Flexibla arbetstider och anpassade arbetsuppgifter. Det kan behövas om äldre medarbetare ska orka och vilja jobba längre. Men chefer och HR-personal hinner inte arbeta strategiskt med de här frågorna, visar en ny studie.
Vård och omsorg behöver att fler äldre medarbetare jobbar längre upp i åren. Hur kan arbetsgivare skapa förutsättningar för det?
Det har forskare vid Institutet för stressmedicin (ISM) i Göteborg och Arbets- och miljömedicin (AMM) i Lund studerat. Syftet var att ge chefer och HR-personal kunskap och verktyg, som de kan ha nytta av för att attrahera äldre personal. Studien var del av ett större forskningsprojekt om äldre i arbetslivet.
En övergripande slutsats är att frågan om att behålla äldre arbetskraft inte får prioritet i det dagliga arbetet. Både chefer och HR-medarbetare har för mycket annat att göra.
– Den stora arbetsbördan gör att de inte har tid för strategisk planering, säger Agneta Lindegård Andersson, forskare och utvecklingsledare vid ISM.
Forskare ledde träffar
Forskarna bjöd in första linjens chefer och HR-personal till en serie träffar. Där pratade de om frågor med koppling till äldre på arbetsplatserna. Träffarna leddes av forskare, och inbjudna experter deltog. Insatsen följdes upp med djupintervjuer och analys efter sex månader.
Cheferna arbetade inom äldreomsorgen eller på vårdavdelningar inom sjukvården. HR-medarbetarna kom från samma del av organisationerna som cheferna. Sammanlagt deltog åtta chefer och elva medarbetare från HR. Alla hade behov av att rekrytera personal till sina arbetsplatser.
Redan från början såg forskarna något som förvånade dem.
– Jag trodde att HR och första linjens chefer jobbade tajt ihop, men insåg att det gjorde de inte. För vissa var det första gången de träffades, säger Agneta Lindegård Andersson.
Scheman och mentorskap
Träffarna i Göteborg handlade om schemaläggning, rekrytering, mentorskap, fysisk och psykosocial arbetsmiljö och om goda exempel.
På temat schemaläggning diskuterade deltagarna till exempel hur en 63-åring, som arbetar treskift inom vården, kan resonera om sitt fortsatta arbetsliv. Vill personen jobba vidare på samma sätt? Hur kan arbetsgivaren underlätta för individen, och samtidigt få ut en bra arbetsinsats? Kan man anpassa schemat? Måste alla arbeta heltid?
– Vi tog in en expert på schemaläggning, som pratade om hur vi brukar göra. Men framför allt om vad vi kan och borde göra, säger hon.
I samtalen om mentorskap tittade gruppen på den så kallade 80-90-100-modellen. Den används bland annat inom Helsingborgs stad. Där kan äldre medarbetare få arbeta 80 procent, med 90 procents lön och full pensionsinbetalning.
– Där ingår det att de äldre ska guida yngre in i yrket. De delar med sig av sin kompetens, sitt ansvarskännande och överför den tysta kunskap som de har i huvudet. Det är ett bra sätt att använda äldre, om kroppen inte längre orkar fullt ut.
Fysisk arbetsmiljö en stor fråga
Fysisk arbetsmiljö är en stor fråga inom vård- och omsorgsyrken, visade samtalen.
Många arbeten innebär tunga lyft. Olika slags hjälpmedel kan lösa en del, men inte allt. Det är viktigt att prata om hur man kan ordna den fysiska arbetsmiljön så att äldre anställda kan fortsätta arbeta, menar Agneta Lindegård Andersson.
– Det kommer lätt bort i diskussionen, när så mycket handlar om psykosocial och organisatorisk arbetsmiljö.
Som gott exempel på arbetsorganisation lyfte forskarna fram hemtjänsten i Skönsmon, Sundsvall, som Suntarbetsliv beskrivit tidigare.
– Där tog medarbetarna över nästan all organisering av arbetet, och det har gått mycket bra. Vi ville visa att det finns många goda exempel, som andra verksamheter kan lära sig av.
Hinner inte arbeta strategiskt
Projektet var inriktat på organisatoriska förutsättningar: Vad behöver man ändra på arbetsplatsen för att äldre anställda ska vilja, och kunna, stanna kvar? Men HR-medarbetarna och cheferna hade inte tid att arbeta strategiskt med sådana frågor. Det kom fram i de uppföljande intervjuerna.
– Det vi kallar age-management hamnar under radarn. Om chefer och HR väl får tid för strategisk planering, så handlar den inte om äldre medarbetare, utan mer allmänt om metoder för rekrytering. Det blir inga speciallösningar för äldre.
Individuella lösningar behövs
Tidigare forskning visar att man kan behöva göra individuella anpassningar på jobbet för att äldre anställda ska vara motiverade att arbeta längre. För en person kan arbetstiden vara viktigast. För en annan kan det vara att ta bort en viss arbetsuppgift.
Chefer behöver få utrymme att arbeta strategiskt.
HR-personalen och cheferna tänkte dock ofta i termer av rättvisa, visade studien. De menade att villkoren skulle vara lika för alla, oavsett ålder.
Då blir det svårt att till exempel ge en 65-åring ett lättare schema än en 35-åring. Men en och samma lösning passar inte alla, framhåller Agneta Lindegård Andersson.
– Chefer behöver ha fler verktyg i sin låda, för att kunna matcha mångfalden på arbetsplatsen. De behöver vara mer proaktiva, säger hon. Framför allt måste de få utrymme att arbeta strategiskt för att lösa rekryteringsproblemen.