Människor behöver fritid i meningen arbetsfri tid, för att främja sin livsbalans, vila och återhämtning, menar Christin Mellner.

Människor behöver fritid i meningen arbetsfri tid, för att främja sin livsbalans, vila och återhämtning, menar Christin Mellner.

Foto: Stefan Söderström

Sätt gränser för jobbet för att värna din återhämtning

– De som arbetar hemifrån på vardagskvällar varvar inte ner tillräckligt. Det leder ofta till sömnsvårigheter, som är en inkörsport till ohälsa, säger Christin Mellner. Hon har forskat om hur skolledare och andra drar gränser mellan arbete och fritid i smartmobilens tid.

Så här säger tre av  de anställda som forskarna intervjuade i projektet:

”Jag är alltid tillgänglig på telefon. Jag svarar i princip jämt, även på semestern, och jag tittar på teve och jobbar samtidigt, jag lyssnar på teve, jag tror att jag lever mitt jobb.”

”Just möjligheten att ta med sig jobbet i telefonen, man har det ständigt surrande bredvid sig. Det är väl det som gör att man känner att man är på jobbet hela tiden.”

”Även om jag åker hem tidigare från jobbet en dag, och ska jobba igen det hemifrån på kvällen, är det så lätt att fastna… Det är aldrig bara den där halvtimmen som jag åkte tidigare, det blir två och en halvtimme.”

De tre, som arbetar i telekomföretag, beskriver hur mobilerna och lättburna jobbdatorer, med uppkoppling till arbetsplatsens nätverk, gör det lättare för dem att jobba när som helst och var som helst.

På plussidan: det kan underlätta vardagspusslet, inte minst för småbarnsföräldrar.

På minussidan: jobbet kan invadera fritiden, så att man arbetar hela tiden och överallt, med långa dags- och veckoarbetstider. Det blir i värsta fall flexibel arbetstid men gränslösa tidskrav som någon uttryckt det. Den viktiga återhämtningen tar stryk.

Det blir i värsta fall flexibel arbetstid men gränslösa tidskrav

Skolledarna alltid nåbara

Christin Mellner berättar att skolledarna låg högre än de andra tre  undersökta grupperna (se faktaruta), när det gäller att inte stänga av jobbet, mätt såväl i övertidarbete som koll av jobbets e-post utanför arbetstid. Men hon menar att detta kan bero på att alla bland skolledarna ju har en chefsposition, vilket många i de andra grupperna inte har. Det kan alltså handla om villkoren för att vara chef:

– En slutsats är att man i chefsjobb jobbar väldigt mycket för att hinna allt man förväntas göra på ordinarie arbetstid. Det är mycket upp till individens förmåga att sätta sina egna gränser, säger hon.

Här är några siffror om skolledarna från projektet:

  • Nio av tio skolledare arbetar övertid, så gott som alla på eget initiativ, bara fyra procent hade beordrad övertid.
  • Var femte arbetar på resor fram och tillbaka till jobbet, och hemifrån, var tredje, fjärde dag eller varje dag.
  • Tre av fyra arbetar utanför arbetstid för att få ordinarie arbete gjort. Och lite fler än så svarade att arbetsdagen var fylld av samtal och mejl som inte kan vänta.
  • Fyra av tio kollar jobbets e-post i mobilen på resor till och från jobbet och på kvällarna, t ex i reklampauser framför TV – och på helgerna. En del kollar e-posten i stort sett det sista de gör innan de går och lägger sig. Var fjärde läser jobbpost även på semestern.

Trivs trots omöjligt uppdrag

Enligt så gott som alla tillfrågade skolledare kommer kraven på att vara ständigt tillgänglig från tre håll: högsta ledningen i verksamheten, närmaste chef och elevernas föräldrar.

Efter denna eländeskatalog kan man bli förvånad över att höra att drygt sex av tio trivs mycket bra med sitt arbete och tycker att de är på önskad arbetsplats. Ännu fler tycker att de har det yrke som de vill ha.

När människor gillar sitt jobb så mycket, trots höga krav, att de riskerar att jobba sig in i väggen medan de skrattar, brukar man tala om ”honungsfälla”.

– Skolledarna jag har mött när jag presenterat resultatet kanske inte direkt skrattar. Men de tycker att de har en viktig uppgift, med att se till att våra barn får en bra utbildning. Det handlar ju om vår framtid, säger Christin Mellner.

– Så mitt intryck är inte att de befinner sig i en honungsfälla. Men när jag har talat med skolledare har jag fått jag den mörka bilden från enkäten bekräftad. De jobbar jättemycket, för att klara krav från olika håll. De har ett omöjligt uppdrag eftersom de ska följa både budget och skollag, de har arbetsmiljöansvar och möter önskemål från anställda, föräldrar och barn. Det är många gånger oförenliga krav. De har det inte lätt!

Sätt gränser mellan arbete och fritid

Vad kan man göra? Forskningsrapporten slutar med några konkreta råd till arbetsplatsens ledning och arbetsmiljöansvariga. Det här är en sammanfattning:

  • Öka kunskapen bland både chefer och anställda om hur man sätter gränser mellan arbete och fritid, det vill säga hur och var gränserna går och vilka strategier och metoder man har för att upprätthålla dem. Exempel från de tillfrågade: ”måltiderna är heliga”, ”helgen är omgärdad av en strikt gräns”. Man kan bestämma sig för att hur mycket man ska jobba hemifrån, och bara öppna jobbets e-post vid vissa tillfällen, eventuellt aldrig utanför arbetstid.
  • Diskutera och medvetandegör vilka normer (uttalade eller outtalade) som finns om hur tillgänglig man ska vara utanför arbetstiden. Diskutera om dessa normer är nödvändiga och rimliga.
  • Utforma riktlinjer för tillgänglighet, som ger en balans mellan behoven såväl hos verksamheten som hos de anställda.
  • På medarbetarsamtal kan man ta upp frågor om vad som hindrar respektive främjar medarbetarnas gränskontroll, och vilken roll arbetsförhållandena har, och hur man, om det behövs, kan utforma dem annorlunda.

Människor behöver fritid i meningen arbetsfri tid, för att främja sin livsbalans, vila och återhämtning, menar Christin Mellner. Hon påpekar också att det faktiskt inte är någon självklarhet att det bara blir mer och mer gränslöst arbete. Det framgår av svaren från de anställda som först ut med att jobba hemifrån: it-folket i telekombolaget. Dessa hade deltagit i en liknande undersökning några år tidigare.

– De säger själva att de jobbade mycket mer så förut, men att detta har gått tillbaka. De arbetar i större utsträckning på arbetsplatsen. De vill fortfarande ha möjlighet att arbeta hemma, men många väljer att jobba traditionellt som ett sätt att hantera balansen.

Text: Mats Utbult, 16 juni 2015

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

De går före med digifysisk vård

Numera är det lugnt i väntrummet på Ringens vårdcentral. Många patienter får istället vård via en chatt - något som har skapat stora förbättringar för både patienter och personal. Det…

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

På jobbet gäller de regler som lagen och arbetsgivaren sätter, och alla har rätt till en trygg arbetsmiljö. Stefan Blomberg, psykolog och forskare är mycket tydlig när han pratar om…

Mät hur ni har det på jobbet

Hur kan man mäta på rätt sätt, och göra förändringar och förbättringar på arbetsplatsen som hör ihop med resultaten av mätningen? Det berättade Dan Hasson om på Gilla Jobbet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...