En högstadieskola i Linköping har prövat full förtroendearbetstid för lärarna. Det har inneburit mer frihet, mindre stress och har stärkt lärarna i deras profession.
– Förtroende växer man med, säger skyddsombudet Ludde Uvenberg.
Elsa Brändströms skola ligger i gamla anrika och nyrenoverade skollokaler i centrala Linköping. Från start för tre år sedan deltar högstadieskolan i ett pilotprojekt som testar nya modeller för lärares arbetstid. Dåvarande rektorn önskade full frihet med större ansvar för lärarna – så som det var förr – och hoppade på projektet.
Skolan införde ett lokalt arbetstidsavtal med full förtroendearbetstid. Avtalet har nu utvärderats i enkäter, fokusgrupper och genom samtal.
Resultatet?
Både lärare och ledning är nöjda och vill fortsätta.
Lättare lägga livspusslet
Carina Edman är lärare i matematik/no och medlem i Lärarnas Riksförbund. Hon förklarar hur livspusslet nu är lättare att få ihop.
– Man kan sätta sig med arbetsuppgifter när det passar, kanske gå iväg på dagen på ett läkarbesök och jobba in på kvällen. Det ger mindre stress. Det är också skönt att slippa excelark där vi måste fylla i tid, berättar hon.
Det är även en fördel att slippa diskussioner om arbetstid, när den slutar och om man har timmar kvar.
Arbetstid inget tema
Kollegan Terese Kindström, speciallärare och medlem i Lärarförbundet, håller med.
– Jag tror inte att jag pratat tid med någon kollega sedan jag började här, konstaterar hon och fortsätter:
– Jag tycker om mitt jobb och vill göra det bra men ogillar starkt att räkna tid. Det oket finns inte nu utan jag styr min egen tid, vilket känns flexibelt och fungerar bra. I verkligheten är jag här 8-17 men känslan av att jag kan välja är befriande, säger hon.
Förtroendetid minskar administration
En stor rund klocka i personalrummet visar strax över 8. I övrigt finns få klassiska klockor på skolan. Tiden visas digitalt på moderna informationsskärmar. En av dem hänger i elevkaféet, snett emot en inmurad öppen spis i original. Kontrasterna är stora i den 135 år gamla skoldelen – en gång Linköpings Elementärläroverk för flickor.
För rektor Anders Ekelund, som kom in år två i projektet, har oreglerad arbetstid inneburit stor kontrast.
Det är inget snack om tid
– De sista två åren på min tidigare skola la jag mycket tid på att administrera årets arbetstidsutlägg. Det blev ingen tid kvar att diskutera innehåll och hur vi ska arbeta. I stället blev det frågor som ”kan du tänka dig att ha en halvtimmes lunch på torsdag?”, berättar han.
På vilken tid ska vad göras? Hur mycket kan rektor kräva? Det kan finnas osäkerhet kring de 10,5 timmar som lärare i normalfallet har som förtroendetid.
– Den diskussionen har inte varit en enda gång här. Det är inget snack om tid, säger Anders Ekelund.
Lägger tid på kalendariet
Som rektor förväntar han sig att hans lärare förbereder lektioner, undervisar och efterarbetar, betygsätter och deltar på konferenser och möten.
– Jag tror inte man kan ha den här rollen med det här avtalet om man är för detaljorienterad, har för stort kontrollbehov eller om man tror att prestation är kopplat till tiden läraren är i skolan, säger han.
Förutsättningen för att full förtroendetid ska fungera är att ledningen planerar noggrant och sätter kalendariet för läsåret i god tid.
– Jag lägger rätt mycket tid på kalenderåret. Det finns tydligare krav på mig om det, säger Anders Ekelund.
Styrning och tydlighet viktigt
Lärarna får 1 500 kr extra per månad för att de avviker från det centrala avtalet men det är inte kopplat till en större insats. Övertidsersättning finns inte.
Syftet är att lätta vår stress och press
– Det är inte meningen att vi ska jobba mer. Det behövs en tydlighet om det från ledningen för att det ska fungera. Syftet är ju att lyfta på vår stress och press. Det är jätteviktigt att vi vet vad som förväntas av oss och att det finns tydliga uppdragsbeskrivningar, säger Terese Kindström.
Tidigare har Anders Ekelund upplevt att de som slaviskt förde bok kunde tjäna pengar på att visa all övertid de arbetat medan andra som inte förde bok på det sättet men som arbetat lika mycket förlorade på det. På ett sätt ser han därför den här arbetstidsmodellen som rättvisare.
– Vi har också pratat mycket i min ledningsgrupp om minimikrav på lärarna, till exempel för undervisning och digitalisering. Det är ett sätt för mig att följa upp lärarnas arbete, säger han.
Ser du risker med full förtroendetid?
– Människor med höga krav på sig själva har vi oavsett avtal. Den som jobbar för mycket pratar jag med om att det räcker med bra och talar om att de faktiskt inte har betalt för att vara här när det lyser sent, säger Anders Ekelund.
Växer med förtroende
Lärarnas skyddsombud på skolan heter Ludde Uvenberg. Han är medlem i Lärarförbundet och har jobbat i skolans värld i 30 år, även som rektor.
Förtroendet har stärkt folk
– Det här avtalet är ett förtroende som har stärkt folk och får alla att ta ansvar. Det växer man med och det stärker oss i vår profession och motivation. Lärare är ambitiösa och vill göra ett bra arbete, säger han.
Själv är han på skolan hela dagarna, men har heller inga småbarn. För andra kan det passa bättre att gå tidigt och jobba hemma på kvällen.
– Vissa kan ha svårt med att få till möten om inte personal är på skolan, men det är inget större problem utan allra största delen av lärarna är nöjda med full förtroendetid, säger Ludde Uvenberg.