Pia svedestedt och Christina Norlin Mistander går på Hornsgatan..

På språng för bättre samverkan. Pia Svedestedt, Kommunal, och Christina Norlin Mistander, SKL ingår i AMRs stödteam som hjälper till när samverkan behöver en skjuts framåt.

Foto: Anna Norrby

Stödteam hjälper till när samverkan krånglar

När samverkan kör fast går det att få hjälp av ett partsgemensamt stödteam.
– Vi anpassar stödet till specifika situationer och behov, säger Christina Norlin Mistander, SKL.

Samverkan innebär att alla medarbetare och chefen tillsammans utvecklar verksamheten. Samverkar startar på arbetsplatsen och där man har samverkansavtal ska det också finnas samverkansgrupper som även är skyddskommittéer. På så sätt tar man vara på allas erfarenheter när verksamheten utvecklas.

Det centrala samverkansavtalet som kom 2017 förstärker kopplingen mellan arbetsmiljö och verksamhetsutveckling i jämförelse med tidigare samverkansavtal. Parterna kom då också överens om att komplettera samverkansavtalet med ett stödteam som kan bidra när samverkan i kommuner och regioner behöver lite inspiration och stöd.

Stödteamet, som består av cirka 20 representanter för SKL och de fackliga organisationerna som står bakom samverkansavtalet, finns hos Arbetsmiljörådet, AMR.

Rådgivande stöd

Porträttbild på Christina Norlin MistanderChristina Norlin Mistander är projektledare på SKL och en av dem som ingår i AMRs stödteam. Hon berättar att stödteamet jobbar konsultativt.

– Vi anpassar stödet till specifika situationer och behov. Vilka som kommer från stödteamet beror också på problemet och vilka som är inblandade lokalt, säger Christina Norlin Mistander.

Ibland rycker hon ut tillsammans med Pia Svedestedt, ombudsman på Kommunal.

– Vi funkar bra ihop och är samkörda.

Det finns flera fördelar med att stödteamet kommer med representanter från både arbetsgivarorganisationen och den fackliga organisation som är mest berörd.

– Det är bra att vi kan komplettera varandra, säger Pia Svedestedt.

Egentligen är det inget nytt att man kan få hjälp av representanter från facken centralt och SKL när man kör fast med lokala avtal av olika slag, menar Pia Svedestedt.

– Det nya är att vi har skapat ett särskilt team för det.

Stöttar och vägleder framåt

Porträttbild på Pia SvedestedtKontakten med stödteamet börjar med mejl och telefonsamtal.

– Då reder vi ut vilket stöd som behövs. Vi undersöker om det handlar om samverkan eller om det egentligen är något annat som gnisslar. Det kan vara så att man inte är överens om vad som är samverkan, säger Pia Svedestedt.

När stödteamet kommer ut brukar de börja med att träffa förvaltningschefer och verksamhetschefer tillsammans med fackliga representanter.

– Vad som händer sen beror på vilka svårigheter de har. Ofta börjar vi med att de får sitta i grupper och ha en dialog om vad samverkan innebär för dem, säger Christina Norlin Mistander.

Missförstånd är ofta bakgrunden till att samverkan har kört fast.

– Men vi ser ofta ganska snabbt att de egentligen är rätt överens, säger Pia Svedestedt.

Stödteamet uppmuntrar också deltagarna att berätta om sina förväntningar, så att det kommer upp på bordet. Då kan de återkoppla till förväntningarna men också bena ut vad som är möjligt på kort sikt och längre fram, berättar Pia Svedestedt och Christina Norlin Mistander. Det märks att de är samkörda, de lyssnar uppmärksamt och fyller i varandras meningar.

– Det brukar komma igång bra processer där vi vägleder dem framåt och visar på möjliga lösningar, säger Christina Norlin Mistander.

Stödteamet kan också hjälpa kommuner och regioner som behöver reda ut om de ska revidera tidigare avtal, träffa ett nytt och för att få igång en bra process när ett nytt avtal är på plats.

Tilliten behöver växa

Både Christina Norlin Mistander och Pia Svedestedt lyfter fram brister i tillit som en vanlig orsak till att samverkansgrupper kör fast. Det kan bero på att representanterna från facket och arbetsgivaren fortfarande lever kvar i en förhandlingskultur medan samverkan förutsätter att man utvecklar sin dialog och kommunikation.

– Det är ett stort steg att gå från förhandlarkultur till samverkanskultur, säger Pia Svedestedt.

Hon rekommenderar den partsgemensamma Arbetsmiljöutbildningen hos Suntarbetsliv för att komma igång.

Vad är skillnaden mellan förhandlingskultur och samverkan?

– I en förhandlingskultur förhandlar arbetsgivaren med de fackliga organisationerna enligt medbestämmandelagen innan arbetsgivaren tar beslut. Arbetsgivaren talar om vad den vill göra och facket håller med eller kommer med invändningar om något talar emot förändringen. Därefter fattar arbetsgivaren sitt beslut, och facket kan driva fråga vidare genom förhandling, säger Pia Svedestedt.

När man har samverkan hanteras medbestämmandet istället i en pågående dialog mellan chefen och medarbetarna. På så sätt får man tidigt in fler perspektiv.

alla lyssnar på varandra

– Samverkan innebär att tankar och idéer om verksamheten får växa fram genom att alla lyssnar på varandra på arbetsplatsen. På det sättet har alla möjlighet att påverka och själva påbörja en förändringsprocess som leder till verksamhetsutveckling.

Med välfungerande samverkan tar arbetsplatsen på så sätt själv hand om de frågor som rör den egna verksamheten. Det går inte att heller att flytta upp problem med samverkan till högre nivåer som man gör när man inte är överens i en förhandlingskultur.

– Däremot kan man inse att det man vill utveckla på den egna arbetsplatsen även berör fler verksamheter eller till exempel en hel förvaltning.

Förändringen på ett äldreboende eller en förskola kan till exempel få betydelse även för städ och måltidsservice eller transporter.

– Då behöver man väcka frågan även hos samverkansgrupperna, säger Christina Norlin Mistander.

Vinster med samverkan som fungerar

När samverkan fungerar som det är tänkt bidrar det också till att man blir en attraktiv arbetsgivare, menar Christina Norlin Mistander, SKL.

Stödteamet har varit igång sedan 2018. Christina Norlin Mistander och Pia Svedestedt är hoppfulla och ser att det finns goda förutsättningar att lyckas med samverkan.

– Vi ser att det finns en vilja att lämna förhandlingskulturen och börja samverka på riktigt, säger Pia Svedestedt.

Här kan du läsa mer om samverkansavtalet om arbetsmiljö.

Text: Anna Norrby, 22 oktober 2019

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

De går före med digifysisk vård

Numera är det lugnt i väntrummet på Ringens vårdcentral. Många patienter får istället vård via en chatt - något som har skapat stora förbättringar för både patienter och personal. Det…

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

På jobbet gäller de regler som lagen och arbetsgivaren sätter, och alla har rätt till en trygg arbetsmiljö. Stefan Blomberg, psykolog och forskare är mycket tydlig när han pratar om…

Mät hur ni har det på jobbet

Hur kan man mäta på rätt sätt, och göra förändringar och förbättringar på arbetsplatsen som hör ihop med resultaten av mätningen? Det berättade Dan Hasson om på Gilla Jobbet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...