Förebyggande sjukpenning fick anställda på fötter

19 mars 2018 Lästid: 4 min
kvinna i vit tröja på träningslokal drar i töjbart rep. I bakgrunden ett par personer som gör träningsrörelser på golvet i liggande läge.
Linda Andersen var en av de anställda i Lund som fick förebyggande sjukpenning tillsammans med ett program för fysisk och mental träning. Programmet har gett mig en bättre framtidstro, säger hon.

Foto: Gerdahallen, Lunds kommun

När Lunds kommun prövade förebyggande sjukpenning blev resultatet över förväntan. Tre månader efter insatsen jobbade alla nio deltagarna.

Den förebyggande sjukpenningen erbjöds till en grupp anställda som var i riskzonen för att bli sjukskrivna för stressrelaterade sjukdomar. Den kombinerades med ett individuellt anpassat träningsprogram där deltagarna fick fysisk och mental träning. Programmet genomfördes i november och december 2017.

Suntarbetsliv frågade företagshälsan, en chef och en deltagare vad framgången bestod i.

Annika Berntsson, företagssköterska – hur har ni gått tillväga?

– Det här erbjudandet gick ut till alla chefer i barn- och skolförvaltningen. Jag var ute och presenterade idén för dem, tillsammans med HR. Cheferna fick sedan föreslå kandidater till programmet. Det är ju de som kan se vilka som visar tidiga symptom på stressrelaterad ohälsa.

– De anställda som föreslagits av cheferna fick sedan träffa vår företagsläkare. Han skrev individuella underlag för var och en som Försäkringskassan sedan godkände.

Deltagarna fick delta i ett sex veckors program på förmiddagarna. Vad innehöll träningsprogrammet?

– Det innehöll fysisk träning på en träningslokal. Deltagarna fick också bland annat mentalt stöd i form av mindfulness och samtal med psykolog på företagshälsovården.

– Jag som företagssköterska var med hela tiden för att fånga upp signaler om att något annat kanske kunde behövas än det som erbjöds.

– Förvaltningen hade anslagit pengar till vikarier på heltid. När deltagarna gick tillbaka till jobbet på eftermiddagarna fanns vikarien alltså kvar där som en extra resurs.

Har ni kunnat se några resultat?

– Ja, det har vi. Jag bjöd in till en återträff tio veckor senare. Då kunde vi se att alla som deltog fortfarande upplevde att de hade en god hälsa. I sex av fallen kan vi tydligt se att vi har förhindrat en långtidssjukskrivning. De personerna arbetar heltid idag. Alla deltagare arbetar idag.

Kan man säga att det har sparat pengar för kommunen också?

– Absolut. En anställd som blir långtidssjukskriven kostar omkring en halv miljon kronor per år för arbetsgivaren. Hela projektet kostade inte mer än så, inklusive kostnaden för vikarier. Om sex personer har klarat sig från sjukskrivning har man sparat mycket personligt lidande, och dessutom nästan tre miljoner kronor för kommunen.

Anna-Karin Rhodin, rektor för Backaskolan i Lund, hade fyra av sina 70-talet medarbetare med i programmet.

Vad betydde det här programmet för dig som chef?

– Det är ett stöd för mig att ha något att erbjuda dem som kan behöva hjälp att komma igen. Det jag gillar med programmet är att det tog hänsyn till hela människan. Det innehöll ju både fysisk och mental träning, något vi alla behöver för att orka med både arbetslivet och det vanliga livet.

Linda Andersen, förskollärare, var en av dem som deltog i programmet.

Hur var det att delta?

– Det var skönt med ett avbrott för att hinna ifatt sig själv. Jag var sjukskriven för utmattningssyndrom en gång tidigare, och jobbade då på en annan arbetsplats. När jag började känna igen symptomen den här gången så gick jag till min chef och berättade. Hon föreslog att jag skulle gå med i programmet.

Vad var bäst med träningsprogrammet?

– Att få tid att använda de där verktygen man vet att man borde använda, men inte har tid för – sådant som mindfulness, meditation och promenader. Det var också bra att träffa andra i samma situation. Vi hade många bra samtal i gruppen.

Vad hade hänt om du inte hade deltagit i programmet tror du?

– Det är svårt att säga. Jag hade kanske bara en tillfällig svacka. Men det kan också vara så att jag var på väg åt fel håll.

Hur mår du nu, tre månader efter programmet?

– Jag har fått en bättre framtidstro! Jag hoppas verkligen de gör det här programmet permanent i kommunen. Jag vet många som skulle ha nytta av det, lika mycket som jag hade.

Idén till Prehab-programmet i Lund kommer från HR-konsulterna Linda Jovanovic och Ingrid Ståhl, som hade läst på Suntarbetslivs webbplats om ett liknande projekt i Torsby kommun. Läs artikeln Torsby väger in livets svängningar i hälsoarbetet.  

Det här är träningsprogrammet Prehab

• Fysisk träning på en träningslokal i kommunen, i grupp och individuellt. Personlig tränare och sjukgymnast som stöd.

• Mentalt stöd i form av mindfulness och samtal med psykolog på företagshälsovården.

• Inspirationsföreläsningar om motivation, stresshantering, kost och hälsa.

Fler vägar att få ner sjukfrånvaron

Barn- och skolförvaltningen i Lund har under 2017 arbetat förebyggande på andra sätt för att få ner sjukfrånvaron. De har till exempel arbetat med:

  • Rehabutredningar med alla som varit borta från jobbet mer än sju gånger på ett år. De personerna har kallats till samtal både med sin chef och med en företagssköterska för att kartlägga orsakerna till sjukfrånvaron. Ett 60-tal sådana samtal har genomförts.
  • Prioriteringslistor för lärare, för att klargöra vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras först vid hög arbetsbelastning.
  • Möten mellan externa psykolog-konsulter och ledningen för tolv enheter med särskilt hög sjukfrånvaro. Konsulterna har kartlagt den psykosociala arbetsmiljön, jobbat med grupperna utifrån en viss metod och ordnat ett ledarskapsprogram för cheferna.

 

Vad är förebyggande sjukpenning?

  • En anställd kan få sjukpenning om han eller hon genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdomstiden.
  • Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara ordinerad av läkare och godkännas av Försäkringskassan.
  • Vid förebyggande sjukpenning gäller inte karensdag, utan Försäkringskassan betalar ut sjukpenning från och med första behandlingsdagen.

Läs mer på Försäkringskassans webbplats

Text: Åsa Hammar