Nio av tio överlever en hjärtinfarkt och de flesta utan allvarliga men. De räknas som friska och kan oftast arbeta som vanligt efter sjukskrivningen. För dem som fått skador behöver man se över vilket arbete som är lämpligt. Det här visar en ny kunskapsöversikt.
Drygt 30 000 svenskar drabbas årligen av hjärtinfarkt. Av dem är drygt 5 000 i en ålder när de fortfarande jobbar. Med stigande pensionsålder och högre överlevnad har allt fler i arbetslivet haft en hjärtinfarkt.
Hur fungerar det att komma tillbaka till arbete efteråt? Två forskare vid Karolinska Institutet har undersökt det i den nya kunskapsöversikten Arbete efter hjärtinfarkt. Den presenterades vid ett seminarium på AFA Försäkring 6 november.
Forskarna har gått igenom riktlinjer, hur många som kommer tillbaka fullt ut i arbete och vilka anpassningar av arbetet som kan behövas.
Svaret är mer positivt än man kan tro, med tanke på hur dramatiskt det låter med hjärtinfarkt. För bara några decennier sedan var hjärtinfarkt ofta dödligt och gav följder för dem som överlevde. Tack vare bra vård och snabb hjälp ser det annorlunda ut idag. Nio av tio av dem som haft en infarkt är varken hel- eller deltidssjukskrivna ett år senare.
– En stor andel har ingen nedsättning eller väldigt liten nedsättning av arbetskapaciteten, säger Per Gustavsson, professor i yrkes- och miljömedicin och en av författarna bakom översikten när den presenteras på AFA Försäkring.
Tillbaka efter några veckor
Risken för att återinsjukna är liten. Bara två av hundra drabbas igen under det följande året. Fysisk ansträngning och att få upp pulsen efter hjärtinfarkten är oftast enbart nyttigt.
– Även om det är en liten nedsättning av pumpförmågan så är det jättebra med fysisk träning, säger Per Gustavsson.
– Oftast förbättras riskprofilen och man är i en bättre situation än tidigare efter en hjärtinfarkt, konstaterar Petter Ljungman, kardiolog, docent i epidemiologi och den andre författaren till rapporten.
För vissa yrken gäller särskilda regler efter en hjärtinfarkt. För övriga är det upp till arbetsgivaren att se till att en riskbedömning görs för den som fått hjärtinfarkt och för tredje man. Har infarkten orsakat rytmrubbningar i hjärtat eller svår hjärtsvikt som kan leda till svimning så kanske man inte kan köra fordon eller arbeta med vissa maskiner.
– Om man jobbar i kran till exempel blir man ofta sjukskriven för observation under tre månader, säger Petter Ljungman.
Behöver göra en riskbedömning
Även om man kommer tillbaka till heltidsarbete som vanligt efter hjärtinfarkten är några saker viktiga. Det är viktigt att utvärdera vilka riskfaktorer som varje individ kan ha, och att få bort de riskerna.
– Det handlar om rökstopp, medicinering och så vidare men även om riskfaktorer i arbetet. Man ska väga den fysiska arbetsförmågan mot kraven i arbetet, säger Petter Ljungman.
Så kallat spänt arbete, kombinationen av låg kontroll och höga krav, samt buller är exempel på faktorer i arbetsmiljön som hänger ihop med ökad risk för hjärtinfarkt.
Diabetes och arbete med riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom är inte heller en lämplig kombination, enligt Per Gustavsson. Företagshälsan, menar han, är bäst lämpad att värdera riskfaktorerna i arbetet och avgöra vad en person som haft hjärtinfarkt inte bör jobba med.
För det fåtal som drabbas av rytmrubbningar eller hjärtsvikt kan det vara svårt att komma tillbaka och jobba som vanligt.