Utmattningssyndrom påverkar hjärnan

Utmattningssyndrom gör att vissa funktioner i hjärnan fungerar sämre. Det visar psykologen Agneta Sandström i en ny avhandling.

Utmattningssyndrom orsakas av att man utsatts för långvarig stress utan någon möjlighet till återhämtning. Diagnosen innebär enligt socialstyrelsens definition att man under en lång tid är både fysiskt och psykiskt utmattad. Upplevelser av yrsel, ljudkänslighet och svårighet att hantera krav är några av de symptom som brukar höra till, liksom sömnstörningar och nedsatt koncentrationsförmåga.

Psykisk ohälsa orsakad av stress, som utmattningssyndrom, är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning.

Utmattningssyndrom är svårbehandlat. Det tar ofta lång tid att återhämta sig, och det finns olika syn på huruvida det ska behandlas på samma sätt som en depression med till exempel antidepressiva mediciner. Men att vara utbränd är inte samma sak som att vara deprimerad.

Det som är speciellt med den här patientgruppen är att de ofta är duktiga och ambitiösa personer

– Det som är speciellt med den här patientgruppen är att de ofta är duktiga och ambitiösa personer, säger Agneta Sandström.

Svårt att mäta symptomen

Den grupp som fått diagnosen har ofta ifrågasatts för sina många svårmätbara symptom. Agneta Sandström blev nyfiken på gruppen när hon arbetade som psykolog på ett privat företag där de bland annat gjorde utredningar åt försäkringskassan. Många av utredningarna handlade just om personer med utmattningssyndrom.

– Jag såg att det de hade gemensamt var just de här kognitiva nedsättningarna. De klagade bland annat på minnesstörningar, säger hon.

Hon beslöt att undersöka om en del av symptomen gick att mäta objektivt. I sin forskning har hon först undersökt 67 personer med diagnosen utmattningssyndrom. De har fått göra test som krävt mycket av deras uppmärksamhetsförmåga och arbetsminne. Testen visade att deras egen känsla av minnesstörningar verkligen stämde med vad de klarade att prestera.

Lägre aktivitet i hjärnan

Därefter gjorde hon ytterligare två studier, där det deltog en kontrollgrupp med diagnosen depression samt en grupp friska personer. Även dessa studier visade att den grupp som hade diagnosen utmattningssyndrom hade en jämförelsevis lägre aktivitet i hjärnans frontallob, där arbetsminnet finns, än de bägge kontrollgrupperna. De hade också sömnproblem orsakade av hormonstörningar i hypofysen.

Resultaten är viktiga både för patienten själv och för sjukskrivande läkare och försäkringskassa.

– Men de kan också användas av arbetsgivare i deras arbete med arbetsmiljön, säger Agneta Sandström.

I Sverige har vi varit bra på att mäta och undersöka konsekvenserna av kroppslig belastning. Vi borde tänka mer på hur hjärnan belastas, menar hon.

– Hur ska man skapa en hjärnergonomisk arbetsmiljö, alltså en bra arbetsmiljö där hjärnan inte blir överbelastad? Det handlar om att hjärnan inte ska behöva få för mycket stimuli, att ha kontroll över sin arbetssituation och kunna gå undan och vila lite ibland, säger hon.

Att hjärnan förändras vid utmattningssyndrom betyder också att minnesfunktion och andra problem kan förbättras igen.

– Hjärnan är plastisk och kan bilda både nya celler och nervtrådar, säger hon. Av de jag jobbat med har nog 75 procent kommit tillbaka till arbetslivet i någon form. Men det tar lång tid att rehabilitera en person som varit utbränd. Och kanske orkar man inte arbeta heltid igen.

Text: Åsa Hammar, 18 november 2010

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Arbetsmiljöutbildningen – 3 sätt att gå vidare

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning används för fullt i kommun- och regionsektorn över hela landet. Många organisationer har nu nått de flesta chefer och skyddsombud. Men det kommer ju nya chefer, och nya…

Så förbättrar ni ert arbetsklimat

Nu lanserar Suntarbetsliv OSA-utbildningen. Med den som grund kan ni bättre mota ohälsa orsakad av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. – Vi hoppas att man får inspiration och vilja att…

Följ med Suntarbetslivs resursteam till Gnesta

Hur kan man skapa ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete? Och hur gör man för att ringa in vilka områden som behöver utvecklas? Det kan Suntarbetslivs resursteam hjälpa till med.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?