En kontaktperson på vårdcentralen som håller i alla vårdtrådar underlättar för den som är sjukskriven för depression att bli frisk fortare. Det visar en ny studie från Västra Götalandsregionen. Där har man testat vårdsamordnare på 11 vårdcentraler.
2014 fick forskare vid Göteborgs universitet ekonomiskt stöd från Västra Götalandsregionen för att undersöka om samordning hjälper dem som söker för depression och ångest i primärvården. Patienterna får ofta vänta länge på vård, särskilt psykologsamtal och psykoterapi.
– De tycker att det är svårt att nå vårdcentralen, få återbesök och få träffa en psykolog. De får ofta träffa nya läkare och det saknas kontinuitet. Då kan man komma väldigt långt med en vårdsamordnare som håller kontakt med den sjukskrivne och koordinerar vården.
Det säger Cecilia Björkelund, läkare och professor vid Göteborgs universitet som varit ansvarig i både utvecklingen av och forskningen om vårdsamordning i Västra Götaland.
Vårdsamordnaren håller kontakt med patienten varje vecka. Han eller hon gör upp en vårdplan tillsammans med patienten. Vårdsamordnaren bokar också in möten med läkare och psykolog när det behövs. Oftast är det en sjuksköterska eller kurator som arbetar med detta under en del av sin arbetstid.
Mycket goda resultat
Elva vårdcentraler med samordnare jämfördes med tolv som saknade vårdsamordnare i studien. Totalt ingick närmare 400 patienter. Alla fick den ordinarie behandlingen med läkemedel och kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behov.
Resultatet blev över förväntan. Patienterna som hade samordnare blev snabbare friska och var fortare tillbaka på jobbet igen. Dessutom använde de läkemedel på ett effektivare sätt än de andra, de var mer sällan under- eller övermedicinerade. Vad är det som gör att samordnare fungerar så bra?
Jag tror patienten känner att det är någon som bryr sig.
– Jag tror att patienten känner att man får stöd och att det är någon som bryr sig. Även om det inte är psykoterapi så blir den regelbundna kontakten med vårdsamordnaren en terapeutisk åtgärd. De som behöver får också snabbare tillgång till psykoterapi, säger Cecilia Björkelund, som var ansvarig för studien.
Bra även för arbetsmiljön
Studien visade också att vårdsamordnare var bra för arbetsmiljön på vårdcentralen.
– Vi intervjuade vårdsamordnarna och de upplevde arbetet som meningsfullt. Och det är det viktigaste för dem som arbetar i vården: att arbetet är meningsfullt och att ens kompetens tas tillvara, säger Cecilia Björkelund.
– I teamet med läkare, psykolog, rehabkoordinator med flera så håller en vårdsamordnare också koll på vilka som är engagerade i patientens vård. Man vet vem som ser till att organiseringen kring patienten fungerar. Det blir helt enkelt mer ordning och reda.
Forskarna tittade dessutom på om det lönar sig ekonomiskt med vårdsamordnare.
– Sett ur samhällsperspektiv är hälsoekonomin jättebra. Men för vårdcentralen blir det en merkostnad när en del av en sjuksköterskas tjänst används till att vara vårdsamordnare och de pengarna måste komma någonstans ifrån, säger Cecilia Björkelund.
Går vidare med ny studie
Forskargruppen undersöker nu om resultaten kan förbättras ännu mer genom att vårdsamordnaren, rehabkoordinatorn och arbetsplatsen hjälps åt.
Skillnaden mellan en vårdsamordnare och en rehabkoordinator är inte helt tydlig. Men förenklat kan man säga att vårdsamordnare samordnar vårdens insatser för att den sjukskrivne ska bli frisk. Rehabkoordinatorn samordnar åtgärder för den sjukskrivnes återgång i arbete.
Förutom att vårdsamordnare och rehabkoordinator samarbetar så ingår också ett samtal med närmaste chef och den sjukskrivne om hens syn på att komma tillbaka. Det projektet bedrivs som ett forskningsprojekt i samarbete mellan universitetet och regionens primärvård.
I ytterligare ett fortsättningsprojekt ska forskargruppen undersöka om vårdsamordning hjälper vid utmattningssyndrom och liknande sjukdomstillstånd. Att det fungerar vid depression och ångest vet de redan.
– Vi tror att det kommer visa sig lika effektivt även för stressrelaterad ohälsa. Stressutlöst psykisk ohälsa har blivit den vanligaste orsaken bakom sjukskrivning för psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att hitta nya lösningar, säger Cecilia Björkelund.