Till hösten får rektorn Jonas Hällström stöd av en biträdande rektor. Hans chef tog hjälp av Chefoskopet för att lyfta rektorernas behov av avlastning i Lomma kommun.
– Det händer ju inget om man inte gör något, säger Martin Persson, förvaltningschef för utbildning, kost, kultur och fritid.
I Lomma har kommunens ledningsgrupp under ett år arbetat med frågan om chefers organisatoriska förutsättningar. Det har de gjort med hjälp av Chefoskopet och ett EU-finansierat projekt. Arbetet har skett i samverkan med två andra skånekommuner, Burlöv och Kävlinge.
En av förutsättningarna har handlat om antalet medarbetare per chef. Inom vård, skola och omsorg har första linjens chefer ofta ansvar för många medarbetare.
– Chefoskopet är ett bra verktyg för att arbeta med de här frågorna. Sen måste varje ledningsgrupp ta det vidare i sin egen kommun, säger Martin Persson.
Ledningsgruppen i Lomma tittade bland annat på hur det såg ut i olika förvaltningar med hjälp av statistik. Kommunens chefer hade i genomsnitt 9,3 medarbetare per chef. Men om man bara räknade på Lomma kommuns rektorer så hade de ett snitt på 39 medarbetare per chef.
Stora skillnader
– Det är enorma skillnader mellan olika verksamheter. Och det är en tydlig genusmärkning på detta. Det är inte riktigt okej faktiskt, säger Martin Persson.
– Männen i teknisk förvaltning – där är det rimliga arbetsvillkor för cheferna. Men skolledarna som leder kvinnligt dominerade verksamheter har ett mer komplext uppdrag, med många relationer som måste fungera.
Han pekar på skolledarnas dubbla uppdrag att följa den nationella skollagen samtidigt som de ska hålla en kommunal budget, något som kan vara svårt att få ihop ibland.
Fler rektorer behövdes
Kommunens revisorer konstaterade också i sin årsrevision för 2017 att skolorna i Lomma kommun har dåliga förutsättningar att uppfylla sitt uppdrag, med de många medarbetare som varje rektor hade.
De här uppgifterna, svart på vitt, blev startskottet för Martin Persson att göra något för sina rektorer. Han la in ett äskande till kommunens utbildningsnämnd om höjda anslag till grundskolan. Med hjälp av statistiken visade han hur ojämnt fördelade resurserna var. Han påminde också om skolans nationella uppdrag och om revisorernas kritik mot de många medarbetarna per chef.
Vi behövde två skolledare till. Då fick jag det.
– Jag sa, vi måste börja i små steg. Vi behövde två skolledare till. Och då fick jag det.
Tid för pedagogiskt ledarskap
Jonas Hällström är en av de två rektorer som nu kan anställa en biträdande rektor. Han ansvarar för Fladängskolan, en F-6 skola med drygt 430 elever och ett 50-tal anställda.
– Som ensam skolledare fastnar jag ofta i det dagliga flödet av arbetsuppgifter. Det tar tid från det långsiktiga utvecklingsarbetet och gör det svårare att vara synlig i verksamheten, säger han.
Beslutet kommer att göra stor skillnad för honom. Framför allt ser han fram emot att kunna utveckla sitt pedagogiska ledarskap.
– Jag vill kunna arbeta i ett längre perspektiv, få tid att skapa strukturer och tillfällen att mötas för att prata om hur vi kan utveckla vår undervisning. För det krävs närvaro i verksamheten. Nu kan jag få tid till det.
Jonas Hällström och hans nya kollega kommer att arbeta i ett delat ledarskap och ha ungefär samma arbetsuppgifter. Rekryteringen pågår nu under våren 2019. Till hösten kan han se fram emot att ta emot sin nya kollega.
