Vatten och mikrofiberduk gör ofta lika rent som städsprejer. Forskning om städmetoder visar hur städare enkelt kan slippa luftvägsbesvär.
I Sverige finns runt 75 000 professionella städare. Yrket ligger på topp-tio över våra vanligaste yrken.
Städare arbetar inom många branscher och arbetsförhållandena kan variera mycket. Gemensamt är att det är vanligt att använda städsprejer vid städningen.
För att undersöka hur städsprejer påverkar städares hälsa har ett forskningsprojekt vid Lunds universitet utfört en rad studier inom ramen för Afa-finansierad forskning.
Några av resultaten från städprojektet är följande:
- Av 225 tillfrågade städare använde 77 procent städsprejer under arbetstid.
- Nästan hälften av dessa kände symptom i näsa, hals eller ögon under användningen.
- Ju mer sprejanvändning desto större besvär.
- Beroende på städprodukt stannar 3 till 30 procent av kemikalierna som sprejas ut kvar i luften och kan andas in av städaren.
- 77 procent av de tillfrågade upplevde också muskelvärk i axlar, nacke, händer och vrister.
Mer partiklar med städsprejer
Forskarna undersökte också hälsoeffekter av olika städmetoder. De byggde upp ett badrum i laboratoriet och lät en grupp testpersoner städa på tre olika sätt: med sprej direkt på ytorna, med skum i mikrofiberduk och med enbart vatten och mikrofiberduk. Personerna städade enligt tydliga instruktioner i 30 minuter, tre gånger per tillfälle.
– Personerna blev mer och mer svullna i näsan under en exponeringsdag. Och de fick sämre och sämre tårfilm i ögonen, berättar projektledare Christina Isaxon, universitetslektor på Ergonomi och aerosolteknologi på Lunds Tekniska Högskola.
Tårfilm är en tunn film av tårvätska som ögats yta är täckt av.
Fotograf: Clea B Isaxon
Medicinska undersökningar före och efter städtillfällena visade olika påverkan. Forskarna mätte också luftburna partiklar i badrummet samtidigt som städningen pågick. Mätningarna visade att sprejanvändning gav 60 gånger fler partiklar i luften än skum och vatten.
Blir rent med mikrofiberduk
Utifrån resultaten i er forskning – vilka råd ger du?
– Baserat på vad vi nu vet om exponering så talar allt för att man ska försöka undvika sprejer och använda skummunstycke om man måste använda sprejer. Vi vet också att mikrofiberdukar gör väldigt rent.
Med ett skummunstycke på flaskan blir det skum i stället för sprej.
Christina Isaxon berättar att forskningsprojektet har haft en referensgrupp med medlemmar från fackförbund, arbetsgivarförbund och företag som säljer och utvecklar städsprejer.
– Där diskuterades en hel del om att man förmodligen övergår mer och mer till mikrofiberdukar som är förfuktade med vatten och att detta i många fall räcker vid städning. Jag vet inte hur långt man har kommit, men det känns som en väldigt bra utveckling. Det är ju också billigare för plånboken och för miljön att städa med enbart vatten och mikrofibertrasa.
Arbetsgivare ska enligt arbetsmiljölagen förebygga ohälsa. Det innebär bland annat att de ska lära sina anställda att använda kemikalier på ett sätt som inte skadar hälsan.
– Så länge man måste spreja dagligen med medel skulle jag nog tycka att man som städare ska ha andningsmask. Det borde arbetsgivaren tillhandahålla. Men det är en tillfällig lösning. Det är bättre att i stället göra något åt själva problemet.
Bra med variation i arbetet
Arbetsmiljörapporter visar att städare toppar statistiken när det gäller risk för långtidssjukskrivningar. Det är en av de yrkesgrupper där kvinnor anmäler flest arbetssjukdomar. Framför allt är besvär i axlar, armar och rygg vanligt bland städare.
– Man blir lite beklämd över att det är brist på forskning inom ett så stort yrkesområde med stor andel kvinnor och annat modersmål. Man ska inte behöva bli sjuk av att gå till jobbet.
Christina Isaxon anser att städarna borde få tillräckligt med raster så att de inte får förslitningar. Hon föreslår även att de kan variera mellan olika arbetsuppgifter.
– De kanske inte ska städa samma klassrum varje dag utan till exempel fylla på förråd någon dag. Det skulle ju minska både inhalationsexponeringen och göra att man inte utför samma fysiska arbete dagligen, säger hon.
Läs mer: Arbetsväxling håller Lyckseles städare friska
Mäta på arbetsplatser
Ett framtida steg i städforskningen skulle kunna vara att mäta hälsoeffekter av städsprejer i verkliga arbetslivet, säger Christina Isaxon.
– Det vore intressant att få möjlighet att vara ute på en större arbetsplats och mäta hur exponeringen av luftburna partiklar ser ut. Om alla städare först fick städa en tid med sprej och sedan enbart med vatten och mikrofiberdukar skulle man kunna ringa in hälsoeffekter ytterligare.
Här kan du läsa en äldre artikel från forskningsprojektets start: Hon forskar om risken med städsprejer.
