Många ukrainare som flyr från kriget anländer med färja till Nynäshamn. Ungefär två mil från färjeterminalen ligger Sunnerbyskolan, där man förbereder sig för att ta emot ukrainska skolelever på bästa sätt. Suntarbetsliv följde med på deras samverkansmöte.
Sunnerbyskolan är en röd träbyggnad med vita knutar. Vårvindarna ruskar om de höga granar och tallar som omger skolan. Inne i skolan visar några elever vägen till rektorns rum, genom långa korridorer. Här och där på golvet sitter det färgglada prickar fastklistrade. De används till rörelseutmaningar för elever med spring i benen. Med 195 elever i årskurs tre till sex behövs det ibland.
I rektorns rum sitter samverkansgruppen samlad. Idag har de sitt första samverkansmöte om en eventuell tillströmning av ukrainska skolelever.
– Hittills är det en ukrainsk skolelev som har kommit hit, men det kan vara flera på gång. Vi vet inte om de kommer snart eller längre fram.
Rektor Sara Scot beskriver den osäkra situation som skolan befinner sig i. Det finns plats i klasserna så skolan har möjligheter att ta emot flera barn – och man gör det gärna. Men det kan hända med kort varsel, och kommer det många på en gång kan situationen bli ansträngd. Dessutom vet man inte hur länge eleverna blir kvar.
Risk- och konsekvensanalys
– Det finns en farhåga att lärarna inte hinner räcka till för alla – både för nuvarande och för nya elever. Det säger Anja Bergelin, som är speciallärare och skyddsombud.
– Det blir ju en stressfaktor. Vi är ju plikttrogna och försöker göra ett bra jobb, och mer därtill. Men vi har vissa grupper som redan behöver extra stöd – och så kommer detta uppepå, fortsätter Björn Östman, elevassistent och skyddsombud.
Samverkansgruppen gör ett par rundor kring bordet, för att lista risker och möjligheter för både verksamhet och arbetsmiljö. För arbetsmiljön ser de följande risker, bland annat:
- Stress för lärarna, speciellt om eleverna kommer med kort varsel. De nya eleverna ska kartläggas enligt Skolverkets regler, vilket tar flera timmar per elev. Undervisningen ska anpassas, material på ukrainska ska skaffas fram – och dessutom måste den nya eleven få stöd att komma in i klassgemenskapen. Samtidigt ska man skapa en relation med vårdnadshavaren.
- Språksvårigheter, både i kommunikationen med elever och med vårdnadshavare.
- Tekniksvårigheter när man till exempel ska börja använda översättningsappar.
- Osäkerhet bland lärarna på hur man ska hantera barn med svåra trauman från kriget.
- Risk att läraren inte känner sig trygg i sin roll – då kan hela gruppen ”börja gunga”.
- Lärare som redan är trötta efter två år med pandemi och att ”bara lösa situationen” hamnar i ytterligare ett läge där det uppstår plötsliga och oväntade situationer som behöver snabba lösningar.
- Risken att det kommer många som inte är vaccinerade och att pandemin blossar upp igen.
Ökad omvärldskunskap
Samtidigt ser man också möjligheter.
– Jag upplever att personalen verkligen bryr sig och att man vill göra en insats i den här situationen. Jag tror att det kännas bra att man verkligen hjälper till, säger Sara Scot.
– Ja, det blir en omvärldskunskap inte bara för eleverna, utan även för oss i personalen. Det gynnar oss alla, säger biträdande rektor Eva Andersson.
Det blir en omvärldskunskap inte bara för eleverna, utan även för oss i personalen
Efter ett antal idérundor och reflektionsrundor börjar mötet gå mot sitt slut, och snart ska rektorerna in på nästa möte. Idag hinner man inte diskutera lösningar. Nu ska istället frågan gå ut till hela personalgruppen – då de under sina arbetsplatsträffar får lufta sina tankar kring situationen.
Samtidigt samarbetar rektorerna med elevhälsoteamet och med kommunens barn- och utbildningsförvaltning för att kartlägga behov och hitta lösningar.
Stöd i att förbereda sig
Men inom kort träffas samverkansgruppen igen, och då ska de börja ta fram lösningar för skolan. Några förslag hinner mötesdeltagarna dock kasta ur sig innan mötet är slut:
– Det vore bra om vi kunde få stöd i hur vi lärare ska förbereda oss, och hur vi i vår tur ska förbereda våra klasser ifall de ska få nya klasskamrater. Det skulle underlätta om det fanns en gemensam syn på detta, säger Björn Östman. Han fortsätter:
– Det skulle också behövas ett skyddsnät uppifrån, från förvaltningen. Om de kunde ge oss stöd i hur vi till exempel tar hand om barn som mår väldigt dåligt.
Rektor Sara Scot funderar på en typ av stöd för lärarna:
– Det vore bra om det fanns om grupp som kunde jobba med allt detta. Kanske utvecklingsteamet kunde pausa det uppdraget ett tag, och istället fokusera på detta?
Dessutom vill hon gärna lära sig av andra.
– Kanske kan vi skicka elevhälsoteamet till andra skolor, som är mer vana att ta emot nyanlända elever, för att se vad vi kan lära oss av dem?
”Förbereder oss så gott vi kan”
Efter mötet säger Björn Östman att han tycker att skolan är bra på att arbeta proaktivt.
– Nu beror allt på hur det utvecklar sig. Men det känns ändå som att vi gör det vi kan för att förbereda oss så gott vi kan.
Det känns som att vi gör det vi kan för att förbereda oss så gott vi kan
Anja Bergelin håller med om att skolan är bra på att dra igång risk- och konsekvensanalyser, men tycker samtidigt att man har en hel del jobb kvar att göra.
– Vi behöver till exempel ta fram bildstöd och inventera ukrainska läromedel, och det behöver vi få till så tidigt som möjligt. Om det blir en tillströmning av elever så kommer lärarnas arbetsbelastning att bli hög – men förhoppningsvis kommer vi att vara mentalt förberedda på det.
