Allt fler av dem som sjukskrivs får psykiatriska diagnoser. Men ökningen av långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa avstannade 2015. Nyckeln till förändring finns i organisationen, hävdar två forskare som kommenterar den färska statistiken.
Sedan 2009 har psykisk ohälsa bland anställda i kommuner och landsting ökat och psykisk ohälsa står nu för närmare hälften av de långa sjukfallen i sektorn. Framför allt har reaktion på svår stress ökat och blivit den vanligaste diagnosen. Men 2015 inträffade vad som skulle kunna bli ett trendbrott. Det visar ny statistik från AFA Försäkring.
AFA Försäkrings statistik bygger på deras databas för ersatta sjukfall, med uppgifter om totalt 14 miljoner ärenden. Eftersom det är möjligt att göra skadeanmälningar i efterhand släpar statistiken efter och siffrorna är från 2015 och 2016. De gäller enbart sjukfall som varat längre än 90 dagar.
Organisation och styrning kan påverka
Mest drabbad av psykisk ohälsa i kommuner och landsting är socialtjänsten och socialsekreterare.
– Jag har forskat om socialtjänsten och blir bekymrad över att det ser ut så här, säger Wanja Astvik, docent vid Stockholms universitet under ett seminarium 7 december när AFA Försäkrings statistik presenteras.
Som en av orsakerna pekar hon ut nya marknadsinriktade sätt att styra verksamheter inom kommuner och landsting.
– När jag började studera socialtjänsten undersökte jag den på arbetsplatsnivå och då såg jag att deras problem var relaterade till styrningen av arbetet. Det här med new public management vet vi har försämrat arbetsmiljön inom välfärdssektorn och bland annat minskat det professionella inflytandet.
Kerstin Ekberg, professor i arbetslivsinriktad rehabilitering vid Linköpings universitet, menar att det behövs fler chefer. Med färre medarbetare blir det mer möjligt för cheferna att sköta sitt jobb.
– Om man tittar på hur många underställda en arbetsledare har inom vård och omsorg så kan det vara allt från tio till ett hundratal. Man har för många under sig, säger hon.
Mats Stenberg, handläggare på avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL, berättar att man i många kommuner och landsting nu ser över antalet medarbetare per chef i de olika verksamheterna.
Minskad frånvaro för vissa grupper
Mellan 2015 och 2016 har det faktiskt blivit färre sjukfall på grund av psykiatriska diagnoser inom flera av välfärdssektorns yrkesgrupper, enligt de nya siffrorna. Det gäller bland annat socialsekreterare, förskollärare och fritidspedagoger. Undantaget är läkarna, som mår psykiskt sämre.
– Läkarna har också drabbats av de nya organisationstankarna, som Lean och new public management, vilket inneburit att pressen är högre. Rollerna är oklara, sjuksköterskor är ofta teamledare och läkare medicinskt ansvariga och man har inte rett ut den frågan ordentligt. Det är också mycket administrativa uppgifter, säger Kerstin Ekberg.
Har blivit bättre
Sjukskrivningsstatistiken är svårtolkad eftersom en nedgång kan bero på hårdare tillämpning av reglerna, inte att folk blivit friskare. Försäkringskassan har under de senaste åren gett fler avslag på ärenden. Och AFA Försäkrings statistik bygger på ersättning som Försäkringskassan först gett godkännande för.
– Utplaningen är svår att tolka. Men jag gjorde en enkätstudie 2015 och 2016. Där kan man faktiskt se att när det gäller kvantitativa krav, kvalitativa krav och rollkonflikter så har det blivit bättre. Därutöver har det skett en attitydförändring, säger Wanja Astvik.
Hon lyfter fram socialtjänsten i Nyköping som ett gott exempel på vad som kommit att kallas tillitsbaserad styrning.
– Här finns en dialog kring det goda sociala arbetet. Arbetsmiljöfrågorna kommer upp på agendan via diskussionen om kvalitet. Det finns en pågående dialog där problem fångas upp, säger hon.