Nu startar ett forskningsprojekt som ska undersöka vilken betydelse digital teknik har för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. I två kommuner ska medarbetare få bära ett armband som registrerar kroppsliga reaktioner under arbetsdagen.
Det här är en artikel om starten på ett forskningsprojekt. Här kan du läsa i en nyare artikel vad forskarna kom fram till när projektet var klart.
– Tekniken ska lösa så många frågor i samhället, men det är människor som formar tekniken. Då kan man också utforma den med en medvetenhet om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Det säger Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Handelshögskolan på Karlstads universitet. Hon leder forskningsprojektet KomDig som hon utför tillsammans med Carin Håkansta och Poja Shams och som finansieras av AFA Försäkring.
Forskarna ska först undersöka om ledningen inom kommunal verksamhet beaktar de anställdas arbetsmiljö när digital teknik införs.
– Vi vill ta reda på hur den digitala tekniken förändrar arbetets karaktär och hur det i sin tur påverkar mellanmänskliga relationer. Digitaliseringen knyter oss samman, men den kan också ha den andra konsekvensen – att den frikopplar oss från varandra.
De ska studera två kommuner, Torsby och Nacka. Där ska de välja ut två förvaltningar och gå igenom dokument och intervjua medarbetare som har makt över hur den digitala tekniken införs i förvaltningen. Det kan vara chefer, digitaliseringsstrateger och HR.
– Vi ska undersöka hur de förhållit sig till arbetsmiljön, vilka intentioner de haft och hur det gått till rent praktiskt, säger Ann Bergman.
Vill följa medarbetare
Nästa steg blir intervjuer med medarbetare i de utvalda förvaltningarna. Då ska forskarna ta reda på vilka konsekvenser digitaliseringen fått för arbetsmiljön.
Ann Bergman hoppas att de då även får möjlighet att skugga medarbetare inom till exempel hemtjänsten eller skolan för att få inblick i hur teknikutvecklingen omformar deras vardagliga jobb.
Ska mäta känslor
En av forskarna, Poja Shams, ska utveckla ett mätverktyg (GSR). Det kommer att se ut och fungera som ett aktivitetsarmband, och mäter ett antal kroppsliga reaktioner hos de anställda när de arbetar. När det händer något i kroppen, till exempel att man blir stressad, så skickar armbandet en signal till en mobil som den anställda också har med sig.
– Då kan personen med hjälp av emojis eller genom att prata in ett kort röstmeddelande på ett snabbt och enkelt sätt berätta om vad som skapar stressen.
Metoden ska alltså mäta upplevelser av starka känslotillstånd, till exempel om det är stressigt på jobbet.
kan visa så kallade hotspots, ansamlingar av starka känslotillstånd
– Registreringen kan visa så kallade hotspots, ansamlingar av starka känslotillstånd. Sen kan vi undersöka om det är kopplat till digitalisering eller beror på något annat i jobbet.
Nytt sätt att studera arbetsmiljö
GSR-armband har använts för medicinska ändamål tidigare, men enligt Ann Bergman aldrig för att studera arbetsmiljö och stress i realtid.
– Det ska bli jättespännande.
Finns det inte en risk att man som anställd kan känna sig övervakad av ett GSR-armband?
– Den data vi får in är avidentifierad och arbetsgivaren får inte heller tillgång till den, säger Ann Bergman.
När resultatet är klart ska forskarna presentera det för kommuner och fackliga organisationer, och tillsammans med dem komma fram till hur det kan användas.
(GSR = galvanic skin response)