polisbil på väg in på akutmottagning. polis står och vaktar framför entrén.

Sjukhusens trygghetsarbete är viktigt för att säkra arbetsmiljön för vårdpersonal när skottskadade gängkriminella kommer in. I Malmö spärrar polisen direkt av akutmottagningen om SOS får larm om en skott- eller knivskada.

Foto: Johan Nilsson/TT

Trygghetsarbete i vården vid gängkriminalitet

En uppgörelse mellan kriminella gäng. Ett skott eller knivhugg. SOS får alarm, skickar ambulans. Kanske dumpas den skadade vid akuten. Vårdpersonalen vet – det här kan bli stökigt, till och med farligt. Hur skapar sjukhusen arbetsro för personal i skottgluggen?

Hotsituationer vid vård av skottskadade eller knivskurna gängkriminella är ett uppmärksammat problem. ”Fienden” kan vilja komma åt patienten. Många anhöriga och vänner kan samlas vid sjukhuset och vilja träffa den intagne, få information eller kräva behandling.

– Om man plötsligt har femton upprörda anhöriga emot sig kan man inte hantera det. Det är mycket upprörda känslor. De vill ta sig in, få besked och de är så många, säger Marie Jensen, säkerhetshandläggare på Skånes universitetssjukvård och akutsjuksköterska i botten.

Såväl Malmö som Göteborg har haft många skadade i samband med gängkriminalitet. Problemet finns även i Stockholm och fler städer. Sjukhusen har behövt hantera frågorna för att öka tryggheten för personal och patienter.

Gott samarbete med polisen i Malmö

På Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund har över 80 skottskadade vårdats sedan 2015. När sjukhuset byggde ny akutmottagning för sex år sedan fanns ett högt säkerhetstänk. Den invigdes 2011.

– Vi medarbetare var med i planeringen och pratade säkerhet med arkitekterna. Vi har till och med fått säkerhetspris och många har varit här på studiebesök, berättar Marie Jensen.

Utformningen innebär bland annat öppna ytor för överblick, bra skalskydd, övervakningskameror och trygghetslarm för alla anställda. Gott samarbete med polisen är också centralt.

Vaktpersonal och låsta dörrar

Ljushårig kvinna Marie Jensen med mörka glasögon står mot vägg och tittar in i kameran, porträtt

Foto: Lars Mauritzson

När SOS får samtal om en skott- eller knivskada larmas både ambulans och polis, som direkt spärrar av akutmottagningen. Lämnas den skadade i väntrummet ringer driftansvarig polisen för omgående avspärrning. Vid avspärrningar ID-kontrolleras besökare. Numera låses dessutom akuten nattetid och ordningsvakter öppnar. Besökare kommer inte längre än till väntrummet.

– Personalen har möjlighet att få utbildning i konflikthantering – det råder nolltolerans mot hot, våld och kränkningar. Sedan förra året har vi även kamratstödjare som får vidareutbildning i hot- och våldsproblematik av mig och sjukhusets psykologer, säger Marie Jensen.

Tydliga rutiner när skottskadade kommer

Svante Normark är enhetschef på akuten i Malmö med 160 medarbetare. Hans vision är att vad som än händer ska vårdpersonalen kunna fokusera på den enskilde patienten.

– Allt annat ska ske per automatik. Det blir en ohållbar arbetsmiljö om det hamnar på vårdpersonalen att handskas med anstormningar efter gängskjutningar, säger han och fortsätter:

– Det är också stor skillnad från fem-sex år tillbaka då många gänganhängare samlades och ville in. Men vårdavdelningarna har nog en annan bild.

De skjutna eller knivhuggna stannar inte länge på akuten utan slussas vidare för vård. Då låses dörrarna, väktare går med patienten och beväpnad polis vaktar i rummet om det finns hotbild.

Vad som än händer ska vårdpersonalen kunna fokusera på den enskilde patienten.

Sjuksköterskan och skyddsombudet Linda Lundgren arbetar på akutmottagningen i Malmö sedan 2012. Hon tycker att polisen gör ett jättebra jobb och att sjukhuset följer upp och förbättrar säkerheten.

– Men det förändrar inte att man känner obehag och kan bli rädd i en del situationer. Det går inte att säkra upp mot allt. Ibland kommer skottskadade in utan förvarning. Och när någon svävar mellan liv och död blir pressen på både anhöriga och personal stor. Antalet verbala hot har ökat, även om ingen uttryckt systematiska hot mot personalen, säger hon.

Facket föreslår fler överfallslarm

Malin Fagrell, huvudskyddsombud för Vårdförbundet på Skånes universitetssjukhus, är också nöjd med de säkerhetsrutiner som finns just på akuten.

