Socialsekreterarna skulle kunna få avlastning för många av sina arbetsuppgifter, till exempel dokumentation, och enklare handläggning. Det föreslår landets socialchefer i en enkät.

Foto: Adam Fredholm

SKL satsar på bättre stöd till socialsekreterarna

Socialsekreterarna har fått allt mer att göra, och kommunerna har allt svårare att rekrytera medarbetare till socialtjänsten. Det framgår i en ny enkät från SKL. Men nu pågår ett arbete med att förbättra villkoren för socialsekreterarna.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, skickade ut enkäten under december 2015, till chefer inom socialtjänsten i landets 290 kommuner. 245 av kommunerna svarade. Frågorna gällde arbete inom ekonomiskt bistånd och arbete med barn och unga. Enkäten visar att det har blivit allt svårare för kommunerna att rekrytera socialsekreterare, och att behålla erfaren personal.Personalomsättningen är stor.

  • 87 procent av kommunerna har svårt att rekrytera erfarna socialsekreterare till arbete med ekonomiskt bistånd.
  • 98 procent har svårt att rekrytera erfarna socialsekreterare till arbete med barn och unga.

I enkäten fanns också möjlighet att ge förslag på vad man kan göra åt problemet. En majoritet av socialcheferna ansåg att socialsekreterarna skulle kunna få avlastning för en del av sina arbetsuppgifter, genom att andra yrkesgrupper utför dem. Som exempel nämner de dokumentation, leta platser för barnen att bo på och enklare handläggning.

En bättre introduktion för nyexaminerade, nyanställda socialsekreterare skulle ytterligare minska pressen och personalomsättningen.

Många ensamkommande flyktingbarn

Socialsekreterarna har fått en allt tyngre arbetsbörda de senaste åren. En orsak till det är alla de ensamkommande barn som anlänt till Sverige – år 2015 kom 35 000, jämfört med 7 000 året innan. Antalet placeringar av barn och unga utanför hemmet har dessutom ökat i allmänhet. Under de senaste tjugo åren har de fördubblats.

Handlingsutrymmet för vad socialsekreterarna får göra har också krympt. Socialtjänstlagen var från början en ramlag, men har fått flera detaljerade tillägg. Mellan åren 2006 och 2013 ändrades den 189 gånger. Det har gjort det svårare att anpassa verksamheten efter de individuella behov som socialsekreterarna ser hos sina klienter.

Handlingsplan i samverkan

Men nu satsar SKL för att skapa bättre villkor för socialsekreterarna och arbetsledarna. I juni 2015 antog SKL:s styrelse en handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården, kallad Stärkt skydd för barn och unga.

Planen har tagits fram i samarbete med bland annat ett nätverk för förtroendevalda, socialchefsnätverk, chefer för individ- och familjeomsorgen, handläggare och representanter för fackförbunden Vision och SSR.

Kjerstin Bergman, nationell samordnare för Barn- och unga-satsningen på SKL, har lett arbetet. Sedan hösten 2015 har hon åkt runt i länen för att diskutera hur förslagen i handlingsplanen kan genomföras på regional och lokal nivå. I det arbetet har hon haft med sig Åsa Furén Thulin, sektionschef på sektionen för vård och socialtjänst.

– Vi har en dialog ute i länen med bland annat förtroendevalda, chefer, utvecklingsstrateger, fackligt aktiva, och företrädare för socialhögskolorna, säger Kjerstin Bergman.

Fyra faktorer för stabilitet

SKL har samarbetat med forskaren Anna-Lena Lindquist om hur man kan få en stabil personalsituation i socialtjänsten. Hon har kommit fram till fyra faktorer som är särskilt viktiga, och som presenteras i handlingsplanen. De fyra är

  • Nära till arbetsledning för medarbetarna
  • Lagom med ärenden – att inte vara överbelastad
  • Ett strukturerat program för kompetensförsörjning, med yrkesintroduktion och vidareutbildning.
  • Att vara försiktig med omorganisationer

– Det här täcker in mycket av det länen och kommunerna vill göra, och mycket av det är redan på gång, säger Kjerstin Bergman.

Yrkesintroduktion stöttar nyanställda

I Mölndal har varje arbetsledare ansvar för högst sex socialsekreterare – det skapar en större närhet till arbetsledningen. Många kommuner är också på gång att anställa personer som kan avlasta socialsekreterarna med administration och andra uppgifter som inte har med själva myndighetsutövandet att göra.

Yrkesintroduktion för nyexaminerade och nyanställda är ett annat sätt att stötta nyexaminerade och nyanställda socialsekreterare.

– Socialhögskolan är en generalistutbildning och ger ingen särskild kunskap om barn och unga. Därför behövs en ordentlig yrkesintroduktion, säger Kjerstin Bergman.

I Jönköpings och Uppsala län har kommunerna redan gått samman och skapat gemensamma yrkesintroduktioner, och fler är på gång i andra län.

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen utarbetat en grund för yrkesintroduktion för socialsekreterare. Den ligger tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats sedan januari 2016.

– Vi tycker att den är bra, men den behöver kompletteras med mer tillämpade övningar. Så vi har bidragit med en flik där man kan se korta filmer om länens yrkesintroduktioner, säger Kjerstin Bergman.

Vill jobba mer förebyggande

Det viktigaste förslaget i handlingsplanen tycker hon är att kommunerna ska börja jobba mer förebyggande för att tidigt fånga upp och stödja barn och unga i riskzonen. Idag går en stor del av socialtjänstens tid åt till att utreda barns akuta livssituation, och det förebyggande arbetet har fått stå tillbaka. Därför föreslår de i handlingsplanen att socialtjänsten ska börja samarbeta mer strukturerat med skola och hälso- och sjukvård.

– SKL har sökt medel från regeringen för att testa en modell där man jobbar på det sättet. Vi hoppas på svar under våren, säger Kjerstin Bergman.

 

Text: Åsa Hammar, 01 mars 2016

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...