Avlastning. Paulina Valdes Montecino ser till att det är rent och snyggt i personalköket på IVA. Undersköterskan Evelina Andersson hittar vad hon söker i kylskåpet, eftersom Paulina fyllt på med varor.

Foto: Anna Rehnberg

De avlastar pandemitrött vårdpersonal

Covid-19-pandemin har inneburit stora påfrestningar på vården. Nu satsar Västra Götalandsregionen 37 miljoner, motsvarande 100 årsarbetare, på vårdnära tjänster i Regionservice regi, för att avlasta vårdpersonalen och ge dem chans till återhämtning. En av de fem sjukhusförvaltningar som får ta del av stödet är SÄS Borås sjukhus.

I köket på IVA fyller lokalvårdaren Paulina Valdes Montecino på livsmedel i kylskåpet, plockar ur diskmaskinen och torkar rent.

Undersköterskan Evelina Andersson kommer in för att hämta något i kylskåpet. Tidigare låg uppgiften att packa upp livsmedel och hålla rent i personal- och patientkök på henne och de andra undersköterskorna.

– Nu hinner vi hjälpa till mer med patientarbetet och så hinner vi ta våra luncher. Innan var det stressigare. Ibland blev vi tvungna att prioritera bort köken. Då blev det mycket disk stående och det hände att mjölk surnade för att vi inte hunnit packa upp varorna. Vi hann inte tömma diskmaskinen och hålla rent i kyl och mikrovågsugnar, säger Evelina och tillägger:

– Vi har verkligen nytta av hjälpen vi får och skulle gärna ha den även i fortsättningen.

Tidsbegränsat uppdrag

IVA på Borås sjukhus är en av de avdelningar som fått avlastning med hjälp av projektet Vårdnära Service (VNS).

Syftet med VNS-projektet är att avlasta vårdens medarbetare och ge möjlighet till återhämtning i verksamheter som haft långvarigt höjd arbetsbelastning på grund av covid-19-pandemin. Stödet är tidsbegränsat. Det startade den 15 juni och pågår till den 15 januari 2022. Utföraren av denna service är Regionservice, Västra Götalandsregionens interna serviceorganisation.

Anne Lind, servicechef för lokalvården, och Josef Miliarakis, samordnare, berättar att Borås sjukhus har fått tretton årsarbetare.

– Hittills har vi tillsatt åtta tjänster. Fyra helt nya och fyra som tidigare ingick i ett covidteam, säger Josef Miliarakis.

– Vi har gått ut med ett nytt förfrågningsunderlag till avdelningarna för att se vad de mer behöver avlastning med, säger Anne Lind. Från den 1 oktober ska vi utöka med fler tjänster.

De nya får växla arbetsuppgifter

De nyanställda har fått utbildning i allt från basala hygienregler till slutstäd. De som tidigare var med i covidteamet har fått utbildning i måltidshantering. Covidteamet är tillfälligt anställda i VNS-projektet, som skötte slutstäd på covidavdelningarna under vintern och våren, för att begränsa risken för smittspridning. I början av sommaren stängdes den sista covidavdelningen. Med VNS-projektet tänker man annorlunda.

– Våra medarbetare får rotera på de olika uppgifterna. På så vis utvecklas personalen, kompetensen och flexibiliteten ökar. Vi blir mindre sårbara när någon blir sjuk, säger Anne Lind.

– Rotationen minskar dessutom risken för överbelastning, ingen behöver ägna sig enbart åt tunga arbetsuppgifter som slutstäd, säger Josef Miliarakis.

– Jag tycker om att jobba ute på avdelningarna, nära patienterna, och upplever att jag blir väl bemött, säger Paulina Valdes Montecino, som tidigare ingick i covidteamet. Jag har fått mer varierande arbetsuppgifter. Det är roligt att gå till jobbet varje dag.

Tid för lunchrast och semester

Stödet är ämnat för avdelningar som haft högre arbetsbelastning på grund av covid-19. Men frågan är om inte alla avdelningar berörts, även de som inte arbetat direkt med covidpatienter.

Den höga belastningen påverkade alla.

– Den höga belastningen på sjukhuset påverkade alla, säger Annette Isaksson, undersköterska på barnavdelningen, en av åtta avdelningar som begärt och fått avlastning av Regionservice.

– Vi har haft barn med covid, men vi har även avlastat andra avdelningar och tagit emot vuxna patienter när vi haft platser.

Solen skiner in i personalrummet. Annette Isaksson har rast med undersköterskekollegorna Rebeka Jozic och Alexandra Schörling. Har de fått möjlighet att återhämta sig?

– Det har varit fullt upp ändå. På barnavdelningen får vi plocka undan en massa leksaker innan städet. Men visst har det underlättat att få hjälp med slutstädningen av rummen, säger Annette Isaksson.

– Att vi fick hjälp med patienttransporterna var väldigt bra när vi var få under semestern, då slapp vi lämna avdelningen, säger Rebeka Jozic.

– Vi har kunnat ta semester som vi velat, säger Alexandra Schörling.

Hur hade det varit om ni inte fått den här avlastningen?

– Då hade vi fått springa fortare och inte hunnit äta vår lunch, säger Annette Isaksson.

Nu har de tid att ta rast. Rebeka Jozic, Annette Isaksson och Alexandra Schörling är tacksamma över avlastningen som de får genom vårdnära tjänster.

Minskat risken för smittspridning

Monica Leander Malmlöv, enhetschef på IVA, anser att det är ett bra projekt:

– Tiden som frigörs använder vi till patientarbete. Att vi får avlastning med städ i trånga utrymmen som kök och personalrum har gett vårdpersonalen möjlighet att hålla distans och därigenom minskat risken för smittspridning.

En första utvärdering av projektet pågår just nu och utförs av projektgruppen för Vårdnära Service. Anne Lind och Josef Miliarakis ser redan nu viktiga framgångsfaktorer med projektet:

– Genom att vi avlastar vården kan vårdpersonalen fokusera på det de är bäst på, medan vi tar hand om det vi är bäst på. Det är kostnadseffektivt och ger högre vårdkvalité, vilket gynnar patienterna, säger Josef Miliarakis.

– Vi har kommit långt med samarbete över gränserna. Vården, regionservice, HR och de som utbildar i bland annat basal vårdhygien har hjälpts åt. Det är något vi vill fortsätta med, säger Anne Lind.

I Trollhättan och Uddevalla finns sedan tidigare vårdnära service på sjukhusen.

– Där är det inga tillfälliga projekt. Hade vi fått bestämma hade vi också infört detta permanent, avslutar Anne Lind.

Slutstäd av ett patientrum på barnavdelningen. ”Jag känner mig uppskattad, vi gör ett viktigt jobb och vårdpersonalen kan göra det de är bäst på”, säger Caroline Tihinen.

Text: Anna Rehnberg, 14 september 2021

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Dialogen som bygger en bra arbetsmiljö

Kan en bra dialog bidra till bättre arbetsmiljö? Det är skyddsombudet och enhetschefen på Ölycke korttidsboende i Eslövs kommun övertygade om. – Vår arbetsmiljö sitter mycket i våra mänskliga relationer,…

Vad är samverkan?

Samverkan innebär att arbetsgivare och arbetstagare arbetar tillsammans för att få en god arbetsmiljö och väl fungerande verksamhet. Det är också ett sätt att skapa delaktighet och inflytande för medarbetare…

Så stöttar de utlånad covid-personal

På Skaraborgs sjukhus håller chefer ett samtal med medarbetare som varit utlånade under pandemin. Till stöd har de en samtalsmall. Med hjälp av den kan de ge sina medarbetare ett…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?