Konsten att inge hopp när allt känns nattsvart

När man mår som sämst bör stödet vara som bäst. Safewards är ett program för trygg och säker psykiatrisk slutenvård.
”Hur vi pratar med våra patienter är jätteviktigt”, säger metodstödjare Christine Johansson.

Den vita korridorväggen på avdelning fem pryds av en stor tygklädd anslagstavla i form av ett gult moln. På molnet finns färgglada smyckade papper med meddelanden uppsatta. De är från dem som skrivits ut från avdelningen.

Du är grym. Fortsätt kämpa.

We were born to be real, not to be perfect.

Försök inte stoppa ovädret. Stoppa dig själv. För ovädret drar vidare.

Tanken med hälsningarna är att inge hopp. För den som blir akut inlagd i barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård är allt ofta nattsvart.

– Våra patienter är akut sjuka och ligger inne för suicidobservationer, självskadebeteende, psykoser och ätstörningar, berättar Kerstin Kullberg, enhetschef på akutavdelningen för barn- och ungdomspsykiatri i Region Örebro län.

Första BUP med Safewards

Att vårdas fast man kanske inte vill. Att tvingas till hjälp. Rädd och sårbar, kanske stökig. Vad kommer att möta mig här?

– Man mår väldigt dåligt och vet inte vad som förväntas. Man kanske kommer hit med polis. Utskrivningshälsningarna från andra som varit här är då mycket uppskattade. Där står så många kloka saker, säger skötare Christine Johansson, anställd på BUP sedan 1990.

Hon är en av avdelningens två medarbetare med särskilt ansvar för Safewards, som metodstödjare. Som första BUP i Sverige använder avdelningen programmet sedan 2019. Syftet är att förebygga hot och våld och skapa trygg vård – både för patienter och personal. Forskaren Veikko Pelto-Piri vid universitetssjukhuset Örebro introducerade Safewards på en arbetsplatsträff. Han deltar i forskning kring programmet och är med i nätverket Safewards Sverige.

Foto: Pavel Koubek

10 insatser för tryggare vård

Utskrivningshälsningar är en av tio insatser som ingår i programmet. Den och ett par andra insatser vill bidra till att skapa en social gemenskap.

Som första insats tog sig avdelningen an gemensamma förväntningar för vad som gäller på avdelningen. Kerstin Kullberg berättar att det tog tid att knåda fram – det är lätt att hamna i en massa ”inte”. Men stränga regler kan trigga oönskat beteende. I stället finns nu en mapp på varje rum och uppsatta affischer med information om den struktur och de förhållningssätt som gäller på avdelningen.

Lära känna varandra

Social gemenskap underlättas också om man vet vilka som jobbar på avdelningen. Insatsen lära känna varandra innebär att personalen presenterar sig med foto och lite personlig information. Bredvid det gula molnet kan patienter och föräldrar, vikarier och ny personal läsa lite om alla medarbetare.

– Det vi tänker på är att man ska vara personlig men inte bli privat. Jag kan berätta att jag har en hund och tycker om att plocka svamp men jag lämnar inte ut mitt privatliv. Det här blir en öppning för samtal och möte med patienterna och deras föräldrar, säger Christine Johansson.

– Vi som jobbar här är människor, och vi är verktyget. Relationer är väldigt läkande. Litar du på läkaren och oss som arbetar här bidrar det till läkning, fortsätter hon.

Många har svängt om eftersom det blivit så positivt bland patienterna.

Kerstin Kullberg berättar att medarbetare först kunde känna ett motstånd mot att ha bild uppsatt.

– Det är ett nytt tänk. Men många har svängt om eftersom det blivit så positivt bland patienterna.

