Så delar de upp jobbet i hemtjänsten

Tvätt, städ och handling – i Grums kommunala hemtjänst sköts det av ett särskilt serviceteam. Det gör att undersköterskorna kan fokusera på det de är utbildade för. Serviceteamet i sin tur får mycket uppskattning från brukarna.

Allt fler kommuner har börjat använda sig av så kallad arbetsdifferentiering. Det innebär att man delar upp arbetet inom äldreomsorgen, så att olika personalgrupper utför olika typer av arbetsuppgifter. Till exempel kan personal som saknar vård- och omsorgsutbildning ta hand om städ, tvätt och inköp, medan undersköterskorna fokuserar på de mer kvalificerade vårduppgifterna.

I Grums kommun har hemtjänsten jobbat på det här viset i över tio år. Det började med att kommunen beslutade att införa krav på undersköterskeutbildning för att få jobba i hemtjänsten. Samtidigt ville man förbättra arbetsmiljön för undersköterskorna.

– Därför startade kommunen en särskild servicegrupp, som fick till uppgift att tvätta åt de brukare i hemtjänsten som endast hade tvätt som insats. Sedan byggdes det på med fler arbetsuppgifter som inköp och städ. Så småningom blev gruppen en del av hemtjänsten.

Det berättar Emelie Svensson som är områdeschef för hemtjänsten Centrala i Grums, men även för servicegruppen.

Mer fokuserat med arbetsdifferentiering

Emelie Svensson jobbade tidigare själv som undersköterska i hemtjänsten, och såg då vilken skillnad det gjorde med en särskild grupp som tog hand om serviceinsatserna:

– Mitt jobb blev mycket mer fokuserat när jag slapp hålla på med tvätt, städ och inköp, säger hon.

Många kommuner använder arbetsdifferentiering som ett sätt att lösa bristen på undersköterskor i äldreomsorgen. Grums har fortfarande brist på undersköterskor. I Emelie Svenssons område saknas flera stycken, som får täckas upp med vikarier.

– Men genom att våra fast anställda undersköterskor nu främst kan syssla med det de är utbildade för, trivs de bättre och stannar längre. Det är också viktigt. Och servicegruppen är väldigt stabil, det är samma personer sedan flera år tillbaka.

Undersköterskorna kan fokusera på omsorg

Skyddsombudet Linda Kihlgren har jobbat många år som undersköterska i hemtjänsten. Hon är jättenöjd och säger att hon aldrig skulle vilja återgå till det system man hade förr.

– Dessutom är våra brukare mer multisjuka idag, och kräver mer omsorg. Då är det jättebra att det finns en grupp som tar hand om serviceinsatserna, på bestämda tider.

Viss städning finns fortfarande kvar inom hemtjänsten, men då är man alltid två som utför den.

– Och det är ändå stor skillnad jämfört med hur det var tidigare när vi hade alla serviceinsatser. Idag är mitt arbete mer förutsägbart, och jag får fokusera på det jag är utbildad för, säger Linda Kihlgren.

När undersköterskorna får använda mer av sin arbetstid till att jobba med det de är utbildade för så trivs de bättre och stannar längre, menar områdeschefen Emelie Svensson, till vänster i bild. 

Servicegruppen får mycket uppskattning

Servicegruppen är ett litet team på fyra personer. Tillsammans har de ansvar för städ, inköp, uthämtning av läkemedel liksom tvätt, som numera görs i hemtjänstens egen tvättstuga. De sköter även administrationen och installationen av trygghetslarm hos brukarna.

Mattias Cronesberry har jobbat i gruppen sedan den startade. Då var han vårdbiträde i hemtjänsten och hade även delegering för medicinutdelning och såromläggning. Men eftersom man inte kunde få fast jobb utan undersköterskeutbildning fick han gå över till servicegruppen. Även om det just då inte var ett frivilligt val, trivs han nu jättebra i serviceteamet och skulle inte vilja ha något annat jobb än detta.

– Vi har jobbat ihop länge nu och känner varandra så väl att vi nästan avslutar varandras meningar! Det är mycket humor och högt i tak, och vi får väldigt mycket uppskattning från brukarna.

Viktigt med varierade arbetsuppgifter

Hemtjänstgruppen och servicegruppen träffas inte särskilt ofta. Men Mattias Cronesberry tycker att de hjälper varandra när det behövs.

– Om jag får veta att en brukare ska resa bort, meddelar jag hemtjänsten och vice versa.

Strukturen för brukarna är mer tydlig nu jämfört med tidigare, menar Mattias Cronesberry:

– Städinsatserna är alltid planerade och inköp ligger på vissa fasta dagar.

Servicegruppen har fått lägga sitt eget schema och kan ha olika ansvarsområden beroende på önskemål och intresse. Men ingen har bara en enda arbetsuppgift, utan man hjälps åt med det som behövs.

Framöver är tanken att servicegruppen ska ta över städinsatserna helt och hållet från hemtjänsten. Då behöver man rekrytera ytterligare en person.

– När jag pratar med servicegruppen är det tydligt att de uppskattar variationen i arbetsuppgifterna. Det är viktigt att det fortsätter vara på det viset, för att undvika hög fysisk belastning, säger Emelie Svensson.

Arbetsdifferentiering kan få positiva effekter, både för anställda i hemtjänsten och för hemtjänstmottagare. Det visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys där man undersökt effekten av modellen.

– De som jobbade med omsorg upplevde arbetet mer förutsägbart och inte lika ryckigt som tidigare. Även i servicegrupperna var de nöjda, och många uppskattade att få jobba vanliga kontorstider. Att personalen får möjlighet att välja vad de vill arbeta med, omsorg eller service, uppfattas också som positivt, säger rapportförfattaren Eva Cooper-Hagbjer.

Differentiering kan också ge förutsättningar för kompetensutveckling och ökad kvalitet inom både service och omsorg. Det gynnar hemtjänstmottagarna, menar hon.

Drygt hälften av Sveriges kommuner har fattat beslut om att införa differentiering av arbetsuppgifter, antingen inom särskilt boende eller hemtjänst. Det är inte lika vanligt med differentiering på glesbygden, vilket till stor del beror på långa restider till en del brukare.

Hur kommunerna har valt att dela upp arbetsuppgifterna är olika. En del skiljer helt på omsorg och serviceuppgifter, andra gör det delvis.

Håll koll på belastningen

En del kommuner har lagt ut serviceuppgifterna på annan förvaltning eller extern aktör, men de flesta har alltsammans under hemtjänstens paraply.

Det saknas till stor del forskning om effekterna av arbetsdifferentiering. Därför är det extra viktigt att vara ordentligt förberedd innan man sätter igång, menar Eva Cooper-Hagbjer.

Även om man tänker att servicepersonalen ”bara” ska städa och handla, behöver de grundläggande kunskaper och verktyg för att kunna interagera och ge ett gott bemötande. Särskilt vid demens.

– Man får inte heller glömma att hålla koll på arbetsmiljön, för det kan bli fysiskt tungt om man till exempel bara arbetar med städ. Stärk upp med rätt utrustning, utbildning och dubbelbemanning ibland, avslutar Eva Cooper-Hagbjer.

Här kan du läsa rapporten om arbetsdifferentiering i hemtjänsten