Här vid Bäcksjön har utmattningdeprimerade blivit mer klartänkta och gladare av att bara vara ute i skogen, i försök i programmet Skog och hälsa.

Foto: Elisabet Sonntag Öström

Utbrända drar till skogs och bara förnimmer

Jäktad och jagad? Gå ut  skogen,  släpp alla tankar, förnim. Ge sönderstressade skogsvistelse på recept, tycker Elisabet Sonntag Öström, sjukgymnast och forskare.

– I skogen kan vi människor få lugn och ro och mental återhämtning, säger Elisabet Sonntag Öström, som arbetar på en doktorsavhandling om skogen som miljö för att rehabilitera människor med diagnosen utmattningssyndrom.

Hon är verksam vid enheten för yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet och samarbetar med andra forskare i programmet Skog och Hälsa, som bland andra Umeå kommun stödjer. 50 umebor har sedan 2006 i olika omgångar, och i olika omfattning, prövat på olika typer av skogsmiljö runt Bäcksjön, ett populärt utflyktområde nära Umeå stad. Deltagarna behandlas vid Stressrehabkliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Bland alla utmattningsdrabbade är en mycket stor del kvinnor anställda inom kommuner och landsting. Och detta avspeglade sig också bland deltagarna i de här studierna.

Gladare och mer klartänkta

Forskarna började med en pilotstudie med sex deltagare, som hösten 2006 två gånger i veckan under elva veckor vistades fyra timmar i skogen: först en timme tillsammans med en frukost vid en lägereld vid ett vindskydd i skogen, sedan två timmar var och en för sig i ett skogsområde de själva valt, och sedan åter en timme tillsammans.

Samma uppläggning har man haft i en utvidgad studie med 44 patienter under tre månader under perioden 2007-2010. De jämfördes med en kontrollgrupp på 46 patienter, som levde som vanligt. Alla patienter i studien fick efter tre månader genomgång en kognitivt beteendeinriktad rehabilitering.

Varje deltagares egna omdömen om välbefinnande och självbild, samlade i enkäter och intervjuer, var det främsta underlaget för att utvärdera vad skogsvistelserna gav. I den större studien mätte forskarna dessutom bland annat deras förmåga till uppmärksamhet och sömn. De samlade också in uppgifter om sjuklighet. Ett år efter behandlingen följde de upp resultaten.

– Pilotstudien visade att varje gång som deltagarna varit ute i två timmar blev de lugnare och mer harmoniska, gladare och mer klartänkta. Och effekten ökade under de tre månaderna, berättar Elisabet Sonntag Öström. Den större studien har vi börjat att analysera nu och de första resultaten kommer vi troligen att publicera 2012.

Under 2009-12 pågick också en mer experimentell studie med 20 patienter, som gick ännu djupare på att mäta vad som händer i kroppen när de befann sig i de olika skogsmiljöerna, jämfört med i stadsmiljön. Liknande studier finns på friska människor och de visar mätbara skillnader, nu ville man veta om utmattningsdrabbade reagerar kroppsligt på samma sätt. Från den här studien kommer resultat under 2014.

”Infamnad av skogen”

En av deltagarna har sagt: ”Från början tänkte jag att det var humbug. Men jag var desperat och tänkte att det här vill jag pröva. Och det var fantastiskt.” Vad var det som var fantastiskt? Elisabet Sonntag Öström plockar fram citat från sina intervjuer, som hon kommer att använda i sin rapportering. De berättar om hur naturen gav ett lugn i kropp och själ:

– Man kan ha varit ganska stressad när man kom dit, men man slappnar av ganska fort då man får sätta sig i lugn och ro mot en tall eller mot en sten.

En annan berättar om hur hon i början av perioden varit fladdrig och orolig i kroppen, med mycket tankar. Men mot slutet kände hon redan när hon gick ut till den plats hon fastnat för, ute i hällmark med tallar, att hon började slappna av – hon visste att hon hade sin egen tid därute, då hon kunde vara ”väldigt lugn och bara egentligen njuta”.

I skogen kan vi människor få lugn och ro och mental återhämtning

Känslan av trygghet är mycket viktigt för utmattningsdeprimerade. Elisabet Sonntag Öström berättar att många sökte sig till gömslen av olika slag: ett krypin mellan några stenar eller i en klippskreva, eller i tät granskog. En intervjuad talar om känslan av att vara ”infamnad av skogen på något sätt”. En annan beskrev känslan av att vara ”omringad” i en tallskog, vilket hon upplevde som positivt.

