Rektor Emma Kallerdahl och skyddsombudet Maria Karlander samarbetar för att pauser ska bli ett naturligt inslag på Jonsereds förskola.

Foto: Anna Rehnberg

Pauser på schemat ger ny ork i förskolan

Friskare personal och tryggare barn är två av fördelarna med att införa pauser för förskolepersonalen. Det menar Maria Karlander, skyddsombud och förskollärare i Partille. Hon får medhåll av rektor Emma Kallerdahl. Med gemensamma krafter ser de till att pauserna prioriteras.

På Jonsereds förskola är gården full av barn som leker och stojar. Inne i personalrummet stänger förskolläraren Annie Fredriksson dörren till vilrummet, sätter på sig ett par hörlurar och sträcker ut sig på soffan under en filt. Hon sluter ögonen och andas lugnt. En kvart senare står hon redo och tar emot barnen när de kommer in för att äta lunch.

– När man har varit igång sedan morgonen är man ganska slut. Då betyder det mycket att få ta en paus och lyssna på avslappnande musik. Nu har jag nya krafter, säger Annie och ställer ett par små skor på plats.

Alla har rätt till pauser

Enligt arbetstidslagen har all personal rätt till både raster och pauser under arbetsdagen. En paus räknas som arbetstid. Det gör inte en rast. Under rasten kan man lämna sin arbetsplats, inte under pausen. Arbetsgivaren ska se till att man kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Att göra lugnare arbetsuppgifter räknas inte som paus/rast.

Ingen ifrågasätter väl rätten till rast, men det tycks inte lika självklart med inplanerade pauser.

– Det är ovanligt att personalen på många arbetsplatser får ut sina lagstadgade pauser utöver sina raster. Jag skulle vilja påstå att de flesta inte ens vet att de har rätt till pauser, säger Maria Karlander.

Som skyddsombud har hon kämpat i flera år för att kollegorna ska våga ta ut sina pauser. Tidigare mötte hon dock föga förståelse varken från chefer eller kollegor.

– ”Här tänker vi på barnen” och ”Det hinner vi inte med” kunde jag få höra, berättar Maria. Vad de menar är att de inte hinner ta paus på grund av samvetsstress. Men då tänker man inte långsiktigt på barnen. För dem är det tryggt att få behålla samma personal i stället för ständigt nya vikarier.

Förskolläraren Annie Fredriksson återhämtar sig i vilrummet. Foto: Anna Rehnberg.

Chefen behöver stötta

Grunden för hållbart arbete ligger i återhämtning. Paus innebär återhämtning. Det som gjorde skillnad var när Maria fick med sig chefen i det här tänket. Emma Kallerdahl nickar bekräftande.

– När jag började här som rektor i februari 2016 var sjuktalen höga. Medarbetarenkäterna visade att personalen inte mådde bra. Deras största problem var att de inte hade någon möjlighet till återhämtning under dagen. Det måste jag ta på allvar.

Med en bakgrund som förskollärare hade hon lätt att förstå detta behov.

– Att arbeta på förskolan kan innebära ett högt tempo. Som pedagog är man ständigt närvarande med barnen. För att kunna bibehålla det fokuset under hela dagen behövs pauser, säger Emma.

Viktigt för att behålla personal

Regelbunden återhämtning bidrar till att man vill och kan vara kvar i yrket och på arbetsplatsen, anser hon.

– Det blir kanske något färre aktiviteter men de blir av högre kvalitet eftersom personalen orkar vara mer närvarande, säger Maria.

Numera har Jonsereds förskola schemalagda pauser. Det finns en pausansvarig på varje avdelning som skickar in förslag på när under dagen det passar bäst med en paus till rektor Emma. Under våren flöt det på riktigt bra, men efter sommaren med alla inskolningar har det varit svårare att få till pauserna.

– Målet är att den som arbetar 6,5 timmar ska ha en paus och de som arbetar 8-9 timmar ska ha två, säger Maria.

Schemalagda pauser ger mersmak

När Emma som är rektor även för Kronvägens förskola i Partille har utvecklingssamtal med personalen betonar hon att var och en kan vara en god kollega som både tar egna pauser och påminner andra om att ta sina.

– Det gäller att hitta vad som funkar bäst för respektive enhet, säger hon. Det är en förändringsprocess och pauser är en del i arbetsmiljöarbetet.

Hon märker att den personal som fått prova på pauser har fått mersmak, de uppger till exempel att de blivit mer avslappnade, mindre stela i axlar och rygg och har mindre huvudvärk.

Förut var du den arga fröken, nu är du den glada.

Maria är glad att det lokala fackliga arbetet har givit positiva resultat och menar att det beror på det goda samarbetet med Emma.

– Du är en lyhörd och prestigelös chef som ser en vinst i att samarbeta med oss fackliga, säger Maria. Du har också ett transparent arbetssätt som ger oss insikt i hur du har tänkt. Vi får en känsla av sammanhang.

– Ja, vi strävar ju åt samma håll. Du vill att personalen ska må bra och jag vill ha frisk personal som jag får behålla, säger Emma. Jag tror det är ett vinnande koncept att vi samarbetar.

Självklart i framtiden

Om personalen ska våga prioritera återhämtning behöver de ledningens godkännande, anser Maria.

– Därför är det ett måste att du som chef pekar med hela handen och säger att vi ska ta pauser, säger Maria och tillägger:

– Om fem år hoppas jag det är självklart med pauser i hela Sverige och att vi säger ”hur kunde vi jobba utan förr”.

På förskolan är lunchen klar och Annie Fredriksson ber ett av barnen välja en bok hon ska läsa ur.

– Vissa dagar har jag glömt att ta paus, kanske de dagar jag som bäst behövt en. Då är jag rätt slut efter jobbet, säger Annie. Det är förvånande vilken stor skillnad 5-10 minuters paus kan göra.

Barnen märker också skillnad när personalen är utvilad menar Maria, som själv fått kommentaren ”Förut var du den arga fröken, nu är du den glada”.

Inlägg taggat med:

Hållbart arbetsliv
Återhämtning
Text: Anna Rehnberg, 24 september 2019

Relaterade verktyg

  • OSA-utbildningen

    Gemensam bas för chefer och skyddsombud

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Rektorerna i Vårgårda tar hjälp av Chefoskopet

Chefoskopet kan bli första steget mot en förändring - det menar rektorn Thomas Stenseker Larsson. I Vårgårda har han och hans kollegor använt Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet för att kartlägga sin…

De delar på arbetsbelastningen

På den kirurgiska akutvårdsavdelningen på Skaraborgs sjukhus bedömer man patienternas vårdtyngd inför varje arbetspass, och sätter in extra resurser där det behövs. Det har skapat både överblick och ett lugn…

Fler tjänster sänkte sjukfrånvaron

Många verksamheter brottas med hög sjukfrånvaro de första 14 dagarna. Men det går att vända situationen, få en bra arbetsmiljö och ändå hålla budgeten. Det är patologen på Sundsvalls sjukhus…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

”Vi vill rusta chefer”

Det går att rusta chefer, så att de kan förebygga psykisk ohälsa hos sina medarbetare. Till stor del handlar det...