Flexibilitet. Uppskattning på jobbet. Egen motivation och hälsa. Det avgör om anställda i vården vill arbeta kvar länge, eller gå i tidig pension.
– Arbetsgivare som vill behålla äldre medarbetare har stora möjligheter att påverka deras pensionsönskemål, säger Mikael Stattin, forskare vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet.
Vissa medarbetare i vården vill gärna arbeta kvar långt upp i åren. Andra skulle helst sluta innan de fyller 65, om det var möjligt. Förhållandena på jobbet har stor betydelse för vid vilken ålder man vill gå i pension. Det visar en studie av vårdanställdas pensionsönskemål och motiv för att arbeta efter 65 års ålder.
– Vissa gemensamma faktorer verkar vara centrala, oavsett om man vill gå i pension tidigt eller sent. Flera av dem är arbetsrelaterade, säger Mikael Stattin.
Enkät till vårdpersonal
Tillsammans med kollegan Carita Bengs har han gjort flera enkätundersökningar bland medarbetare inom sjukvården i Västerbotten. Projektet var ett samarbete mellan universitetet och regionen.
En enkät riktades till alla vårdanställda som hade fyllt 55 år. En annan gick till dem som hade fyllt 65 år och fortfarande arbetade i vården. I enkäterna kunde deltagarna även svara med egna ord och utveckla sina tankar. Fritextsvaren gav forskarna en djupare bild av hur medarbetarna resonerar.
Arbetsgivare behöver ha en långsiktig plan om de vill få äldre medarbetare att stanna kvar, menar Mikael Stattin. Det räcker inte med riktade insatser de sista åren.
– Beslutet att gå i pension vid en viss ålder är inte en blixt från klar himmel. Det är resultat av en längre process, där man har vägt fördelar mot nackdelar.
Fyra viktiga faktorer
Det innebär att arbetsgivare har goda möjligheter att jobba med förutsättningar som påverkar medarbetarnas önskemål. Mikael Stattin lyfter fram fyra viktiga faktorer:
- Uppskattning
- Flexibilitet
- Motivation
- Hälsa
De som ville gå i tidig pension tyckte inte att arbetet var tillräckligt positivt, ur de här synvinklarna.
De kände att de inte fick den uppskattning för arbetsinsatserna som de önskade sig. De ville ha mer flexibilitet i arbetstid och arbetsuppgifter.
De svarade också oftare att de ”hade gjort sitt” i arbetslivet. Det var dags att lämna över till yngre, ansåg de.
De som ville sluta före 65 års ålder angav oftare hälsoskäl till varför de inte ville eller orkade arbeta längre.
– Hälsa är en grundläggande förutsättning för ett långt arbetsliv. Några medarbetare svarade att det skulle vara direkt negativt för hälsan att fortsätta jobba, säger Mikael Stattin.
Jobbet kan främja hälsa
De som ville arbeta efter 65 års ålder tog upp samma faktorer – men från den positiva sidan. De kände sig behövda och uppskattade. De svarade också att arbetstider och arbetsuppgifter var tillräckligt flexibla.
De var motiverade och tyckte sig vara friska nog att orka stanna ett tag till i arbetslivet.
– Några menade att jobbet var hälsofrämjande för dem.
Beslut om pensionering påverkas av komplexa faktorer på flera nivåer. De samspelar med varandra, säger Mikael Stattin. Det har stor betydelse hur pensionssystemet är utformat. Privatekonomi och familjesituation spelar roll. Allt handlar inte om jobbet.
Flexibilitet särskilt viktigt
Men forskningsresultaten visar att arbetsförhållandena är viktiga, menar han.
– Det öppnar upp för insatser. Det här är omständigheter som man kan påverka på arbetsplatsen. Våra preferenser kan förändras. Det finns därmed stora möjligheter för arbetsgivare att skapa arbetsförhållanden som främjar en positiv inställning till ett långt arbetsliv.
Flexibilitet tycks vara ett särskilt viktigt område. En vanlig kommentar i enkäterna var: Jag jobbar gärna längre, men inte under de här förhållandena.
– Det är vanligt att man talar om flexibilitet, säger Mikael Stattin. Man vill få möjlighet att justera arbetsbelastningen och omfattningen av arbetet. Man vill känna att arbetsgivaren har en flexibel inställning.
Läkare vill stanna längre
Arbetsvillkor och utbildningstid slår igenom synen på pensionering, såg forskarna. Undersköterskor och sjuksköterskor beskrev oftare att arbetsbelastningen var hög och jobbet alltför påfrestande. Bland dem ville en högre andel lämna arbetslivet tidigt.
Bland läkarna var det vanligare att önska sig senare pensionering.
– Preferensen, när man vill sluta, är kopplad till positionen i yrkeshierarkin. Det är ett mycket tydligt mönster, säger han.
Ekonomiska skäl lyftes också fram i enkätsvaren. De var både ett motiv för att jobba länge och för att sluta tidigare. För de flesta verkar ekonomin ändå inte vara den viktigaste förklaringen, enligt Mikael Stattin. Ett undantag är ensamstående kvinnor med hemmavarande barn. De svarar i hög utsträckning att de vill jobba även i högre åldrar.
– Det handlar nog om att de inte har något val.
Individuell anpassning
Arbetsgivare som vill behålla äldre personal behöver tänka till tidigt, menar han. Redan när medarbetare är i femtioårsåldern bör chefer och HR-personal ställa frågor i medarbetarsamtalen: Hur ser du på ditt framtida arbetsliv? Är det något du vill justera? Behöver du anpassningar?
– Om man verkligen vill satsa på de bästa förutsättningarna för ett långt arbetsliv, går det inte att börja när medarbetarna är 64. Det gäller att ha ett livscykelperspektiv. Ofta måste man göra individuella anpassningar och överenskommelser.
I ett annat, pågående, forskningsprojekt studerar Mikael Stattin och hans kollegor hur individuella lösningar för äldre medarbetare ser ut i praktiken.