Bort från tankarna genom att bara vara

– Det var viktigt att deltagarna inte skulle prestera någonting, inte ens plocka bär eller svamp, säger Elisabet Sonntag Öström. De skulle sitta eller ligga stilla på sitt område, som var ungefär hundra gånger hundra meter, eller möjligen sakta ströva runt området. Vi utrustade deltagarna med varma kläder som stod emot väta, så att de slapp känna pressen att klä sig rätt. Det här är ju patienter som inte klarar så mycket krav.

I behandling av utmattningsdrabbade ingår ofta det som kallas ”medveten närvaro”, eller ”mindfulness”, en meditationsteknik för att vara här och nu och för en stund släppa orostankar om det som hänt och om det som kanske kommer att hända. Forskning visar att sådan meditation har en effekt som är fysiskt mätbar i hjärnan (detta har vi skrivit tidigare om på Sunt Liv – läs mer här). Ett vanligt sätt att komma bort från tankarna är att uppmärksamt följa sin egen andning. Ett annat sätt är att utan att bedöma och värdera koncentrera sig på sinnesintryck – förnimmelser genom hörsel, lukt, syn och känsel.

Genom att bara vara i naturen kan man alltså få en form av meditation utan att man kanske behöver tänka på det som just meditation, menar Elisabet Sonntag Öström. Hon konstaterar att när deltagarna beskriver känslan av att vara på sin favoritplats, kommer de in på hur harmoniskt, rofyllt och avstressande det är att just notera sinnesintrycken från naturen: vattnets kluckande och porlande, någon liten hackspett som pickar.

En deltagare talar om att hon fick kontakt med naturen som hon aldrig fått tidigare, trots att hon varit rätt van vid att vara ute i naturen. När man ligger still och inte har något annat att göra, säger hon, är det nästan så att man på något sätt blir ett med naturen lite grann.
Den deltagare som först undrade om det var humbug berättar att hon inte hade någon ro i början och det kändes hopplöst att sitta på samma plats i två timmar. Men efter några gånger började hon upptäcka skogen: ”konstiga trädstammar, fågelsång och mycket annat”. Trots att hon hade sömnsvårigheter, lyckades hon till och med somna i skogen. ”Nu älskar jag min udde.”

Pelarsalar och sagoskogar

Deltagarna hade åtta olika platser att välja på, men dessa hade helt klart olika dragningskraft. Ingen blev väl förvånad av att strandkanten vid sjön lockade flest. På andra plats kom mark med stora stenhällar och gles tallskog. På tredjeplats kom pelarsalar med mycket höga tallar som ofta på ett vackert vis silar ner ljuset till marken. Flera undersökningar visar att många människor tycker att pelarsalarna är bland det vackraste som finns.

På fjärde plats kom skog med höga granar, liknande den klassiska sagoskog som John Bauer tecknade sina troll och prinsessor i. Sådan tät skog, som ändå har sina gläntor, ger skydd för såväl insyn som blåst och regn.

Det fanns också några platser med lägre och buskigare skog. Men de lockade bara få, konstaterar Elisabet Sonntag Öström.

– Det finns forskare som hävdar att vi mår bra när vi är i naturen därför att det knyter an till det liv där människan har levt under längst tid. En vanlig natursort var savannen med stora öppna ytor, där vi har överblick över annalkande faror, kombinerat med höga skyddande träd och det vatten som är så avgörande för vår överlevnad. Det här styr fortfarande hur vi helst vill bo: mycket nära vatten, men helst en bit upp på land så att vi själva har överblicken över omgivningen – och med träd runt huset som skyddar mot andras insyn.

Den läkande kraften i träd, vatten och stenar

Elisabet Sonntag Öström anser att man i den traditionella vården de senaste hundra åren i stort sett inte har betraktat skogen och naturen som en ”må-bra-källa”. Men när de stora sjukhusen började byggas i slutet av 1800-talet var det vanligt att man anlade parker och trädgårdar runt dem. Man trodde att de hade en läkande kraft – även om man inte kunde förklara och bevisa det. Men under 1900-talet dominerade tilltron till medicin och teknik som behandlingsmetoder.