– Där är man väl förberedd, men rutinerna kan förbättras i efterföljande vård. Vi har föreslagit att man kan se över om personalen på hela sjukhuset ska få överfallslarm. Det finns risk för konflikter när det gäller regeln med två besökare per patient om det kommer många anhöriga till skottskadade, säger hon.

För att öka tryggheten även för övrig vårdpersonal vill facket också se över rutinerna för sjukhusets väktare och begränsa tillgängligheten till kulvertsystemet, som i dag är helt öppet.

Ökad säkerhet i Göteborg

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg infördes sommaren 2016 två ordningsvakter dygnet runt på sjukhusen Sahlgrenska och Östra sjukhuset samt en väktare dygnet runt på Mölndal sjukhus. Ett halvår före beslutades om att i möjligast mån ha låsta dörrar dygnet runt på alla avdelningar, och kulvertarna förses med lås. Dessutom finns tydliga rutiner för arbetet med skottskadade, såväl vad gäller vården av patienten som den operativa säkerhetsorganisationen på sjukhusen. Numera är det mer sällan ett arbetsmiljöproblem med stora folksamlingar som stör sjukhusarbetet i samband med skjutningar.

Förstärkningar på akuten i Solna

Akutmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna flyttar hösten 2018 in i nya lokaler. På nuvarande akut gjordes i augusti en skyddsrond sedan en stor grupp samlats efter en skjutning och tumult uppstod. En rad saker förstärktes: skyddsfilm för fönster, larmpåbud för all personal, fler låsta dörrar, utrymningsplan, personalen påminns om att inte gå in ensam till patient som upplevs hotfull eller potentiellt våldsam. Redan före sommaren installerades säkrare kodlås in till akuten och in till centrala intensivvårdsavdelningen. Sjukhuset ser även över möjligheten att ta bort efternamn på namnbrickor för all personal utom läkare.

– Polisen ändrade också sina rutiner för avspärrning så att buffertzonen runt akuten blir större när skottskadade kommer in, berättar Anna Jansson, överläkare och verksamhetschef för vuxenakuten i Solna.

Olika upplevelser hos personalen

Händelsen i augusti tycker hon att personalen upplevt väldigt olika. Direkt berörd akutpersonal visste vad de skulle göra och hur de skulle agera. Några gick och pratade med dem som samlats och ville inte ha polisen med eftersom det uppfattas som provocerande.

– Akutpersonal har en genuin erfarenhet och vet hur man ska läsa av personer. Medarbetarna är ett viktigt instrument för att lugna situationer. De som var rädda var de som jobbade en bit ifrån och som inte visste vad som hände.

Det nya är lättkränktheten och reaktiviteten hos arga unga män.

Anna Jansson tar också upp vikten av att andra friktionsmoment inte tär på personalen och ökar risken för stress och sämre bemötande. Till exempel ska datorn helst funka, fikarasterna värnas och lunchavlösare finnas.

Men hon påpekar att det är stor skillnad från förr hur vårdpersonalen behandlas. De tidigare kriminella gängen på 00-talet ansåg hon gick att resonera med.

– I dag är personer mer lättkränkta och blir lättare aggressiva. Det finns kulturella skillnader i hur man uttrycker oro, rädsla och ilska men vi har haft en mångfacetterad patientskara i många år. Det nya är lättkränktheten och reaktiviteten hos arga unga män.

Regeringssamtal om våld i vården

I takt med ökad gängkriminalitet ökar också risken för att de intagna har vapen och handgranater på sig, vilket ställer krav på personalen att kunna hantera.

– Vi har pratat om att ta kontakt med Skåne eftersom de har det värre än vi med skjutningar i samband med gängkriminalitet och har jobbat länge med frågorna. Hot och våld kommer även att vara på dagordningen för nästa möte med specialistsakkunniga på akutkliniker i Stockholm, säger Anna Jansson.

Regeringen vill också vända utvecklingen med hot och våld inom vården och har till samtal den 27 september bjudit in Polisen, Sveriges Kommuner och Landsting, Almega Säkerhetsföretagen, Kommunal, Vårdförbundet, Läkarförbundet och Transportarbetareförbundet.

Text: Jeanette Neij, 13 september 2017

Senaste artiklar

Här är medarbetarenkäten en del av SAM

Färre frågor, men vassare och mer vetenskapligt baserad. Västra Götalandsregionens nya medarbetarenkät har omarbetats rejält. – Vi trycker hårt på att medarbetarenkäten är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger…

Arvika testar kollegiala samtal mot stress

Förskolan i Arvika har prövat kollegiala samtal i grupp, som ett sätt att minska risken för utmattning. Rehabkonsulten Marie Niljung tror starkt på metoden, även om det har varit lite…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?