Förr var hjärtinfarkt ofta dödligt, eller krävde lång rehabilitering. Idag kan de flesta börja jobba ett par veckor eller månader efteråt. Med snabb hjälp och bra vård går det fortare att återhämta sig.

Foto: Jörgen Wiklund / TT

Efter hjärtinfarkt - de flesta kan jobba igen

Nio av tio överlever en hjärtinfarkt och de flesta utan allvarliga men. De räknas som friska och kan oftast arbeta som vanligt efter sjukskrivningen. För dem som fått skador behöver man se över vilket arbete som är lämpligt. Det här visar en ny kunskapsöversikt.

Drygt 30 000 svenskar drabbas årligen av hjärtinfarkt. Av dem är drygt 5 000 i en ålder när de fortfarande jobbar. Med stigande pensionsålder och högre överlevnad har allt fler i arbetslivet haft en hjärtinfarkt.

Hur fungerar det att komma tillbaka till arbete efteråt? Två forskare vid Karolinska Institutet har undersökt det i den nya kunskapsöversikten Arbete efter hjärtinfarkt. Den presenterades vid ett seminarium på AFA Försäkring 6 november.

Forskarna har gått igenom riktlinjer, hur många som kommer tillbaka fullt ut i arbete och vilka anpassningar av arbetet som kan behövas.

Svaret är mer positivt än man kan tro, med tanke på hur dramatiskt det låter med hjärtinfarkt. För bara några decennier sedan var hjärtinfarkt ofta dödligt och gav följder för dem som överlevde. Tack vare bra vård och snabb hjälp ser det annorlunda ut idag. Nio av tio av dem som haft en infarkt är varken hel- eller deltidssjukskrivna ett år senare.

En stor andel har ingen nedsättning eller väldigt liten nedsättning av arbetskapaciteten, säger Per Gustavsson, professor i yrkes- och miljömedicin och en av författarna bakom översikten när den presenteras på AFA Försäkring.

Tillbaka efter några veckor

Risken för att återinsjukna är liten. Bara två av hundra drabbas igen under det följande året. Fysisk ansträngning och att få upp pulsen efter hjärtinfarkten är oftast enbart nyttigt.

Även om det är en liten nedsättning av pumpförmågan så är det jättebra med fysisk träning, säger Per Gustavsson.

Oftast förbättras riskprofilen och man är i en bättre situation än tidigare efter en hjärtinfarkt, konstaterar Petter Ljungman, kardiolog, docent i epidemiologi och den andre författaren till rapporten.

För vissa yrken gäller särskilda regler efter en hjärtinfarkt. För övriga är det upp till arbetsgivaren att se till att en riskbedömning görs för den som fått hjärtinfarkt och för tredje man. Har infarkten orsakat rytmrubbningar i hjärtat eller svår hjärtsvikt som kan leda till svimning så kanske man inte kan köra fordon eller arbeta med vissa maskiner.

Om man jobbar i kran till exempel blir man ofta sjukskriven för observation under tre månader, säger Petter Ljungman.

Behöver göra en riskbedömning

Även om man kommer tillbaka till heltidsarbete som vanligt efter hjärtinfarkten är några saker viktiga. Det är viktigt att utvärdera vilka riskfaktorer som varje individ kan ha, och att få bort de riskerna.

– Det handlar om rökstopp, medicinering och så vidare men även om riskfaktorer i arbetet. Man ska väga den fysiska arbetsförmågan mot kraven i arbetet, säger Petter Ljungman.

Så kallat spänt arbete, kombinationen av låg kontroll och höga krav, samt buller är exempel på  faktorer i arbetsmiljön som hänger ihop med ökad risk för hjärtinfarkt.

Diabetes och arbete med riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom är inte heller en lämplig kombination, enligt Per Gustavsson. Företagshälsan, menar han, är bäst lämpad att värdera riskfaktorerna i arbetet och avgöra vad en person som haft hjärtinfarkt inte bör jobba med.

För det fåtal som drabbas av rytmrubbningar eller hjärtsvikt kan det vara svårt att komma tillbaka och jobba som vanligt.

Text: Michael Nyhaga, 12 november 2019

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Möt stök med stök för tryggare bibliotek 

Rutiner, pyssel, personal och ommöbleringar. Det är några av de verktyg som bibliotek kan ta till för att öka tryggheten. Stök på biblioteken är ett ökande problem. Det yttrar sig…

Arbetsplatser som passar fler

Bra belysning och ljuddämpad miljö – men också tydliga arbetsuppgifter och kompetenskriterier för tjänster som ska tillsättas. Vad är gemensamt för alla de här sakerna? Det kallas UUA – universell utformning av arbetsplatser.   Universell utformning av arbetsplatser (UUA) är…

”Vi blir alla människor”

På en psykiatrisk vårdavdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har antalet tvångsåtgärder minskat drastiskt. Samtidigt har sjukfrånvaron bland personalen sjunkit. En nyckel till framgång har varit programmet Safewards, som är till för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Forskning. På vårdavdelningar finns samma problem med hot och våld som på akuten, med skillnaden att patienterna ligger här längre. Nu ska problemen kartläggas i en studie.

Hot och våld på vårdavdelningar

Att hot och våld förekommer på akutmottagningar råder det inget tvivel om, men hur stort är problemet på vårdavdelningar? Det...