Går vi ännu längre tillbaka, till de allra första sjukhusen som klostren startade på medeltiden, så hade man även då trädgårdar för att de sjuka med alla sina sinnen skulle få uppleva grönska, sol och frisk luft.

Elisabet Sonntag Öström beskriver hur flera forskarstudier i USA på 1980-talet återuppväckte intresset i vården för naturen. En sådan studie visade att patienter efter en operation som hade en utsikt över vacker natur återhämtade sig snabbare, och med mindre medicinintag, jämfört med patienter som från sina fönster bara såg en mur. Olika studier visar också hur naturområden med träd, stenar och vatten har bra effekt för den mentala hälsan och att människor får ett lugn och en känsla av säkerhet av att vistas vid skogsbryn och stränder.

Skogen en annan värld där tiden står stilla

Miljöpsykologerna Rachel och Steven Kaplan har de senaste 20-25 åren studerat vad det är i olika miljöer som främjar återhämtning. De talar om att det handlar om komma bort från de dagliga kraven och vara någon annanstans, som i en helt annan värld som fascinerar och ger tjusning och utrymme för fantasin. Och som främjar det som människor själva vill göra.
Elisabet Sonntag Öström tror att skogen för många passar in på den beskrivningen, idag när 85 procent i Sverige bor i städer och samhällen. Många av oss kan uppfatta det som tiden står stilla när vi kommer ut i skogen. Och människor i kris behöver ofta en omgivning som de uppfattar som både enkel och stabil.

I snart tio år har SverigesLantbruksuniversitet SLU vid sin skånska avdelning i Alnarp prövat och utvecklat trädgårdens läkande kraft för utmattningsdeprimerande, i kombination med andra behandlingar med sjukgymnaster och psykologer. Detta är nu en ordinarie verksamhet, som vården i Skåne remitterar patienter till. ”Grön rehabilitering” finns nu också i Botaniska trädgården i Göteborg och flera landsting gör liknande satsningar.

Forskarna i Alnarp märkte att de som var värst drabbade ofta sökte sig till de trädgårdsmiljöer som var mindre arrangerade, mer ”skoglig”. Detta bidrog till att SLU i Umeå gav sig i kast med att se vad skogen kan ge. Det finns ju också fler skäl att titta på skogen. Trädgårdsmiljöer har sina begränsningar norr om Dalälven, där odlingssäsongen är betydligt kortare. I gengäld finns det desto mer skog. 77 procent av hela Sveriges yta täcks av skog.
Vid SLU i Umeå har man redan börjat titta på hur man kan kartlägga skogen för att få fram de naturtyper, som visat sig vara populärast bland de utmattningsdeprimerade i studien. Bland skogsägare finns tankar om att ”grön rehabilitering” kan bli ett nytt sätt att använda sin skog. Var, när och hur kan man då tänka sig att skogen börjar användas för rehabilitering utanför forskningsprojekt? Elisabet Sonntag Öström tror att det nog först kommer att bli inom den rehabilitering som arbetsgivare och företagshälsovård står för, i kombination med andra åtgärder som i Alnarps trädgårdsrehabilitering.

– Inom den rehabilitering som sjukvården ansvarar för kommer det nog att dröja tills det finns klara vetenskapliga belägg, säger hon.

Så recept på skogsvistelse ligger inte alldeles om hörnet. Men redan de resultat som finns räcker för att uppmuntra både arbetsgivare och individer att använda skogen för att förebygga stress och utmattningsyndrom, tycker Elisabet Sonntag Öström. Varför inte tillbringa friskvårdstid, på arbetstid eller fritid, på en stubbe i en pelarsal av tallar eller på en sten vid sjön – utan att göra annat än att förnimma?

Fakta/Skog och hälsa

Temaforskningsprogrammet Skog och Hälsa har pågått sedan 2007. Sveriges lantbruksuniversitet samarbetar med Institutionen för psykologi och Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet och stressrehabkliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Forskningen har fått stöd av Sveaskog, Skogsstyrelsen, Centrum för miljövetenskaplig forskning, SLU, Västerbottens läns landsting och Umeå kommun.
Vid Stressrehabilitering har forskare i snart tio år studerat olika metoder för att behandla patienter med utmattningssyndrom: qigong, kognitivt beteendeinriktad terapi och fysisk träning.

Text: Mats Utbult, 29 april 2014

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...