Obligatorisk träning på jobbet kan leda till att personalen utför sina arbetsuppgifter på kortare tid. Det visar att det är möjligt att se träning som en vinst, enligt forskning från Stockholms Universitet och Karolinska Institutet.
Forskarna har följt 200 anställda på Folktandvården i Stockholm som har fysisk aktivitet på arbetsschemat. Idén att införa träning på jobbet kom upp vid en arbetsmiljöundersökning bland de anställda. Eftersom arbetet inom tandvården kan vara fysiskt belastande efterfrågade personalen träning på arbetstid. Motiveringen var att det behövdes för att de skulle klara av sitt jobb. Frågan togs upp till diskussion och det togs beslut om att träningen skulle vara obligatorisk.
Upplevde att arbetsförmågan blev bättre
I den första etappen av studien, som var klar 2008, undersökte man vilken effekt träningen hade på individnivå. Det visade sig att sjukfrånvaron sjönk med 21 procent på de studerade arbetsplatserna. I etapp två har man tittat på vilka effekter träningen har haft på organisatorisk nivå. Man har framför allt tittat på produktiviteten, det vill säga hur mycket personalen producerar i förhållande till den tid som de lägger ned i arbetet. Frågan forskarna ville ha svar på om produktiviteten har minskat, ökat eller förblivit densamma i och med att träningen infördes.
– Det visade sig att arbetsgrupperna kunde bibehålla eller till och med öka antalet behandlade patienter jämfört med motsvarande period året innan. Det trots att de hade färre arbetstimmar, säger Ulrika von Thiele Schwarz, forskare i psykologi på Stockholms Universitet, som ansvarar för studien.
Känsla av ökad arbetsförmåga efter träning
I studien ingick två kontrollgrupper. En grupp fick inte träning, utan arbetstidsförkortning istället. En annan grupp fick varken träning eller arbetstidsförkortning. Jämförelserna mellan grupperna visade att både de som fick träning och de som fick arbetstidsförkortning blev mer produktiva. Men träningsgruppen visade på ytterligare positiva effekter som inte fanns i någon av de andra grupperna. De upplevde själva att de åstadkom mer på jobbet och hade högre arbetsförmåga.
De flesta var positiva till träningen
Vilka faktorer som bidragit till det positiva resultatet är svårt att avgöra, menar Ulrika von Thiele Schwarz. Att träningen var obligatorisk har förmodligen stor betydelse.
– Det är klart att vinsten för arbetsgivaren blir större eftersom även personal som vanligtvis inte tränar deltog. De personerna har ju förmodligen haft störst nytta av aktiviteterna, säger Ulrika von Thiele Schwarz.
Att man diskuterade den etiska aspekten av att tvinga anställda till träning innan aktiviteterna startade kan också ha betydelse.
– Det finns ju inget givet svar på vad arbetsgivaren har rätt att kräva när det gäller hälsa. Men efter diskussionen var majoriteten positiv till träningen och det är klart att det påverkar effekterna.
Enligt Ulrika von Thiele Schwarz kan känslan av ökad arbetsförmåga ha att göra med den omedelbara effekten efter träning. Det vill säga ett allmänt välbefinnande som även påverkar hur man tar sig an sina arbetsuppgifter.
Nytt sätt att se på kostnader behövs
Att satsningen ledde till både ökad produktivitet och bättre självskattad arbetsförmåga tror Ulrika von Thiele Schwarz beror på flera saker. Den lägre sjukfrånvaron frigjorde mer tid än tidigare till att utföra arbetsuppgifterna om man slår ut det på hela arbetsgruppen.
– Det kan också vara så att man ville vara mer effektiv när man väl var på plats på jobbet, säger Ulrika von Thiele Schwarz.
Hon menar att resultatet är så intressant därför att det visar att man kanske behöver utforma nya ekonomiska modeller för att titta på kostnader. – Studien visar ju att det inte alls är självklart att se träning på arbetstid som en kostnad.
Ulrika von Thiele Schwarz menar att man vanligtvis räknar ut utgiften för en aktivitet som tar tid från arbetsuppgifterna genom att titta på hur stor lönekostnaden är för tidsåtgången.
– Den här studien visar att det är möjligt att få ut lika mycket, eller mer, produktion, och dessutom få positiva effekter på hälsan. Kanske ska man tänka om och se tidsbortfallet som en investering som ger vinst.