Skylt med adressen Sjukhusbacken.

Diagnosen psykisk sjukdom ställs fortfarande ofta utifrån hur en person beter sig, men vilket beteende som är tillåtet skiljer sig från en tid till en annan.

Foto: Jan Vejstad

Rädsla präglar synen på psykisk sjukdom

Vi har ofta fördomar mot dem som drabbats av psykisk ohälsa. Det är en syn som styrs av vårt samhälle och den kultur vi lever i. Vad som betraktats som psykisk sjukdom har varierat genom åren.

Siffrorna ovan kommer från den statliga kampanjen Hjärnkolls opinionsundersökningar.

– Synen på psykiatri och psykisk sjukdom i allmänhet är laddad. Delvis handlar det om resursfördelning. Politiker säger att man satsar på psykisk ohälsa, men satsningarna blir mest på den somatiska vården. Det påverkar allmänhetens syn på psykisk ohälsa, säger Margareta Östman, professor vid Malmö högskola som forskat i ämnet.

De ekonomiska satsningarna från stat, myndigheter och offentlig sektor ger tydliga signaler om vad som är viktigt.

– Får man mycket resurser för en verksamhet så avspeglas det i allmänhetens attityder.

Fler söker hjälp för psykisk sjukdom

Mycket är sig likt genom tiderna när det gäller synen på psykisk sjukdom. Diagnosen psykisk sjukdom ställs fortfarande ofta utifrån hur en person beter sig, men vilket beteende som är tillåtet skiljer sig från en tid till en annan. Vad som betraktats som psykisk sjukdom beror ofta på tidsepok och kultur.

Vad som betraktats som psykisk sjukdom beror ofta på tidsepok och kultur

– Homosexualitet till exempel betecknades som en psykisk sjukdom fram till 70-talet. Det är ett exempel på hur samhället påverkar vad vi uppfattar som sjukt eller friskt, säger Cecilia Riving, historiker som skrivit en avhandling om den framväxande psykiatrin och synen på psykisk ohälsa under 1800-talet.

Undersökningar som Hjärnkolls attitydundersökning pekar på att i vår tid klassas allt mer mänskligt beteende som psykisk ohälsa. Nästan en tredjedel av dem som svarat på enkätfrågorna hävdar att stress och sorg är psykiska sjukdomar. Och den siffran har ökat sedan de gjorde en motsvarande undersökning för ett par år sedan.

– Idag är det väldigt många fler som diagnosticeras med psykisk ohälsa. Den stora skillnaden mot förr är att individen själv söker hjälp och upplever sig ha problem. På 1800-talet var det i princip alltid omgivningen som såg till att personen kom i kontakt med psykiatrin, säger Cecilia Riving.

– Vi har en minskad tolerans för avvikande beteende idag eftersom individen måste vara så högpresterande på många plan. Vi har också mindre tålamod med de svåra känslor som ingår i ett vanligt människoliv.

Vi söker enkla lösningar

Men det är inte bara fler som diagnosticeras. Vi får också allt fler psykiska sjukdomar.

– På 1800-talet fanns det ett diagnosschema med åtta olika diagnoser, under 1900-talet blev de allt fler. Diagnosmanualen man använder inom psykiatrin idag, DSM, blir bara tjockare och tjockare.

Typiskt för vår kultur är också att vi fokuserar allt mer på biologi och individer.

– Många är deprimerade och har stressymptom och då tar man den enkla lösningen och ser till biologin, trots att det kanske är saker i omgivningen eller kulturen som är problematiska, säger Cecilia Riving.

– Varför har vi ett samhälle där många mår psykiskt dåligt? Det är en grundläggande men svår fråga som vi borde ställa.

Ungdomar mer toleranta

Ungdomar har en generösare syn på psykisk ohälsa än äldre generationer, enligt Margareta Östman, vilket tyder på en förbättring av attityderna. De pratar öppet om psykiska problem och fortsätter umgås med vänner som drabbats av exempelvis ångest eller ätstörningar.

Vi styrs av otrygghet och osäkerhet inför det vi inte känner till, menar hon.

– Så länge vi inte umgås med personer som har psykisk sjukdom förändras inte våra attityder, säger Margareta Östman.

– Det handlar om rädslan för det främmande, det man inte stött på. Vi har sett från professionella grupper under utbildning att deras attityder förändras när de möter personer med psykisk sjukdom.

Text: Michael Nyhaga, 10 mars 2011

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...