Bättre för socialsekreterarna när de styrande räknar med arbetsmiljön

28 februari 2017 Lästid: 4 min
Närbild av en persons händer på ett bord. Glasögon ligger bredvid
Socialsekreterare har länge haft en tuff arbetsmiljö. Nu vill forskare i ett nytt projekt undersöka hur man kan integrera arbetsmiljöfrågan i styrningen av verksamheten.

Foto: Christel Åslund /TT

Hur kan politiker och chefer i kommuner styra socialtjänsten så att det också blir en bra arbetsmiljö för socialsekreterarna och andra som arbetar där? Det ska forskaren Wanja Astvik ta reda på i ett nytt projekt, tillsammans med två kollegor.

Socialtjänstens anställda har fått alltmer pressade arbetsvillkor. Det är vanligt att socialsekreterare har för många ärenden att hantera, för lite stöd från sin närmaste chef och för lite hjälp med det administrativa. Sjuktalen är höga och personalomsättningen stor inom yrkesgruppen. Det visar både forskning och statistik.

Hur kan man bryta den här trenden och skapa en bättre social och organisatorisk arbetsmiljö?

En väg kan vara att lyfta frågan om arbetsmiljön till den nivå som socialtjänsten styrs ifrån – till politiker och högre chefer, menar Wanja Astvik. Hon har nu fått stöd från AFA Försäkring för att undersöka goda exempel på hur arbetsmiljöfrågorna kan integreras i styrningen av socialtjänsten.

Öppenhet viktigt för att stanna

I en första del ska forskarna undersöka vilka arbetsvillkor som kan påverka arbetsmiljön positivt. De ska hämta data från ett tidigare forskningsprojekt om stressfaktorer i socialtjänsten och deras samband med styrformer, som fortfarande pågår.

I det projektet har Wanja Astvik och hennes kollegor tillsammans med fackförbunden SSR och Vision bland annat gjort en nationell enkätundersökning av arbetsvillkoren för socialsekreterare, biståndshandläggare och chefer inom socialtjänsten. Nästan 5000 personer har svarat på enkätens frågor.

– Utifrån det här enkätmaterialet ska vi göra analyser där man fokuserar på positiva utfall. Vad kan förklara när de anställda i socialtjänsten känner arbetstillfredsställelse och engagemang, och vill stanna kvar på sitt arbete?

Öppenhet och utrymme för att få prata om brister i kvalitet och arbetsmiljö har i den studien hittills visat sig vara en viktig faktor för trivseln och lusten att stanna.

Studera goda exempel

I en andra del ska de studera och lyfta fram två eller tre goda exempel. Det handlar om kommuner där politiker och chefer med ansvar för socialtjänsten har lyckats integrera arbetsmiljöfrågorna i arbetet med att styra verksamheten, genom beslut om till exempel budget och inriktning.

– Arbetsmiljöfrågorna hamnar ofta som en sidovagn vid styrningen av verksamheten. Men verksamhetens kvalitet och effektivitet är ju beroende av en god arbetsmiljö som gör att de anställda vill stanna kvar och inte blir sjuka av sitt arbete, säger Wanja Astvik.

Forskarna kommer att intervjua politiker och chefer inom socialtjänsten som befinner sig på olika nivåer, och dessutom HR-anställda, skyddsombud och socialsekreterarna själva.

– Vi kommer att undersöka hur de har gått tillväga för att skapa mer hållbara arbetsvillkor i socialtjänsten, och hur de har hanterat arbetsmiljöfrågorna i styrningen och organiseringen av arbetet.

Arbetsmiljö upp på bordet

Wanja Astvik började redan för tio år sedan att undersöka hur styrningsfilosofin New Public Management påverkar arbetsvillkoren inom socialtjänst, barn- och äldreomsorg. New Public Managements köp- och säljsystem av tjänster inom offentlig sektor kräver många mätningar och uppföljningar av verksamhetens effektivitet.

Den studien visade att när resurserna inte räcker till och de anställda inte kan göra ett bra jobb, riskerar det att bli ett ansvar de själva får bära.

Men nu har något hänt, menar Wanja Astvik. Inom socialtjänst och andra verksamheter i offentlig sektor har arbetsmiljöfrågan kommit upp på bordet.

– I många kommuner har politiker, chefer och medarbetare satt igång ett samtal om arbetsvillkoren, och det verkar som om flera av dem kommit en bra bit på väg, säger hon.

De nya föreskrifterna om socialt och organisatoriskt arbete är ett exempel på det. Arbetsmiljöverket har också genomfört en stor tillsynsinsats särskilt inriktad på socialtjänsten, som nyligen blev klar. På nationell nivå har regeringen tillsatt den så kallade tillitsdelegationen med uppdrag att ta fram en mer tillitsbaserad styrning av de offentliga välfärdstjänsterna.

Med sin studie vill Wanja Astvik och hennes kollegor bidra i det arbetet, genom att ge en djupare kunskap om hur man kan ta in frågan om arbetsmiljö i styrningen av verksamheter inom välfärdssektorn.

– Vi tänker oss att kunskapen från det här projektet ska kunna föras över till andra organisationer och bidra till en mer hållbar organisering av välfärdsarbete, säger hon.

Verktyg och stöd

Om projektet

Projekt:
Hållbar socialtjänst – relationen mellan arbetsmiljö och verksamhetsstyrning

Forskare i projektet
Wanja Astvik, Docent, Fil dr vid Akademin för hälsa och välfärd, Mälardalens högskola och Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Robert Larsson, Fil. dr, Mälardalens högskola

Jonas Welander, doktorand, Mälardalens högskola

Projekttid
2017 – 2019

Stärk ert teamarbete

Vad säger forskningen om teamets betydelse för en god arbetsmiljö? Det kan du och din arbetsgrupp ta del av i Forskning på 5 – ett snabbt och enkelt verktyg.

Se en kort film och prata i grupper om teamarbetet hos er – och hur ni kan utveckla det.

Här kommer du direkt till Forskning på 5 om teamets betydelse för socialsekreterare.

Text: Åsa Hammar