kvinna i ärmlös vit blus sitter vid skrivbord med dator, pärmar och mycket papper framme.

Många arbetsgivare känner sig osäkra på hur de ska stötta anställda som är långtidssjukskrivna. De är inte heller så medvetna om kostnaderna, visar en studie.

Foto: Marie Linnér / TT

Vad kostar en långtidssjukskrivning?

Långtidssjukskrivningar kostar – för den sjukskrivna förstås, men också för arbetsgivaren. Vad handlar det om för summor egentligen? Och vad lägger man pengarna på? Den kunskapen behöver utvecklas hos arbetsgivarna, visar en ny studie från Linköpings universitet.

En lång sjukskrivning kostar bland annat i form av lägre produktivitet i organisationen, och insatser för att få en sjukskriven tillbaka i arbete. Går det att mäta och hålla koll på? Det ville en grupp forskare vid Linköpings universitet ta reda på. Kerstin Ekberg, professor i arbetslivsinriktad rehabilitering, har lett studien.

kerstin ekberg, professor emerita i arbetslivsinriktad rehabilitering på Linköpings universitet. – Det här är en unik studie därför att det är första gången man frågar arbetsgivarna själva vad en lång sjukfrånvaro kostar dem vad gäller de här två delarna, säger hon.

Studien handlade om kostnaderna för personer som långtidssjukskrivits för psykiska besvär eller besvär i rörelseorganen, och som arbetade framför allt inom skola, vård och omsorg. De sjukskrivna var frånvarande från arbetet mellan 30 och 409 dagar.

Många har sjuknärvaro

Forskarna ville bland annat veta vad sjukskrivningarna kostade arbetsgivarna i form av lägre produktivitet före, under och efter den sjukskrivnes period av sjukskrivning.

En person som är på väg in i en lång sjukskrivning har ofta en period av sjuknärvaro innan han eller hon blir sjuk. Den som mår dåligt eller har ont presterar helt naturligt sämre på jobbet.

Sjuknärvaro kan handla om ganska stora skillnader i prestation. De anställda hade en sjuknärvaro på i genomsnitt omkring sju veckor innan de sjukskrevs, med en prestation som av arbetsgivare skattades till ungefär hälften av den normala (det var bara en mindre grupp av arbetsgivarna som svarade på den frågan).

Vikarie producerar också mindre

Under sjukskrivningen tar arbetsledaren ofta så småningom in en vikarie. Men även det kan innebära en lägre produktivitet. En vikarie behöver läras upp och få erfarenhet innan han eller hon presterar i nivå med en ordinarie anställd.

När den som varit sjuk sedan kommer tillbaka kan det innebära en lägre prestation den första tiden, åtminstone för den som har varit frånvarande på grund av psykisk ohälsa. För de anställda som var med i studien tog det i snitt 8 veckor att komma upp i produktivitet igen.

I snitt kostade de sjukskrivna 100 000 kronor var, när forskarna räknade på lägre produktivitet före, under och efter sin sjukdom.

När en anställd blir sjukskriven lägger arbetsgivarna också tid på att ta kontakter, anpassa och organisera om arbetet. De kostnaderna hade arbetsgivarna en mycket oklar uppfattning om, så det gick inte att beräkna.

– Här behövs mer forskning om metoder för att kunna räkna mer i detalj, säger Kerstin Ekberg.

Osäkra om bäst metod

Arbetsgivarna var också osäkra på vilka metoder för rehabilitering som fungerade bäst.

För de med besvär i rörelseorganen tyckte arbetsgivarna att det var ganska lätt, till exempel att minska den fysiska tyngden i arbetsuppgifterna eller göra andra ergonomiska anpassningar. Det var svårare med dem som hade en psykisk diagnos. Då tog arbetsgivarna kontakt med fler utomstående aktörer, till exempel HR-avdelningen, företagshälsan eller Försäkringskassan.

Vi skulle önska att stödet gällde mer hur man organiserar arbetet på arbetsplatsen.

Men med många sådana kontakter följde också en lägre sannolikhet att de sjukskrivna gick tillbaka till sitt arbete.

– Arbetsledare med anställda som är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa prövar väldigt många olika åtgärder. De trevar sig fram och är osäkra på vilka åtgärder som kan fungera bäst, säger Kerstin Ekberg.

Många av åtgärderna riktade sig till individen, till exempel olika former av terapi och stresshantering.

– Vi skulle önska att stödet gällde mer hur man organiserar arbetet på arbetsplatsen. All forskning visar att man måste fokusera på arbetsplatsen för att få tillbaka människor i arbete, säger Kerstin Ekberg.

Inga av de arbetsledare som deltog i studien uppgav att det fanns en policy eller ett rehabiliteringsprogram de kunde ha stöd av i sitt arbete.

Behöver mer utbildning

Studien visar på den osäkerhet som många arbetsgivare känner inför hur de ska bemöta och stötta anställda med psykisk ohälsa, menar Kerstin Ekberg.

– Arbetsgivarna behöver mycket mer utbildning i vilka åtgärder som kan fungera, och hur man beräknar kostnaden för sjukfrånvaro. Idag handlar det mest om att hålla budgeten. Men en sjukfrånvaro påverkar ju också budgeten, säger hon.

Text: Åsa Hammar, 02 oktober 2018

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Här får de ny energi under arbetsdagen

TEMA ÅTERHÄMTNING Boosta energi på arbetstid – hur gör man det? Åhus vårdcentral satsar på återhämtande aktiviteter. – Sammanhållningen är allra viktigast, säger sekreterare Margurite Magnusson. Ta del av deras…

Vinn tid med nytt sätt att skriva

Snabbare, kortare och mer lättläst dokumentation. Socialsekreterare i 29 kommuner har vässat sitt skrivande i ett nationellt utvecklings­projekt för bättre dokumentation. – Jag kan nu lägga min tid på de…

Luleå lär av föräldrars klagomål på skolan

Alla skolor ska ha rutiner för att hantera klagomål från föräldrar. Tydliga rutiner är bra för både verksamheten och arbetsmiljön. I Luleå arbetar barn- och utbildningsförvaltningen systematiskt för att lära…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

en liten flicka tittar fram under locket på en låda full med hinkar och spadar. Förskolemiljö utomhus i bakgrunden.

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat...