Professorerna Eva Vingård, vid Arbetsmiljömedicin i Uppsala, och Magnus Svartengren, vid Arbetsmiljöverket.

Professorerna Eva Vingård, vid arbetsmiljömedicinska kliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och Magnus Svartengren, vid Arbetsmiljöverket.

Foto: Åsa Hammar

Sex faktorer som gör din arbetsplats frisk

Sjukfrånvaro kostar. Därför kan det löna sig att ta reda på vad som håller folk friska på en arbetsplats. Rapporten Från risk till frisk ringar in vilka friskfaktorerna är, och berättar om arbetsplatser som använt sig av dem med gott resultat.

Rapporten Från risk till frisk bygger på Forskningsprojektet Hälsa och Framtid i offentlig förvaltning.

Det har pågått i tre år, med stöd från arbetsmarknadens parter via AFA Försäkring. Forskare från Karolinska Institutet och Arbetsmiljömedicinska enheten i Uppsala har genomfört projektet, under ledning av professorerna Eva Vingård vid Arbetsmiljömedicin i Uppsala, och Magnus Svartengren vid Arbetsmiljöverket.

Med hjälp av statistik från AFA Försäkring tog forskarna fram verksamheter i kommuner och landsting med låg sjukfrånvaro, och jämförde dem med liknande verksamheter som hade en genomsnittlig sjukfrånvaro. Vad skilde ut dem med låg frånvaro? De intervjuade chefer, politiker och långtidssjukskrivna.

Projektet är en fortsättning på ett liknande forskningsprojekt där samma forskarlag undersökte friskfaktorer i privat sektor.Rapporten Från risk till frisk berättar om sex faktorer som håller medarbetare i kommuner och landsting friskare. Varje faktor presenteras med ett tydligt exempel på en verksamhet som använder sig av någon av dem.

Kompetensutveckling för grupp och individ

På Ekebyhovsskolan i Ekerö kommun har rektor Inga-Lill Håkansson arbetat systematiskt med kompetensutveckling för skolans lärare sedan tio år tillbaka. Tillsammans med personalen har hon gjort kompetensutvecklingsplaner både på individ- och arbetslagsnivå. Det har gett resultat.

– De önskemål om utbildning som kommer in är väldigt genomtänkta. Vissa kurser är dyra, men det kan ändå vara motiverat om jag ser att det gynnar individen och därmed skolans utveckling, säger hon i rapporten.

Strömstads kommun har arbetat mycket med att skapa en fungerande kommunikation och feedback mellan chefer och medarbetare, och en öppenhet mellan verksamheter. De har skapat rutiner för bättre möten, och byggt in mer information och delaktighet i organisationen. Numera står till exempel arbetsmiljö alltid högst upp på dagordningen vid arbetsplatsträffar.

I Uppsala läns landsting arbetar man medvetet med att finslipa det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det kan handla om konkret friskvård, som att inrätta friskvårdsombud och organisera stegräkningstävlingar. Men också om det mer diffusa begreppet psykosocial arbetsmiljö.

– Det handlar mycket om bemötande, och om att ha spelregler som gör att alla får uttrycka vad de tycker och tänker. Vi arbetar mycket med detta i vår samverkansgrupp, säger Lena Stigsdotter, verksamhetschef på geriatriken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Parterna finansierar forskningen

Forskningsprojektet Hälsa och Framtid i offentlig förvaltning har finansierats av arbetsmarknadens parter via AFA Försäkring.

Mats Stenberg från SKL tycker resultaten är intressanta, men är egentligen inte överraskad av vilka faktorer som är viktigast för att skapa en frisk arbetsplats.

– Vi tror att vi vet ganska väl vilka friskfaktorerna är. Men det är viktigt att resultaten är evidensbaserade så att vi vet att vi gör rätt saker, säger han.

Christina Pettersson, OFR, representerar facken i den beredningsgrupp som beslutat stötta forskningsprojektet. Resultaten i rapporten blev inte så tydliga, tycker hon.

– Den tidigare studien som forskarna gjorde med privata företag, visade mycket större skillnader. Det var kanske naivt av oss att tro att det gick att få fram samma resultat i kommuner och landsting.

Det är svårare att jobba aktivt med arbetsmiljöfrågor i kommuner och landsting än i ett privat företag, eftersom verksamheten spänner över så olika områden, menar hon. I en kommun eller ett landsting är det också otydligare vem som har det slutgiltiga ansvaret för arbetsmiljöfrågorna; mellanchefer, kommunledning eller politikerna.

Det betyder inte att man ska ha lägre ambitioner för att skapa en arbetsmiljö där människor har förutsättningar att hålla sig friska, betonar Christina Pettersson.

– Man får jobba hårdare, helt enkelt.

Text: Åsa Hammar, 05 maj 2014

Senaste artiklar

Rektorn som tar hand om föräldrarnas skäll

Till personalen accepterar vi enbart hövliga samtal. Det är skolledaren Mikael Lindbergs budskap till elevernas föräldrar. Den som är arg och behöver skälla på någon får ringa till rektorn. Samtal…

Allt fler rehabkoordinatorer i primärvården

Den som blir sjukskriven för stressrelaterade besvär behöver ofta stöd för att komma tillbaka till jobbet. På allt fler vårdcentraler inrättas nu rehabkoordinatorer för att samordna de insatser som kan…

Trygghetsarbete i vården vid gängkriminalitet

En uppgörelse mellan kriminella gäng. Ett skott eller knivhugg. SOS får alarm, skickar ambulans. Kanske dumpas den skadade vid akuten. Vårdpersonalen vet – det här kan bli stökigt, till och…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?