Parterna i kommuner och landsting satsar stort på friskare arbetsplatser, med 25 åtgärder inom åtta områden. Och regeringen drar tillbaka ett omstritt förslag om att öka arbetsgivarnas ansvar för de långa sjukskrivningarna.
Socialförsäkringsministern Annika Strandhäll lade i april 2016 fram ett förslag om ”hälsoväxling för bättre rehabilitering och omställning”, som innebar att arbetsgivarna skulle betala 25 procent av kostnaderna för anställdas sjukskrivningar som är längre än 90 dagar. Målet var att få arbetsgivare att tidigare och aktivare ta itu med rehabilitering och arbetsanpassning. Men ett alternativ var att parterna inom de olika delarna av arbetsmarknaden kom överens om åtgärder som kan ge samma effekt.
Inom loppet av en augustivecka kom först en sådan överenskommelse från parterna inom kommuner och landsting, följt av parterna i den statliga respektive privata sektorn – och tisdagen den 23 augusti förklarade Annika Strandhäll:
– Parterna har presenterat genomarbetade avsiktsförklaringar med tydliga åtgärder för friskare arbetsplatser. Det här är den svenska modellen när den fungerar som bäst. Därför drar regeringen tillbaka sitt förslag om hälsoväxling till förmån för parternas förslag. Vår reform skulle ha lett till ett mer aktivt arbete ute på arbetsplatserna för att motverka sjukskrivning. Nu får vi de åtgärderna ändå. Parterna gör en rejäl ambitionshöjning.
SKL-ordföranden Lena Micko säger:
– Jag är både stolt och nöjd med att vi tillsammans, på kort tid, fått fram detta genomarbetade åtgärdspaket. Jag är övertygad om att det kommer att leda både till minskad sjukfrånvaro och till hållbar hälsa för alla som arbetar i välfärdssektorn. Det är klokt att regeringen har lyssnat och dragit tillbaka förslaget. Det visar på tillit och på den svenska arbetsmarknadens styrka, där vi som parter genom gemensamma ansträngningar kan lösa tuffa frågor.
På den fackliga sidan kommenterar Fysioterapeuternas ordförande Stefan Jutterdal paketet så här:
– Fysioterapeuterna har särskilt lyft vikten av prevention och arbetsgivarnas ansvar för att långsiktigt stärka hälsan i arbetslivet. Vi vet att bättre och fler insatser skulle göra stor skillnad för hållbar hälsa, ändå brister det ofta idag. Dagens överenskommelse är ett efterlängtat steg i rätt riktning,
…åtgärder som leder till snabbare och hållbar återgång till arbetet för sjukskrivna
Friskt arbetsliv och bättre rehabinsatser
Parterna i kommuner och landsting förklarar i sin avsiktsförklaring att de gemensamt ska ”utveckla och genomföra åtgärder för att sänka sjukfrånvaron till en låg och stabil nivå”.
Detta ska de göra för det första genom ett förebyggande arbetsmiljöarbete, som leder till ett friskt arbetsliv med god arbetsmiljö. Och för det andra genom bättre rehabinsatser och andra åtgärder som leder till snabbare och hållbar återgång till arbetet för sjukskrivna. De pekar ut följande huvudspår:
1. Utveckla styrning och ledning i verksamheterna
2. Stärk samverkan mellan parterna
3. Ge stödinsatser som är lokalt anpassade
4. Förstärk chefernas förutsättningar för att arbeta för att minska sjukfrånvaron
5. Använd företagshälsovården på ett bättre sätt
6. Finn nya vägar tillbaka från sjukskrivning
7. Ta bättre tillvara engagemanget hos de anställda
8. Utveckla och genomför insatser som är specifika för olika verksamheter och yrkesgrupper (skola, vård, omsorg, socialtjänst).
Senast den 1 juli 2017 lovar de att ha påbörjat arbetet med alla föreslagna åtgärder. Kommunernas och landstingens arbetsmiljöråd blir en styrgrupp för satsningen.
Bättre styrning och ledning
Parterna lyfter fram att forskning visar att där sjukfrånvaron är låg, finns ofta ett ledarskap som är ”närvarande, tillitsfullt och engagerande”, och som präglas av ”respekt för medarbetarnas kompetens och perspektiv” – och ”förmåga att forma en god och hållbar arbetsmiljö”. De ska sprida forskningsresultat och exempel från arbetsplatser som visar hur chefer kan få bättre förutsättningar att utöva sitt ledarskap på det sättet. Det handlar bland annat om vad som är ett rimligt antal medarbetare, och om vad som är en rimlig balans för de anställda mellan krav, resurser och stöd i arbetet.
Parterna ska verka för ”en chefstäthet som gör ett personligt, närvarande arbetsmiljöarbete möjligt”. De konstaterar att första linjens chefer inte förfogar över alla förutsättningar för arbetsmiljöarbetet från hälsofrämjande över förebyggande till rehabilitering. Därför är det viktigt att informera och utbilda politikerna och de högsta cheferna om risk– och friskfaktorer i arbetsmiljön, och om vad hög sjukfrånvaro kostar, vilka vinster bra arbetsmiljöarbete ger och hur viktigt det är med ”goda organisatoriska förutsättningar”.
När kommuner och landsting styr och följer upp sin ekonomi är det viktigt att få med kostnaderna för sjukfrånvaron på ett bättre sätt, slår parterna fast. Ett sätt att underlätta detta blir att sprida modeller för hälsobokslut, eller arbetsmiljöbokslut.
Kommuner, landsting och regioner som har hög sjukfrånvaro ska få kunna ett särskilt stödpaket, utifrån vad man vet om friskfaktorer och riskfaktorer när det gäller frågor om exempelvis bemanning, arbetsorganisation och de anställdas och chefernas kunskaper. Paketet ska innehålla olika moduler som bland annat handlar om analys, förslag till åtgärder, och stöd till utvecklingsarbete.