Lugnt rum för att hantera känslor

Safewards vill också underlätta vid svåra känslor och situationer, genom lugnande stöd. BUP Örebro har inrett ett rum som ska bidra till lugn. En fototapet med lummigt skogsmotiv täcker ena väggen. På golvet ligger en grön ryamatta som efterliknar gräs. Den som vill kan sjunka ner i stora pösiga sittsäckar i dämpade färger. Eller söka ro i en elektrisk vaggande liggstol med lugnande musik.

– Vi hade redan fått pengar för att göra ett lugnt rum. Det blev naturligt att vi införde den insatsen, förklarar Kerstin Kullberg.

Tumas Akay är skötare på BUP, här i lugna rummet. ”Det bästa med mitt jobb är att få jobba med ungdomar och att kunna hjälpa. Safewards är ett otroligt bra program, nästan som tio budord. Det handlar om hur vi ska förstå varandra och hur man beter sig mot patienterna. Att vi visar att vi bryr oss.” Foto: Pavel Koubek

Respekt och empati även vid konflikter

Även nedtrappning var en insats som avdelningen redan jobbat med. All personal hade gått regionens tvådagarsutbildning om svåra möten.

– Vi fortsatte på det spåret. Nedtrappning handlar mycket om att kunna hantera situationer där patienten reagerar aggressivt, säger Kerstin Kullberg.

Personalen ska bevara lugn, respekt och empati, hjälpa patienten att se vad konflikten gäller och bidra till att trappa ner aggression och oro.

– Det känns tryggt och säkert när vi bemöter våldsamma patienter. En del av patienterna vill ha hjälp men ganska många vill det inte. De tvingas ju in i vården och på en slutenvårdsavdelning, säger Christine Johansson, som samtidigt påpekar att patienterna är lugnare än inom vuxenpsykiatrin.

Positivt och vänligt klimat

Just bemötande är en stor del av Safewards. Hur personalen pratar om och med patienterna är viktigt för att få till ett vänligt klimat som gynnar kommunikationen och relationerna på avdelningen. Som stöd finns insatserna vänliga ord och positiv rapportering.

– Hur vi pratar med våra patienter är jätteviktigt. Om en patient till exempel vill röka men inte får för sina föräldrar eller kanske är rymningsbenägen är det stor skillnad på att bara säga nej och gå därifrån eller att sätta sig ner och prata, säger Christine Johansson.

Hejda sig en stund

Vid överlämning till nästa arbetspass rapporterar personalen om läget för varje patient. Arbetet med svårt psykiskt sjuka ungdomar kan vara tungt och utmanande. Det kan vara lätt att färgas av negativa händelser.

– Men när vi rapporterar ska vi reflektera kring beteenden och inte ösa ur oss om problem. Vi försöker påminna varandra om det och skriva något positivt, berättar Christine Johansson.

På drygt tre år har akutavdelningen infört sju av Safewards tio insatser. De övriga tre är gemensamt stödmöte, stöd vid svåra besked och återskapa trygghet. Nätverket Safewards Sverige beskriver på sin webbplats de tio insatserna, och vilka områden de ska främja.

Fina resultat med Safewards

Och programmet verkar ha gett positiva resultat – inte bara för patienterna. Avdelningens medarbetarenkäter från 2018 och 2021 visar att värdet för personalsäkerhet steg från 35 till 60 och att värdet för delaktighet ökade från 42 till 64. Personalomsättningen har också minskat något sedan programmet infördes. Dessutom visade en rikstäckande patientenkät från 2022 toppbetyg på området bemötande.

– Upplevelsen av bemötande är viktig. Det är ändå vi som jobbar här som gör skillnad. Safewards är en plattform för bemötande och vi har vässat våra skills, säger Christine Johansson.

Hon tycker att insatserna har betytt mycket för både patienter och personal.

– Det märks att vi får kontaktytor till patienterna och det uppstår inte alls lika mycket missförstånd. Kunskapen i personalgruppen om hur man bör jobba i psykiatrin har ökat.  Det känns kul att jobba!

Läs också Psykiatri: Tryggare vård när makten förskjuts

Porträttfoton: Pavel Koubek