framåt åt att beta av en stor vårdskuld.
Hur ska arbetsgivare då göra för att sjuksköterskorna ska hålla sig friska och välmående på jobbet? Det ska undersökas i en ny studie.
– Vi vill veta vad som skapar hälsa för sjuksköterskor.
Det säger Johanna Gustafsson, universitetslektor vid Örebro Universitet och projektledare för studien.
Hitta sådant som skapar hälsa och ohälsa
Målet med studien är att hitta sådant som skapar hälsa – och ohälsa – för sjuksköterskor. Forskarna kommer att skicka ut enkäter till 10 000 sjuksköterskor. Efter det kommer de också att välja ut runt 60 sjuksköterskor som de djupintevjuar, för att ytterligare utforska resultatet från enkäten.
I sina antaganden inför studien utgår forskargruppen från tidigare forskning. Några saker som de tror kan skapa hälsa och välmående är:
- Bra arbetsförhållanden
- Organisatorisk rättvisa (att beslut som fattas är rättvisa och transparenta)
- Organisatoriskt stöd
- Arbetstillfredsställelse
- Känsla av sammanhang
- Erkännande
- Tillit
Det finns också vissa riskfaktorer, som till exempel:
- Sjuknärvaro (att man är på jobbet fast man är sjuk, kanske för att inte lämna kollegorna i sticket)
- Tidigare fysisk och psykisk ohälsa
Undersöker skillnader mellan könen
Forskningen har också ett annat, tidigare ganska outforskat fokusområde: att undersöka om det finns skillnader mellan könen. Det skulle till exempel kunna handla om att balansen mellan arbete och privatliv är en större riskfaktor för kvinnor:
– Det kan till exempel uppstå en inre konflikt mellan att vilja stanna kvar på arbetsplatsen för att hjälpa sina kollegor och att åka hem för att ta hand om sin familj. En annan risk kan vara att kvinnor är mer ansvariga för det sociala på jobbet, vilket kräver energi.
Når ut via företagshälsor och hr
Forskningsprojektet beräknas ta tre år, och sedan ska de nya kunskaperna förhoppningsvis bidra till att skapa friskare arbetsplatser för sjuksköterskor. Men det kan vara svårt att nå ut med forskning till arbetsplatserna, säger Johanna Gustafsson.
– Vi kommer att försöka närma oss företagshälsovård och hr-avdelningar, eftersom de har möjlighet att påverka arbetsmiljön och uppmärksamma brister. Vi vill gärna lyfta in vår kunskap i sjuksköterskeutbildningar också.
Hon tycker att området förtjänar att uppmärksammas, eftersom personalens välbefinnande är en viktig del av en kvalitativ vård. Mår personalen bra så kan de också ge bättre vård till patienterna.
– Det berör både personalen och patienterna – vilket innebär att det ger en möjlighet till ett hälsosamt liv för väldigt många personer.