– Lärarna behöver få ägna arbetstid åt att läsa in sig på sitt ämne och följa med den pedagogiska utvecklingen, säger Kajsa Ellegård, professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet.

Forskare: så kan lärarna dra ner på administrationen

Många lärare vill undervisa mer och administrera mindre. De vill också få mer tid för planering och reflektion. Forskarna ger dem stöd – delvis.

Skolverket har undersökt 3 600 lärares arbetsvardag. Fram träder två tydliga drag: Lärarna ägnar en stor del av sina kvällar och helger åt arbete, till exempel planering, rättning och bedömning. Och av hela sin arbetstid ägnar de bara drygt 30 procent åt undervisning.

Lärarna i undersökningen menar att det senare är det mest angelägna. De vill få mer tid till undervisning och reflektion och slippa bort från dokumentation och administration.

Lars Strannegård, professor i organisation och ledarskap vid Handelshögskolan i Stockholm, håller med lärarna.

– De ska ägna sig framför allt åt kunskapsgenerering, annars kan man lika gärna lägga ner skolan.

Med kunskapsgenerering menar han ämnesundervisning och träning i socialt samspel, liksom planering och efterarbete. Men däremot inte till exempel närvarokontroll.

– Skolorna skulle kunna inrätta en särskild enhet som sköter sådant, säger han.

Gränsen går vid lagen

Men den enskilda lärarens makt att rationalisera bort närvarokontroll och annan administration är begränsad. Vad man kan göra är att kommunicera problemen till skolledaren. Skolledaren, med budgetansvar, kan se över vilka arbetsuppgifter som måste ligga på lärarna och vilka som kan skötas av annan personal.

Gränsen går vid lagen.

– Det är för mycket begärt att skolledaren ska ägna sig åt civil olydnad, säger Lars Strannegård.

Men lagar har förändrats, så att det till exempel inte krävs skriftliga omdömen för lika många elever längre.

Arbetsuppgifter puttas ut

Kajsa Ellegård, professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet, har djupanalyserat Skolverkets undersökning. Hon noterar att svenska lärare faktiskt inte lägger mindre tid på undervisning än lärare i jämförbara länder.

– 30-40 procent av arbetstiden är ingen låg andel internationellt sett.

Problemet är snarare, säger Kajsa Ellegård, att nya administrativa arbetsuppgifter gör att lärarna inte hinner ägna sin tid i skolan åt de nödvändigheter som stöder undervisningen.

– Därför puttas planering, dokumentation, rättning och bedömning ut ur arbetsdagen och hamnar på helger och kvällar.

Kajsa Ellegård menar att skolledarna ska bereda plats för sådana arbetsuppgifter på skolorna.

Samarbeta med kollegor

– Och lärarna ska gärna samarbeta med kollegor. Forskning visar att elever vars lärare jobbar tillsammans får bättre resultat.

Lärarna ägnar ungefär 25 minuter per arbetsdag åt att reflektera över sitt jobb. Det tycker de flesta av dem är för lite.

– De där minuterna är ofta utspridda, de behöver mer sammanhängande tid. I jobbet ligger att hela tiden tänka ut nya lösningar för varje unik elev, säger Kajsa Ellegård.

Hur ska det bli möjligt att ge lärarna tid för planering, rättning, bedömning och reflektion på arbetstid?

– Det behövs fler lärare, säger Kajsa Ellegård.

Lärarna undervisar en tredjedel av sin arbetstid

De flesta lärare är lediga på sommarlovet, men de arbetar i genomsnitt 9 timmar och 40 minuter en vanlig arbetsdag. En stor del av arbetet utför de hemma.

  • Arbetstidens fördelning på olika arbetsuppgifter:
  • Undervisning 34 procent
  • Administrativt och praktiskt kringarbete 13 procent
  • Planering av undervisning 12 procent
  • Bedömning och dokumentation 11 procent
  • Omsorg och ordning 9 procent.

Omkring 45 procent av lärarnas totala arbetstid ägnar de åt eleverna.
(Källa: Lärarnas yrkesvardag, Skolverket 2013)

Ökat fokus på undervisning – tips från forskare:

  • Lärare och skolledning kan tillsammans göra en förteckning över lärarnas alla arbetsuppgifter. De som inte direkt stärker elevernas lärande – kanske närvarokontroll, rastvaktande, kontakter med aktörer utanför skolan – kan övertas av annan personal.
  • Se över logistiken. Schemalägg tid för planering, rättning och bedömning. Avsätt ostörda arbetslokaler.

(Källor Kajsa Ellegård, Linköpings universitet, och Lars Strannegård, Handelshögskolan i Stockholm)

Text: Katarina Bjärvall, 29 april 2014

Senaste artiklar

Samverkan gav svalare somrar på boenden

När fem äldreboenden i Vänersborg skulle byggas om, involverades personalen i processen redan från början – långt innan byggstart. Det har lett till mindre stress, sänkta sjuktal och behagligare inomhustemperaturer…

Så tog Region Skåne fram sin handlingsplan

Som en följd av coronaviruset har Region Skåne tagit fram en handlingsplan för att bedöma risker i arbetsmiljön. Arbetet tog bara några veckor. De flesta punkter i planen handlar om…

Reflektionsstöd svetsar samman gruppen

Fyra korta reflektionsfrågor, i början och slutet av varje arbetspass. Det är en metod som används i Region Östergötland för att skapa tydlighet, lyfta svåra frågor och svetsa samman vårdlag.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Handbok för återhämtning

Pressad vårdpersonal behöver återhämtning för att orka. Även små förändringar i rätt riktning är viktiga. Nu har forskare skrivit en...