Rektor och två lärare i trätrappa, arbetstid lärare

Rektor Anders Ekelund och lärarna Carina Edman och Terese Kindström är nöjda med sin skolas nya modell för arbetstid med full förtroendetid.

Foto: Jeanette Neij

Fullt förtroende minskar lärares stress

En högstadieskola i Linköping har prövat full förtroendearbetstid för lärarna. Det har inneburit mer frihet, mindre stress och har stärkt lärarna i deras profession.
– Förtroende växer man med, säger skyddsombudet Ludde Uvenberg.

Elsa Brändströms skola ligger i gamla anrika och nyrenoverade skollokaler i centrala Linköping. Från start för tre år sedan deltar högstadieskolan i ett pilotprojekt som testar nya modeller för lärares arbetstid. Dåvarande rektorn önskade full frihet med större ansvar för lärarna – så som det var förr – och hoppade på projektet.

Skolan införde ett lokalt arbetstidsavtal med full förtroendearbetstid. Avtalet har nu utvärderats i enkäter, fokusgrupper och genom samtal.

Resultatet?

Både lärare och ledning är nöjda och vill fortsätta.

Lättare lägga livspusslet

Carina Edman är lärare i matematik/no och medlem i Lärarnas Riksförbund. Hon förklarar hur livspusslet nu är lättare att få ihop.

– Man kan sätta sig med arbetsuppgifter när det passar, kanske gå iväg på dagen på ett läkarbesök och jobba in på kvällen. Det ger mindre stress. Det är också skönt att slippa excelark där vi måste fylla i tid, berättar hon.

Det är även en fördel att slippa diskussioner om arbetstid, när den slutar och om man har timmar kvar.

Arbetstid inget tema

Kollegan Terese Kindström, speciallärare och medlem i Lärarförbundet, håller med.

– Jag tror inte att jag pratat tid med någon kollega sedan jag började här, konstaterar hon och fortsätter:

– Jag tycker om mitt jobb och vill göra det bra men ogillar starkt att räkna tid. Det oket finns inte nu utan jag styr min egen tid, vilket känns flexibelt och fungerar bra. I verkligheten är jag här 8-17 men känslan av att jag kan välja är befriande, säger hon.

Förtroendetid minskar administration

En stor rund klocka i personalrummet visar strax över 8. I övrigt finns få klassiska klockor på skolan. Tiden visas digitalt på moderna informationsskärmar. En av dem hänger i elevkaféet, snett emot en inmurad öppen spis i original. Kontrasterna är stora i den 135 år gamla skoldelen – en gång Linköpings Elementärläroverk för flickor.

För rektor Anders Ekelund, som kom in år två i projektet, har oreglerad arbetstid inneburit stor kontrast.

Det är inget snack om tid

– De sista två åren på min tidigare skola la jag mycket tid på att administrera årets arbetstidsutlägg. Det blev ingen tid kvar att diskutera innehåll och hur vi ska arbeta. I stället blev det frågor som ”kan du tänka dig att ha en halvtimmes lunch på torsdag?”, berättar han.

På vilken tid ska vad göras? Hur mycket kan rektor kräva? Det kan finnas osäkerhet kring de 10,5 timmar som lärare i normalfallet har som förtroendetid.

– Den diskussionen har inte varit en enda gång här. Det är inget snack om tid, säger Anders Ekelund.

Lägger tid på kalendariet

Som rektor förväntar han sig att hans lärare förbereder lektioner, undervisar och efterarbetar, betygsätter och deltar på konferenser och möten.

– Jag tror inte man kan ha den här rollen med det här avtalet om man är för detaljorienterad, har för stort kontrollbehov eller om man tror att prestation är kopplat till tiden läraren är i skolan, säger han.

Grafik med person, klocka och kalender

Förutsättningen för att full förtroendetid ska fungera är att ledningen planerar noggrant och sätter kalendariet för läsåret i god tid.

– Jag lägger rätt mycket tid på kalenderåret. Det finns tydligare krav på mig om det, säger Anders Ekelund.

Styrning och tydlighet viktigt

Lärarna får 1 500 kr extra per månad för att de avviker från det centrala avtalet men det är inte kopplat till en större insats. Övertidsersättning finns inte.

Syftet är att lätta vår stress och press

– Det är inte meningen att vi ska jobba mer. Det behövs en tydlighet om det från ledningen för att det ska fungera. Syftet är ju att lyfta på vår stress och press. Det är jätteviktigt att vi vet vad som förväntas av oss och att det finns tydliga uppdragsbeskrivningar, säger Terese Kindström.

Tidigare har Anders Ekelund upplevt att de som slaviskt förde bok kunde tjäna pengar på att visa all övertid de arbetat medan andra som inte förde bok på det sättet men som arbetat lika mycket förlorade på det. På ett sätt ser han därför den här arbetstidsmodellen som rättvisare.

– Vi har också pratat mycket i min ledningsgrupp om minimikrav på lärarna, till exempel för undervisning och digitalisering. Det är ett sätt för mig att följa upp lärarnas arbete, säger han.

Ser du risker med full förtroendetid?

– Människor med höga krav på sig själva har vi oavsett avtal. Den som jobbar för mycket pratar jag med om att det räcker med bra och talar om att de faktiskt inte har betalt för att vara här när det lyser sent, säger Anders Ekelund.

Växer med förtroende

Lärarnas skyddsombud på skolan heter Ludde Uvenberg. Han är medlem i Lärarförbundet och har jobbat i skolans värld i 30 år, även som rektor.

Förtroendet har stärkt folk

– Det här avtalet är ett förtroende som har stärkt folk och får alla att ta ansvar. Det växer man med och det stärker oss i vår profession och motivation. Lärare är ambitiösa och vill göra ett bra arbete, säger han.

Själv är han på skolan hela dagarna, men har heller inga småbarn. För andra kan det passa bättre att gå tidigt och jobba hemma på kvällen.

– Vissa kan ha svårt med att få till möten om inte personal är på skolan, men det är inget större problem utan allra största delen av lärarna är nöjda med full förtroendetid, säger Ludde Uvenberg.

Text: Jeanette Neij, 26 mars 2018

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

I rörelse med walk and talk

Få in mer rörelse på jobbet – ta möten till fots! På Östra sjukhuset i Göteborg finns tips på fina promenader i närområdet, via en walk and talk-tavla i entrén. Alldeles…

Arbetsmiljöutbildningen – så gör Enköping

Riskbedömningar, filtar i soffan i personalrummet och vinsten med att ha en bra arbetsmiljö – sånt pratar Enköpings chefer och skyddsombud om just nu. Kommunen ingår i den växande skara…

Utveckla er verksamhet med Suntarbetslivs resursteam

Har ni många stressade medarbetare i er verksamhet? Stor omsättning på chefer? Eller dålig kommunikation i arbetsgruppen? Nu kan ni vända er till Suntarbetslivs resursteam – en grupp erfarna experter.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

kvinna i rött hår talar i telefon. sedd snett bakifrån.

Vårdsamordnare håller ihop vården

En kontaktperson på vårdcentralen som håller i alla vårdtrådar underlättar för den som är sjukskriven för depression att bli frisk...