Sprida och vidareutveckla utbildningen
Parterna lyfter fram Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud, som man presenterade våren 2016, som en avgörande faktor för att förbättra såväl chefernas som skyddsombudens förutsättningar för sköta det systematiska arbetsmiljöarbetet.
För att se till att den nya arbetsmiljöutbildningen verkligen når ut, ska parterna sätta upp mål för hur använd den blir. Och de ska ta ansvar, var för sig och gemensamt, för att lansera utbildningen.
Suntarbetsliv ska ta fram en särskild fördjupningsmodul om OSA, organisatorisk och social arbetsmiljö, och verktyg och stöd för rehab och arbetsanpassning.
Företagshälsovård som förebygger
Parterna ska göra en särskild satsning på att utveckla verksamhet, samverkan och dialog mellan arbetsgivarna och företagshälsovården. De konstaterar att alla kommuner och landsting har någon form av företagshälsovård. Men de slår också fast att man borde utnyttja företagshälsovården mera och bättre, och ge den en ”expertroll i riskförebyggande, arbetsplatsförlagd rehabilitering och omställning”. Detta kräver att företagshälsovården har såväl olika typer av kompetenser (inte bara medicinska) som branschkunskaper, och att den har ”integritet gentemot arbetsgivaren”.
Parterna ska arbeta för att man på lokal nivå ser nyttan med en företagshälsovård som har hög kvalitet, och som har särskilt fokus på förebyggande åtgärder. Och de ska ta reda på i vilken utsträckning som lokala arbetsgivare följer de krav som arbetsmiljölagen ställer på att det ska finnas företagshälsovård.
Det finns sedan tidigare ett partsgemensamt verktyg som ger stöd när man upphandlar företagshälsovård. Det ska parterna uppdatera och nylansera.
Tillit till medarbetarnas signaler
De anställdas engagemang och delaktighet är enligt parterna en förutsättning såväl för arbetsmiljön som verksamheten – och därför gäller det att chefer har en tillit till signaler som kommer från de egna medarbetarna, och tar tillvara dessa signaler.
Parterna är överens om att tydliggöra att ”samverkan är ett kraftfullt verktyg i det lokala arbetsmiljöarbetet – på arbetsplatsnivå”.
Och man kommer att ge stöd för den lokala samverkansorganisationen genom konsultation och utbildning. Centralt finns ett samverkansavtal, FAS05, som parterna nu utvärderar och följer upp.
Samverkan och kvalitet i rehab
Mycket kan bli bättre när det gäller rehab och återgång i arbetet, konstaterar parterna, genom att satsa på ett fungerande samarbete mellan alla berörda: medarbetare, arbetsgivare, fack, företagshälsovård, Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och andra aktörer. Parterna anser att arbetsgivare ska ta ett bättre ansvar för arbetet med rehab, exempelvis genom en särskild funktion i organisationen. Cheferna måste få ett tillräckligt stöd.
Parterna lovar att se till att chefer har tillgång till kunskap om hur de kan arbeta med rehab och arbetsanpassning – antingen genom att de själva har den kunskapen, eller genom stöd från företagshälsovård.
Det finns goda erfarenheter från tidigare satsningar på bättre rehab, som parterna ska utnyttja och sprida. Det gäller försök med teamsamverkan mellan olika berörda parter, och med särskilt utsedda personer inom rehab.
Försäkringskassan och AFA Försäkring har ekonomiskt stöd för insatser för rehabilitering, som man skulle kunna utnyttja bättre på arbetsplatserna. Parterna ska uppmuntra de lokala parterna att göra det.
I de fall där man har tömt ut möjligheterna för långtidssjukskrivna att med hjälp av rehabilitering komma tillbaka till sina ordinarie tjänster eller arbetsuppgifter, gäller det att underlätta för dem att växla jobb eller yrke. Parterna ska hitta former för att de ska kunna utveckla sin kompetens så att de kan få ett arbete som är förenlig med deras arbetsförmåga. Och arbetsgivarna ska få stöd för att arbeta med sådan omställning och karriärväxling för sina långtidssjukskrivna.
Utmaningar tar sig olika uttryck
Många utmaningar är gemensamma i de olika kontaktyrken (jobb där man arbetar för och med andra människor) som finns i kommuner och landsting. Men dessa utmaningar kan ta sig olika uttryck. Parterna slår fast att de behöver göra ”verksamhetsspecifika analyser av ohälsoorsaker och åtgärder” och de inleder omedelbart en dialog om detta inom skola, äldreomsorg, vård och socialtjänst.
Även staten behöver vara med i det arbetet. Staten är med och styr krav och resurser när det gäller välfärdsjobben.
Parterna ska också se om det går att utveckla en metod för att mäta, och följa upp, balansen mellan de uppdrag som man får, och och de förutsättningar som man har att utföra dem.
Uppdrag till regeringen
Parterna har också flera förslag till vad regeringen bör göra. Ett förslag är att utreda möjligheter för anställda att börja arbeta på deltid, samtidigt som de fortsätter att vara sjukskrivna på deltid.
Ett annat förslag handlar om att förändra sjukförsäkringen, så att man hittar former för stöd och ersättning, som på ett bättre sätt tar tillvara de sjukskrivnas arbetsförmåga.
Parterna menar att man behöver mer kunskap om företagshälsovården och dess arbete. Därför vill man att staten ska satsa mer på forskning om detta. Och staten bör också finna sätt att öka arbetsgivarnas intresse för att använda sig av företagshälsovården i arbetet med att förebygga arbetsmiljöproblem.