En sund pauskultur ger en återhämtning som motverkar ohälsosam arbetsbelastning. Men rasten är också bra för arbetsresultatet. Forskare i Texas och Danmark ger handfasta råd.
Återhämtning är viktig för att människor ska kunna hantera arbetsbelastning så att den inte blir ohälsosam. Och det handlar då inte bara om att återhämta sig hemma, genom att koppla av på sin fritid och sova gott. Vi behöver också korta återhämtningar under dagens lopp. De är viktiga för alla, men de blir allt viktigare ju äldre vi blir.
Förmiddagspaus minskar ryggsmärta
Hur vi pausar har en avgörande betydelse för hur vi trivs på jobbet, och hur vi mår. Det är skillnad på paus och paus, beroende på när på dagen vi tar den – och vad rasten innehåller. Det visar en undersökning där två forskare vid Bayloruniversitetet i Texas, Emily Hunter och Cindy Wu, följde 95 anställda och deras sammanlagt nära tusen pauser under en arbetsvecka.
Deltagarna i studien fick registrera sina pauser och vad de gjorde, och hur mycket energi, motivation och koncentrationsförmåga de hade före och efter pausen. De noterade också fysiska symptom som ländryggssmärta och torra ögon.
Så här berättar forskarna om resultaten (återgivet av arbejdsmiljoviden.dk):
”Här upptäckte vi för det första att innehållet i pausen inte är så avgörande, så länge man gör någonting som man tycker om. För det andra är det viktigt att man ser till att ha rast tidigt på dagen, innan man har bränt av allt krut. Detta ger nämligen mer energi i slutet på dagen.”
Emily Hunter och Cindy Wu, Bayloruniversitetet i Texas
Anställda som inte missade förmiddagspausen, och som använde pausen till något de gillar hade mindre ont i ländryggen och mindre problem med torra och trötta ögon.
När det gäller att göra vad man gillar, så kan det vara privata saker som att kolla Facebook eller att prata om arbetsfrågor med kollegor. Huvudsaken är att man gillar det! Man får inte glömma de små korta pauserna – allt från att titta ut genom fönstret, hämta någonting en bit bort, till att stanna till och tala med en arbetskamrat, konstaterar också forskarna.
Vi har inte tid att hoppa över rasten
Forskaren Helge Hvid vid Roskildeuniversitetets centrum för arbetsmiljö och arbetsliv har för några år sedan studerat pauser på arbetsplatser, och särskilt de gemensamma pauserna. Hans slutsats var att det utan minsta tvivel är så att vi har blivit sämre på att ta rast på jobbet.
– Många arbetsplatser har en förvånansvärt dålig pauskultur och många anställda upplever att de har det så jäktigt att de inte alls har tid att ta rast. Men vi har inte tid att låta bli, säger han i en intervju i Berlingske Tidende.
Han menar att arbetskamraterna måste bli bättre på att påminna varandra om att ta rast, men att ledningen spelar också en avgörande roll. I en annan intervju, i Kristelig Folkeblad, säger han att inget kan vara mer fel än att se pauser som slöseri med tid, eftersom de bidrar till att få verksamheten på jobbet att hänga ihop:
– En gemensam paus stärker gemenskapen och medverkar till att man lär känna kollegor som man annars inte kommer i kontakt med. Det stärker den sociala och kulturella miljön på arbetsplatsen, vilket ger större arbetsglädje och energi, men det stärker också det yrkesmässiga och bidrar till lärande.
En gemensam paus stärker gemenskapen och medverkar till att man lär känna kollegor som man annars inte kommer i kontakt med
Han menar att vid sidan av informellt och privat småprat så börjar man ofta tala om jobbet och det kan leda till nya idéer och lösningar. Tidigare fanns rasterna inskrivna i avtal men numer är det vanligt att var och en blir ”sin egen rasts smed”, och detta går inte alltid så bra, konstaterar han:
– Medarbetaren är på ett sätt sin egen värste fiende. Många sitter i stora kontorslandskap där alla kan se varandra. Georg Orwells Storebror är inte längre chefen, men alla de andras ögon. I en sådan miljö är det svårt att ta rast, därför att den gemensamma inställningen till rasten är borta.
