Lärare behöver arbetsro och möjlighet att reflektera över vad de kan förändra och hur – för att kunna ge god undervisning. Och må bra på jobbet. Det visar en studie där forskare vid Högskolan i Kristianstad följde några lärarlag.
Syftet med forskningsprojektet Villkor för lärararbetets organisering är att ta reda på hur man kan organisera lärarnas arbete så att det ger en god kvalitet på undervisningen. Hur skapar man en arbetsorganisation som bidrar till att lärare kan arbeta på ett professionellt sätt, så att de trivs bättre på jobbet?
I en delstudie, Lärares kollegiala reflektioner över arbetet, ingick tio arbetslag. De fick i uppgift att vid två tillfällen identifiera arbetsuppgifter, som hade direkt betydelse för undervisningens kvalitet och som hade engagerat två eller flera lärare i arbetslaget under den gångna arbetsveckan. I steg två skulle lärarna beskriva arbetet och omständigheterna runt det, för sina kollegor i lärarlaget.
Kollegiala reflektioner lyfter fram mönster
Bland de utvalda arbetsuppgifterna ingick att planera temaaktiviteter, organisera skolbiobesök, planera nästa dags undervisning, planera ett pass med Individuella utvecklingsplaner, skicka ut en enkät till föräldrarna, beställa varor, skapa en pärm för individuella utvecklingsplaner och att utvärdera arbetslagets arbete.
– Lärarnas arbete är ofta oförutsägbart. Plötsligt måste man ta tag i två elever som bråkar eller hoppa in för någon kollega som blivit sjuk. Det kräver ett speciellt sätt att organisera verksamheten, säger Carola Aili, universitetslektor i pedagogik och vetenskaplig ledare för forskningsprojektet där hennes kollega Marie-Louise Österlind varit huvudansvarig för delstudien.
Lärarna reflekterade tillsammans över vad som underlättat och vad som försvårat för dem att genomföra arbetsuppgifterna, vilka följder det fått för arbetets kvalitet och för berörda personer. De fick också diskutera vad de eventuellt hade kunnat göra annorlunda.
– Kollegiala reflektioner är bra för att man då kan hjälpas åt att se mönster som är svåra att urskilja på egen hand. När andra berättar saker som liknar mina egna upplevelser blir arbetssituationen tydlig. Det behövs för att man ska kunna tänka nytt och organisera arbetet på ett annat sätt. Arbetsuppgifter som är osynliggjorda kan också lyftas fram om lärarna får en möjlighet att reflektera tillsammans över vad de gör, säger Carola.
Personalbrist, tidsbrist och stress
Studien genomfördes under två veckor hösten 2011. Samtidigt genomförde flera av lärarna utvecklingssamtal, vilket ledde till en extra hög arbetsbelastning. Det gjorde att endast ett av tio arbetslag skickade in båda två reflektionsprotokollen till forskarna. De övriga arbetslagen hann bara med det ena.
Arbetsro och återhämtning för ökad kvalitet
Flera arbetslag berättar om personalbrist, tidsbrist och stress. Några beskriver en nästan permanent underbemanning, andra en mer tillfällig personalbrist. Lärarna har svårt att hitta gemensam tid för arbetslaget. Tidsbristen handlar också om det stora antalet uppgifter som ska utföras under den gemensamma tiden.
Arbetslagen beskriver hur deras tid fylls av tvingande arbetsuppgifter och tekniska problem. De tvingande arbetsuppgifterna är både inplanerade som utvecklingssamtal och akuta elevärenden.
Tekniskt strul som hemsidor och länkar som inte fungerar, gör att lärarna inte kan utföra sina arbetsuppgifter när de planerat, att de tar mycket längre tid än planerat eller att de inte går att göra över huvud taget. På det sättet förlorar de tid som de skulle ha använt till att förbereda undervisningen, som då får en sämre kvalitet.
Tekniskt strul svårt att påverka
Ett arbetslag som ingick i studien berättar hur en enkel uppgift som att skicka e-post med en länk till en enkät, till elevernas föräldrar ledde till mycket krångel. Länken fungerade inte.
Lärarna försökte lösa problemet och kontaktade it-supporten. Sedan fick de informera föräldrar som hörde av sig om att länken inte fungerade och skicka ut ännu ett meddelande till alla föräldrar om felet och en ny möjlighet att fylla i enkäten. Till sist kunde de sammanställa enkäten.
Tidsbristen leder till att lärarnas kompetens inte utnyttjas fullt ut, att eleverna inte får den hjälp de behöver, att en del elever springer runt i korridorerna och stör andra samtidigt som de inte får något gjort själva. Tidsbristen gör också att lärarna känner sig stressade och många gånger tycker de att det är svårt eller omöjligt att göra ett bra jobb. Följden blir dåligt samvete och missnöje med de egna prestationerna. Lärarna känner ofta att de hade kunnat göra ett bättre jobb.
– Att kunna göra ett bra jobb som stämmer överens med de professionella värderingarna har stor betydelse för hur lärare trivs med jobbet och för den psykosociala arbetsmiljön. Då blir de arbetsuppgifter man gör utanför klassrummet viktiga eftersom de ofta är avgörande för undervisningens kvalitet, säger Carola.
Lärare med höga ambitioner som arbetar i en organisation med fokus på kvalitet kan också lätt hamna i en situation där gränsen mellan arbete och fritid suddas ut och balansen mellan arbete och återhämtning rubbas.
Mer tid och system för att rapportera problem och lösningar
När lärarna själva får föreslå lösningar på problemen menar de att mer tid skulle leda till både förbättrad kvalitet och mindre stress och dåligt samvete. De tror också att mer tid skulle göra att de kan vara bättre förberedda inför möten med arbetslaget. De tekniska problemen framstår däremot ofta som omöjliga att påverka.
Arbetsro behövs för att lärarna ska kunna arbeta ostört och utan avbrott. För att uppnå kvalitet i undervisningen menar lärarna att det är bra om de är överens när de ska planera arbetet, håller sig till ämnet och löser uppgiften och att de kan uttrycka och diskutera olika åsikter. En förutsättning för ett gott arbete är också att man är flexibel och kan lösa andra uppgifter än huvuduppgiften under mötena med arbetslaget.
– Våra resultat visar att det vore bra om lärare fick en möjlighet att utforska och analysera sitt handlingsutrymme, vad som kan förändras och hur förändringarna skulle kunna genomföras. Lärarna behöver också få en möjlighet att utveckla strategier för att hantera och kunna prioritera bland alla krav och förväntningar som kännetecknar deras arbetssituation, säger Carola.
Forskarna föreslår att man utvecklar ett system där lärarna kan rapportera upplevda svårigheter och förslag på lösningar, till skolledningen.
– Men då är det viktigt att lärarna får någon form av återkoppling. Annars finns risken att det bara blir ytterligare en tidskrävande arbetsuppgift, som inte ger något tillbaka. Dessutom kräver ett rapporteringssystem också en öppen atmosfär, där de inblandade tycker att det finns ett värde att ta del av varandras misslyckanden för att kunna utveckla verksamheten, säger Carola.