Rätt medicinsk utrustning på plats hos patienten - för många sjuksköterskor i hemsjukvården är det i nuläget ingen självklarhet. Men det finns förslag som kan ge bättre patientsäkerhet och arbetsmiljö.

Foto: Gaetan Bally / TT

Så kan hemsjukvården få bättre villkor

Sjuksköterskorna inom hemsjukvården vårdar svårt sjuka patienter. Men deras arbetssituation kantas av problem som också kan påverka patientsäkerheten. Det visar en ny studie.

Ingrid Hellström– Trots att de vårdar svårt sjuka patienter i hemmen lider de ofta stor brist på material. De upplever också att den övriga sjukvården inte vet hur sjuka patienter hemsjukvården får ta hand om, säger forskaren Ingrid Hellström. 

Sjuksköterskorna inom hemsjukvården har som yrkesgrupp påverkats av de stora samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Dit hör till exempel hemsjukvårdsreformen som kom 2014. Då flyttades ansvaret för hemsjukvården till kommunerna.

Det ledde bland annat till att sjuksköterskor och distriktssköterskor som tidigare arbetat inom regiondriven primärvård erbjöds anställning med kommunal huvudman. Den förändringen är genomförd i alla kommuner utom Stockholm.  

– En stor andel av sjukvården bedrivs inom hemsjukvården, och den berör många, säger Ingrid Hellström, professor i vårdvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Hon är själv sjuksköterska, men bytte till forskarbanan och disputerade för 15 år sedan.  

Nu har hon varit projektledare för en av få svenska studier om sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård. Den aktuella studien bygger på en litteraturgenomgång och fältstudier med intervjuer av sjuksköterskor inom hemsjukvården. 

Djupt dike mellan primärvård och hemsjukvård

Sedan reformen kom har hemsjukvården, enligt studien, infogats i ett system som inte är skapat för deras behov. Ingrid Hellström säger att det saknas en tydlig gräns mellan vad som är hemsjukvårdens ansvar och vad som är slutenvårdens ansvar. Och att det inte bara är sjuksköterskornas upplevelse.  

– En distriktsläkare i en av kommunerna sa att det efter reformen bildats ett djupt dike mellan primärvården och hemsjukvården. De har olika arbetsgivare, men samma patienter, säger Ingrid Hellström.  

Brister visar vad som kan förbättras

De som arbetar inom hemsjukvården har många och skiftande arbetsuppgifter. De vårdar patienterna i deras hem, delar ut läkemedel och tar blodprover. 

– Trots att de vårdar svårt sjuka patienter i hemmen lider de ofta stor brist på material, säger Ingrid Hellström. 

– Då måste de lösa situationerna själva. Att till exempel inte ha en droppställning utan istället vara tvungen att knyta upp blodpåsen med en tråd och hänga den någonstans. 
 
Bristerna i hemsjukvården är många, det här är några exempel: 

  • Har ingen ändamålsenlig arbetslokal
  • Har hand om sekretesskyddat material och arbetar i upp till åtta olika digitala system, men saknar tillgång till primärvårdens och sjukhusens journalsystem
  • Kan sakna viktig information när en patient skrivs ut från sjukhus utan att vara färdigbehandlad
  • Har inte alltid har den utrustning som krävs när de ska ta hand om patienter som kommer hem från sjukhus
  • Kan vara tvungna att låna med sig material och utrustning, även från andra patienters hem
  • Använder privata ryggsäckar och har arbetskläder som inte tydligt signalerar att de är sjuksköterskor
  • Får ta pauser och rast där de befinner sig
  • Utför arbetsuppgifter som inte hör till professionen, som att byta lakan och duscha patienten
  • Får sköta biltvätt och se till att däckbyten blir av.

Vill ha mer närvarande chef

Sjuksköterskorna i hemsjukvården har enligt studien osynliggjorts sedan de flyttade över till kommunen. Det märks på flera sätt. 

– De upplever att ingen ser vad de gör, och att det inte heller är någon utom de själva som riktigt vet vad de gör. När man inte känner sig sedd känner man sig inte värderad. Det påverkar ens arbetssituation.  

Fixar saker som måste göras

Eftersom hemsjukvården arbetar hemma hos patienter rör de sig i vitt skilda socioekonomiska områden. Även det påverkar arbetet, enligt Ingrid Hellström. I områden med låg social och ekonomisk status utförde sjuksköterskorna i större utsträckning arbetsuppgifter som inte ingick i deras professionella yrkesutövning.  

– Där får de hjälpa till att fixa saker som måste göras, som att duscha patienten eller flytta möbler, för det finns ingen annan som gör det.  

I rikare områden har patienterna oftare ett skyddsnät med grannar och anhöriga som kan hjälpa till. Då kan sjuksköterskorna fokusera mer på det som ingår i professionen.  

I intervjuerna kom det också fram oro för att ensam gå in i vissa bostadsområden.  

– Inget farligt har hänt någon av de intervjuade. Men de rör sig ensamma i områden och kan ju ha läkemedel med sig.  

Hemsjukvården består i många fall av erfarna sjuksköterskor. Men deras arbetsförhållanden får Ingrid Hellström att tänka på de sjuksköterskor som jobbar inom den allmänna vården i Filippinerna, som hon själv besökt. De är kompetenta och kreativa yrkespersoner som hittar lösningar när både utrustning, material och ändamålsenliga lokaler saknas.  

– Det är lite den känslan jag får även med hemsjukvården – att det är fattigt. 

Hon jämför även hemsjukvårdens förhållanden med hur det ser ut för avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, som hör till slutenvården och utgår från sjukhus.   

– Sjuksköterskorna som kommer från sjukhusen har full utrustning medan sjuksköterskorna i den kommunala hemsjukvården sällan har det. 

Forskarens förslag till förbättringar

Vad kan vara viktigt att ändra på för att förbättra situationen för sjuksköterskorna inom hemsjukvården? 

Forskaren Ingrid Hellström har flera förslag: 

  • Synliggör sjuksköterskornas kompetens och det arbete de gör, så att de stannar i hemsjukvården
  • Undersök möjligheten att införa mentorskap för nya sjuksköterskor i hemsjukvården
  • Se till att de har den medicinska utrustning som behövs
  • Låt dem få egna geografiska områden som de lär känna och där de kan bygga upp ett bra samarbete med hemtjänst, frivilligorganisationer och grannskap
  • Se till att ha närvarande chefer, särskilt vid svåra beslut.
Text: Anna Norrby, 18 augusti 2020

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Samsyn gör det lättare att vara rektor

Hösten 2019 började rektorerna i Vårgårda arbeta med Chefoskopet. Nu har de en handlingsplan för hur de ska förbättra sina organisatoriska förutsättningar. Den har redan gett effekt. I början av…

”Det handlar om delaktighet på riktigt”

Pappersarbetet har blivit enklare, lärarnas stress har minskat och det har blivit lättare att anmäla kränkningar. Det är några resultat av att Finningeskolan i Strängnäs har varit med i ett…

Digitalt Gilla Jobbet har fokus på corona

Gilla Jobbet är det årliga arbetsmiljöeventet som ingen vill missa. I år är temat hur coronapandemin påverkar hur vi har det på jobbet. Dessutom blir Gilla Jobbet helt digitalt. Så boka in förmiddagen…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?