Den medarbetare som har mycket engagemang, mycket värme och litet eget kontrollbehov, har större möjlighet att ge brukaren utrymme för egen kontroll. Då minskar risken för konflikt, menar Bo Hejlskov.

Foto: Åsa Hammar

Lågaffektivt bemötande – så undviker du hot och våld

Hur kan man undvika hot och våld i vård och omsorg? Det enkla svaret är: ett bra bemötande, menar psykologen Bo Hejlskov. Han handleder anställda på gruppboenden och inom psykiatrin i lågaffektivt bemötande.

Bo Hejlskov började arbeta som psykolog i Danmark för femton år sedan, och handledde då bland annat personal på ungdomshem. Där var det vanligt att konflikter slutade med fasthållande och våldsamma ingripanden. Det var naturligtvis inte bra för ungdomarna, och dessutom farligt för de anställda som ofta utsattes för hot och våld i de situationerna.

Bo Hejlskov ville göra tvärtom. Han läste bland annat brittisk forskning om konflikthantering, och utarbetade tillsammans med kollegor ett synsätt och en metod för att undvika hot och våld på institutioner som gruppboenden, slutenvården i psykiatrin, specialskolor och ungdomshem.

– Jag vill hjälpa till att skapa en atmosfär och en kultur där man ger utrymme för personen att få kontroll över sig själv. Det är grunden för att undvika hot och våld, säger han.

Problem för den ene är en lösning för den andre

Personal i vård och omsorg möter ofta personer med ett beteende som skapar problem för omgivningen. Ofta tycker de att det är personen ifråga som har ett problem när han eller hon slåss, bits eller kastar saker.

Men Bo Hejlskov vänder på frågan och utmanar personalen. Det som kan uppfattas som ett problem av dem, är ofta en lösning på en svår situation för brukaren eller patienten. Då gäller det att sätta sig in i den andres världsbild. Vad är det som stressar den här personen? Hur kan vi hjälpa honom eller henne att lösa den akuta situationen?

Det som är ett problem för personalen, är ofta en lösning för brukaren

Då kan man använda ett lågaffektivt bemötande, där man med sitt eget lugn smittar den andre att känna och agera likadant.

Affekt är starka känslor. De smittar. Många människor har inte förmågan att skilja på vad som är ens egna och andras känslor, särskilt i en affekterad situation.

– Det är konstigt att många yrken där man kommer i kontakt med människor, till exempel polisen, bygger på att folk man möter ska ge sig. Man bröstar upp sig och kräver att de ska göra olika saker, säger Bo Hejlskov.

Men dem man möter är just de som har svårast att ge sig: utsatta, psykiskt sjuka, ofta med ADHD eller andra funktionsnedsättningar.

– För en vanlig människa kan en polis som bröstar upp sig, signalera: “Fan, han menar det!” Men för en person som saknar förmågan att skilja på egna och andras känslor – för den personen blir känslan istället: “Fan, jag menar det!” Och så blir det bråk! Säger Bo Hejlskov.

Därför är det inte så effektivt varken för en polis eller en anställd på ett gruppboende att börja skälla på en klient eller brukare. Då gör brukaren samma sak: han skäller tillbaka – eller tar till fysiskt våld.

Ta ansvar ett sätt att förebygga konflikter

Målet är förstås att det inte ska gå så långt som till en konflikt. För att förebygga konflikter har Bo Hejlskov tre grundläggande råd:

1. Ta ansvar för situationen. Den som tar ansvar kan påverka.

Det är personalen som ska ta ansvar för att brukaren eller patienten har det bra och inte ska behöva hamna i en våldsam situation. Den som befinner sig på en institution är utsatt och i underläge på flera sätt.

Många anställda i vård och omsorg frågar hur de kan ändra på brukaren. De uppfattar att det är där problemet ligger. Men det visar egentligen bara hur maktlös den anställde känner sig, menar Bo Hejlskov.

– Det finns ofta en överdriven föreställning om brukarens förmåga att kontrollera situationen. “Han gjorde det med flit”, säger en del. Den föreställningen hänger intressant nog ihop med upplevelsen av kvalitet på den egna arbetsmiljön, har den brittiske psykologen Dave Dagnan visat i en undersökning.

2. Man måste ha kontroll över sig själv för att kunna lämna över kontroll till någon annan.

Om man ska få en person att samarbeta behöver hon få behålla en viss kontroll över sig själv. Bara då kan hon göra det som förväntas av henne. Därför gäller det att ge henne utrymme för att använda egna strategier för att lösa situationen, menar Bo Hejlskov.

3. Människor som kan uppföra sig gör det.

Det här handlar inte i första hand om vad som är sant, utan om att sätta sig in i den upplevelse som brukaren har av situationen.

– Om vi tror att hon gör saker för att vara elak, så är vi rökta! Vi gör oss själva maktlösa. Men tror vi att hon gör sitt bästa, kan vi påverka situationen och hjälpa henne, säger Bo Hejlskov.

Text: Åsa Hammar, 28 april 2015

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Tips för trygg återgång efter pandemin

Eskilstuna kommun har gjort en plan för hur medarbetarna ska återgå till arbetsplatserna när det är dags. – Kom igång med planeringen nu, även om ni inte vet när ni ska…

Här tar de tillvara senior kompetens

På en specialistmottagning är det mycket att lära för den som kommer ny. Då kan en mentor vara till stor hjälp. På Uddevalla sjukhus stöttas nya sjuksköterskan Mikaela Siver av…

Viktigt med återhämtning – även för chefen

Återhämtning är oerhört viktigt för vårdpersonal så här i pandemitider – inte minst för cheferna. Självempati, utrymme för klagomål och mikropauser är några återhämtningstips från Region Stockholms centrum för kris…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

en man med afrikanskt utseende och en blond kvinna, både i arbetskldäer för vården, lutar sig över ett papper och ler, stående i en ljus korridor.

Mentorskap med oväntad vinst

Ett väldigt lovvärt och ambitiöst projekt, med en oväntad extra vinst. Det tycker forskaren Roy Liff om Västra Götalandsregionens mentorsprojekt,...