Så kan #metoo skapa tryggare arbetsplatser

5 december 2017 Lästid: 4 min
eva vingård i vit blus vid fönster, halvbild. till intervju om metoo och sexuella trakasserier.
Chefer har ett stort ansvar för att se till att sexuella trakasserier inte förekommer. Med #metoo blir det svårt att i fortsättningen säga att de inte visste, menar Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin.

Foto: Åsa Hammar

Metoo kan bli starten för ett bättre arbetsmiljöarbete. Sexuella trakasserier får inte fäste på en arbetsplats där man arbetar systematiskt med arbetsmiljön, och där man tar hänsyn till friskfaktorer som rättvisa, transparens och bra, närvarande chefer. Det menar Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin.

Sexuella trakasserier är vanliga på svenska arbetsplatser, mycket vanligare än vi alla anat tidigare. Det visar de senaste veckornas upprop i sociala media under hashtaggen metoo, där tusentals kvinnor vittnat om egna erfarenheter av övergrepp av olika slag.

Vad är orsaken till att män – för det är nästan alltid män- i alla samhällsklasser och på alla typer av jobb i sådan utsträckning tar sig rätten att kommentera sina kvinnliga arbetskamraters utseende, tafsa på dem, och i vissa fall till och med våldta dem?

Några förklaringar är att kvinnor ofta har mindre makt på arbetsplatser, och en lösare anknytning till arbetsmarknaden än män. Osäkra anställningsvillkor kan skapa större utrymme för både sexuella trakasserier och andra former av utnyttjande och orättvis behandling.

Starka informella ledare som vill befästa sin makt är en annan förklaring. Kvinnors underordning och ojämställdheten i samhället i stort spelar också in.

Bra arbetsmiljöarbete kan förebygga

Hur kan man sätta stopp för de sexuella trakasserierna? Det handlar om att skapa en bra arbetsmiljö, menar Eva Vingård, läkare och professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.

Den 25 november skrev hon en debattartikel i Dagens Nyheter där hon drog upp riktlinjerna för ett sådant arbete.

– Att arbeta med det som kommit fram i metoo kan vara ett sätt att komma tillrätta med flera missförhållanden på arbetet. Det kan bli startskottet för ett nytt arbetsmiljöarbete, säger hon.

Forskning visar att det finns effektiva friskfaktorer på bra arbetsplatser. De friskfaktorerna kan tillsammans bilda en väv, ett skydd mot utsatthet och godtycklighet, och därför också minska risken för sexuella trakasserier, menar hon.

Sju viktiga friskfaktorer är:

  • Bra chefer och arbetsledare
  • Rättvisa och transparens på arbetsplatsen
  • Medarbetarnas möjlighet till delaktighet vid förändringar
  • Tillgång till kompetensutveckling
  • God kommunikation
  • En balans mellan krav och resurser
  • Möjlighet till återhämtning

Chefers kompetens viktig friskfaktor

Några av dessa friskfaktorer är extra viktiga när det gäller att förebygga kränkande särbehandling och sexuella trakasserier, menar Eva Vingård.

Chefernas roll är en av dem. Många chefer inom alla sorters verksamheter – från skolor och sjukhus till teatrar och tidningsredaktioner – har fått stå till svars offentligt för att deras medarbetare har trakasserats sexuellt av andra medarbetare.

Eva Vingård är tydlig med att de hade kunnat reagera annorlunda inför vittnesmålen. I debattartikeln i Dagens Nyheter kallar hon metoo-uppropen för ett ”avgrundsskri om mängden och omfattningen av inkompetenta chefer”.

Cheferna borde problematisera att de inte haft kontroll över situationen, istället för att bara säga att de inte visste att det hade hänt, menar Eva Vingård.

– Hur kommer det sig att de inte visste? En ledare som tillåter sådant att ske är en inkompetent ledare.

Man kan jämföra med om det skulle förekomma stöld, föreslår hon.

– Om en chef på en arbetsplats skulle säga: ”Ja, på den här arbetsplatsen får ni väl stjäla lite då”. Det blir ju helt absurt! Det vet alla att man inte får.

Rättvisa och transparens

En annan viktig faktor är rättvisa på arbetsplatsen.

– Det har visat sig i forskning att den organisatoriska och mellanmänskliga rättvisan är mycket viktig för människor på en arbetsplats.

Att uppleva att arbetsplatsen är rättvis behöver inte betyda att alla behandlas lika i någon slags millimeterrättvisa, poängterar Eva Vingård. Det handlar om att ha förståelse för varandras olikheter och respekt för att man är olika personligheter.

Transparens är också viktigt. På en transparent arbetsplats förstår man varför chefen fattar de beslut han eller hon gör.

Metoo ger hopp om förändring

Arbetsmiljöarbete är inget man kan göra vid sidan av, påpekar Eva Vingård. Arbetsmiljön är med hela tiden på en arbetsplats, i varje detalj, från det man kommer in på jobbet tills man går hem för dagen.

Sexuella trakasserier är en del av en riktigt dålig arbetsmiljö. Men efter de många metoo-uppropen finns det hopp om en förändring, tror Eva Vingård. Nu har så många människor satt ord på företeelsen, att det inte går att vrida klockan tillbaka.

– Jag tror inte det kan stoppas längre. Nu har vi ett ord för det: metoo. Det räcker att säga det, så ska väl en chef reagera i fortsättningen, säger hon.

Vad är sexuella trakasserier?

  • Sexuella trakasserier är ovälkommet sexuellt uppträdande i ord eller handling, som upplevs olustigt eller förnedrande av den som utsätts.
  • Arbetsgivaren har ansvar för att förhindra sexuella trakasserier på arbetsplatsen.
  • Ansvaret regleras i föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, och i diskrimineringslagen.

Läs mer hos
Arbetsmiljöverket
Diskrimineringsombudsmannen

Text: Åsa Hammar