Trafikljus gör som bekant trafiken säkrare. Symboliska trafikljus gör även kvinnohälsovården i Jönköpingsregionen bättre på flera sätt. På fyra år har man gått från rött ljus till övervägande grönt och en mer hållbar arbetsmiljö för barnmorskorna.
”Dudunk! Dudunk! Dudunk!” Ljudet av ett mycket litet hjärta fyller rummet när barnmorskan Camilla Öhman för doptonen över patienten Lyndas välvda mage. Hon är på 25-veckorskontroll och medan Camilla mäter magen frågar hon hur Lynda mår och om hon känt barnet röra sig.
Camilla är tillbaka på sin gamla arbetsplats efter att ha jobbat inom det privata ett par år.
– Det är en jättestor skillnad jämfört med när jag sa upp mig 2018. Arbetsmiljön är mycket bättre nu, säger Camilla Öhman.
Då liksom nu arbetar hon 45 procent med fertilitetsutredningar och 55 procent med gravida på kvinnohälsovården.
– Men då hade jag nästan lika många gravida att ta hand om som dom som arbetade heltid med gravida.
Jobbade över för att hinna med administrationen
Även barnmorskan och koordinatorn Maria Andersson minns hur det var.
– Vi hann inte alltid med administrationsarbetet utan fick ibland jobba över för att få det gjort. Det var svårt att hålla tiderna och därför bokade vi in patienter när vi egentligen skulle arbeta med administration eller ha telefonrådgivning.
– Tidigare förde vi in alla uppgifter om antal inskrivna gravida i en bok och det var först i slutet av året man räknade ihop och såg resultatet. Nu kan alla anställda se hur vi ligger till precis i stunden och vi kan oftast direkt åtgärda det som inte är bra, säger Lina Johannesson, verksamhetsutvecklare och enhetschef på kvinnohälsovården i Jönköping.
Så vad har skett sedan dess?
Klarare bild av belastning och tillgänglighet
2018 införde de kapacitets- och produktionsstyrning, KPS, ett verktyg som ursprungligen utvecklades inom industrin.
Applicerat på kvinnohälsovården innebär det att man får en klarare bild av vilken belastning och tillgänglighet det finns per barnmorska, per mottagning och sett över samtliga av regionens tolv mottagningar. Utifrån den planeras och schemaläggs arbetsflödet.
Trafikljusens tre färger gör tillgänglighet och belastning tydligt; Grönt ljus och god tillgänglighet innebär att man har minst tre lediga 45-minuterstider inom 14 dagar. En nygravid kan få sin första tid inom sju dagar.
Gult innebär att barnmorskan eller mottagningen har ett lagom antal pågående gravida. Rött varnar för att man har för många och kan behöva ändra fördelningen av pågående gravida mellan personalen alternativt få hjälp från ”gröna” barnmorskor på andra mottagningar.
Färgerna bygger på den nationella riktlinjen med max 80 inskrivna gravida per år för barnmorskor som arbetar heltid.
Mini-apt en gång i veckan
– De senaste två åren ligger vi på 77–79. Men första året såg det anskrämligt ut med jättedålig tillgänglighet. Mer än hälften av alla mottagningar var röda och vi tänkte herregud, det kommer aldrig att gå. Med hårt arbete och rätt fördelning av resurser på rätt ställe fick vi till slut ordning på planeringen. Men det var inte gjort i en handvändning, säger Lina Johannesson och fortsätter:
– Om det är stressigt är det lätt att tänka att man behöver mer resurser, men är det verkligen så. Hur ser flödet ut, när finns behovet?
Vi tänkte, herregud, det kommer aldrig att gå
– En gång i veckan har vi mini-apt. Då ser vi hur vi ligger till och kan planera efter det, säger Maria Andersson som även är koordinator.
Målet är att varje barnmorska och mottagning ska vara grön eller gul, bara man vet att trafikljusen inte ger hela sanningen, påpekar Camilla Öhman.
Mäter också vårdtyngden
– Man kan vara röd men ha väldigt lätta patienter. Man kan också vara grön men ha vårdtunga patienter med graviditetsdiabetes eller havandeskapsförgiftning. Eller så kan det handla om psykisk ohälsa som till exempel missbruk, bipolär sjukdom, depression. Det kräver vårdplanering både före, under och efter graviditeten och samarbete med socialtjänst och psykiatri.
Trafikljusens bild av tillgänglighet och belastning behöver de alltså kombinera med vårdtyngden för de olika patienterna. Men verktyget tycks också ha stärkt barnmorskornas motivation att hjälpa varandra, både på den egna mottagningen och på andra mottagningar.
Viljan att hjälpas åt har ökat
– Viljan att hjälpas åt har ökat då behov och belastning blivit synligare, säger Lina Johannesson.
– Man kan till exempel ta telefonrådgivningen åt en röd mottagning. Och om man känner sig trött blir det röda en bekräftelse på att man har för många, vilket gör det lättare att be om hjälp. Man har fakta som stödjer ens känsla, säger Camilla Öhman.
Jag har fått en mycket jämnare arbetsbelastning
– Har man bra tillgänglighet kan man boka in ett extra besök för den patient som verkligen behöver det, säger Lina Johannesson.
– Jag tycker det mesta med KPS är positivt. Jag har fått en mycket jämnare arbetsbelastning. På min heltid har jag nu 90 minuter inplanerad administration om dagen, mot tidigare i bästa fall 60 minuter. Jag lägger det mesta på morgonen och före lunch. Då är jag färdig när arbetsdagen är slut och behöver sällan jobba över, säger Maria Andersson. Även flexberget har minskat.
– Vi kommer med tips till varandra på våra mini-apt, som vi kan delge andra mottagningar, säger Camilla Öhman.
Har gett kontroll över vardagen
Solen lyser in genom de generösa fönsterpartierna på Huskvarnas familjecentral där kvinnohälsovården huserar jämte barnhälsovård, kurator och öppen förskola. Förutom att följa gravida kvinnor genom graviditeten erbjuder barnmorskorna efterkontroller, föräldrautbildning, preventivmedelsrådgivning, information om sexuellt överförbara sjukdomar, infertilitetsutredningar samt gynekologiskt cellprov. Pandemin ställde det nya arbetssättet på stora prov.
Vi har fått kontroll över vår vardag
– När personal blev sjuka eller tvingades stanna hemma vid minsta förkylningssymptom, något som lätt hade kunnat upplevas som ett kaos i verksamheten, var verktyget KPS till verkligt stor nytta, anser Lina Johannesson. Vi kunde fortsätta med de gynekologiska cellproven även under pandemin. Det är vi stolta över.
– Det räddade liv, säger Camilla Öhman och tillägger överraskande:
– Trots pandemin har vi känt oss mindre stressade än innan vi införde KPS.
– Vi har fått kontroll över vår vardag, det ger trygghet. Jag tycker hela Sveriges kvinnohälsovård borde införa KPS och trafikljus, avslutar Lina Johannesson.
Tack vare KPS kunde vi fortsätta med våra gynekologiska cellprov även under pandemin, säger barnmorskan Maria Andersson.