Riktlinjer för rast
Det gäller, anser Helge Hvid, att institutionalisera rasten. Inte med fasta regler, men genom medvetenhet och uppmärksamhet. Det kan vara bra med någon form av rastriktlinjer, om hur man vill att det ska fungera med raster, men också andra former av återhämtning under dagen.
Här är några sätt att skapa en sund pauskultur som han rekommenderar (publicerat bland annat på arbejdsmiljoweb.dk):
1. Skapa mötesplatser. Det behövs rum för raster, där man kan prata informellt.
2. Ha banérförare för rasten. Chefer och skyddsombud måste gå i täten när det gäller att hålla fast vid att det är både normalt och nödvändigt ta pauser.
3. Anpassa pausen till gruppen. Beroende på arbetet, och de människor som utför det, ser pausbehoven olika ut: lugn och ro, snack, motion? Det hänger ihop med om ni i ert jobb sitter stilla eller är på språng, om det är samma arbete dag ut och dag in, eller om ni jobbar med en massa olika saker.
4. Hitta den rätta rytmen. De arbetsuppgifter som ni utför påverkar förstås hur ofta och när ni tar pauser, och hur långa de bör vara. Man kan ha pauser på bestämda klockslag – eller ta dem i samband med att man övergår från en uppgift till en annan.
5. Stäng av omvärlden. Under pausen gäller att skärma av sig från störningar, vare sig det är e-posten och sms:en som plingar, telefonen som ringer, eller någon person som avbryter pausen med frågor. Kom överens om vad som gäller.
6. Blanda svåra och lätta arbetsuppgifter. Se till att skapa mentala pauser mellan uppgifter som är särskilt krävande.
7. Ta med pauskulturen hem. Tar du arbete med dig hem – se till att begränsa hemarbetet till en bestämd tid. Bestäm vad du ska hinna med, så att du inte får dåligt samvete för att du inte gjort mer än det du gjort.
Kombinera rörelse och rast
Helge Hvid rekommenderar också att man prövar att göra någonting helt annat än det man gör i jobbet. Och en paus behöver inte alltid vara samma sak som att sitta stilla. Arbejdsmiljoweb.dk ger några förslag till hur man på olika sätt kan kombinera rörelse och rast, för att ”bränna stresshormonerna”.
1. Ställ cykeln eller bilen lite längre bort. En liten extra promenad ger både kroppen motion och huvudet en vilopaus.
2. Gå en promenad. Gör ett avbrott och kom ut och gå, det ger ofta mer energi.
3. Gör en snabb fysisk övning. Sväng på armarna eller sträck ut på dig, när du exempelvis står och väntar vid skrivaren. Enkla fysiska övningar avlastar kroppen och ger mer energi. Det ska vara trevliga rörelser som du tycker om att utföra.
4. Lek. En snabb lek ger ny energi till huvud och kropp. Det kan vara allt från att hoppa hopprep till att en omgång med ishockeyspel.
5. Använd motionsrummet. Och det går att ha aktiviteter som är avkopplande utan att man behöver bli svettig. Pröva gärna att göra det tillsammans med en kollega.
6. Gå en omväg på arbetsplatsen. Genom att inte gå raka vägen när du exempelvis ska hämta någonting, kan du skapa en liten extra minirast i rörelse.
7. Dansa. Dans är en bra ”avstressare”. Pröva någon gång att sätta på bra musik i pausrummet, eller i skrivarrummet! Gör man det tillsammans, och man kommer över blygheten, kan det vara roligt och skapar gemenskap – och man får mycket avkoppling på 3,5 minut!
Fotnot: I Danmark finns flera partsgemensamma branscharbetsmiljöråd inom kommuner och landsting, som är en motsvarighet till Suntarbetsliv. Arbejdsmiljoweb.dk är en gemensam nätplats för branschråd inom vård och omsorg, offentliga kontor och administration, och undervisning och forskning, information.