Allt fler rehabkoordinatorer i primärvården

19 september 2017 Lästid: 4 min
Elisabeth Börjesson, rehabkoordinator, sedd framifrån i svart kofta med röd tulpan broderad. Kvinnor på konferens i bakgrunden.
Elisabeth Börjesson deltog på SKLs första konferens nationella konferens för rehabkoordinatorer i september. Rehabkoordinatorerna blir nu allt fler på landets vårdcentraler.

Foto: Åsa Hammar

Den som blir sjukskriven för stressrelaterade besvär behöver ofta stöd för att komma tillbaka till jobbet. På allt fler vårdcentraler inrättas nu rehabkoordinatorer för att samordna de insatser som kan behövas. En av dem är Elisabeth Börjesson.

– Det är ett spännande jobb! Den ena dagen är inte den andra lik. När man ringer upp en arbetsgivare vet man aldrig vad som möter en. Men jag har oftast blivit positivt bemött. Folk är tacksamma att man lyssnar på dem, säger Elisabeth Börjesson, rehabkoordinator på vårdcentralen Verkstaden i Arvika.

Rehabkoordinator är ett nytt men växande yrke. En rehabkoordinator arbetar på en vårdcentral med de patienter som är långtidssjukskrivna, eller riskerar långtidssjukskrivning, ofta på grund av psykisk ohälsa, stress, eller med flera olika diagnoser.

Koordinatorerna samordnar vården och ger stöd för en återgång till arbetet. De tar kontakt med sjukskrivna och deras arbetsgivare, och håller ofta i så kallade trepartssamtal där de går igenom hur arbetsgivaren kan underlätta en återgång till arbetet.

Deras tjänster är ofta på deltid. Många av rehabkoordinatorerna har tidigare en tjänst inom landstinget eller på vårdcentralen, ofta som sjuksköterskor, socionomer, fysioterapeuter eller arbetsterapeuter.

Den 14 och 15 september bjöd SKL in till den första nationella konferensen för rehabkoordinatorer. Över 400 personer från hela landet träffades för att lyssna på föreläsningar och utbyta erfarenheter med varandra.

Ensam i början

En av dem var Elisabeth Börjesson. Landstinget Värmland där hennes vårdcentral ligger är ett av de landsting som satsat mest på den nya yrkesrollen.

Elisabeth Börjesson är sjuksköterska, och har arbetat både som distriktssköterska, på barnavårdscentral och som utbildad samtalsterapeut. Hon har också gått en kortare utbildning för rehabkoordinatorer som landstinget erbjöd. Hon har en 90-procentig tjänst fördelad på två vårdcentraler, en med 22 000 listade patienter, en med 9 000.

– I början var jag väldigt ensam. Det var en ny position och inte så lätt att ta sig fram i en hierarkisk struktur. Doktorerna jobbar mycket själva, man fick göra sig förtjänt av deras uppmärksamhet, säger hon.

Idag arbetar hon mer strukturerat, bland annat med hjälp av en digital statistiktjänst som gör det lättare att fånga upp dem som varit sjukskrivna mer än en månad. Hon har också samarbetat mycket med Marie Niljung, HR-konsult på Arvika kommun, för att hitta och stötta kommunanställda som lider av psykisk ohälsa.

Min styrka är nog att skapa relationer med arbetsgivare

– Min styrka är nog att skapa relationer med arbetsgivare och andra. Jag har arbetat så länge med det här, så jag vågar ringa upp folk och ställa lite obekväma frågor, säger hon.

Leder ett bedömningsteam

Elisabeth Börjesson leder ett bedömningsteam som träffas varannan vecka på vårdcentralen. Där finns läkare, sjukgymnast, beteendevetare, representanter för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ibland är också en psykiater med. Bedömningsteamet går igenom de patienter som har sjukskrivits eller sökt vård på grund av psykisk ohälsa, eller för långvarig och svårbehandlad värk i rygg, nacke och axlar.

– Men den mesta tiden pratar jag i telefon med olika personer: patienter, vårdgivare, arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Med åren har hon skaffat sig ett stort nätverk och vet vem som kan hjälpa till med vad för patienternas räkning. Den övervägande delen av dem hon träffar är kvinnor som jobbar i kommunen eller i landstinget. Hon tycker sig se en förändring av vad patienterna söker vård för.

– Många är pressade på jobbet. Det är många som arbetar i självstyrande grupper långt från chefen. Då räcker det med en person som kan förstöra för de andra. De där självstyrande grupperna tycker jag man pratar för lite om.

Rehabkoordinatorernas roll alltmer tydlig

Rehabkkordinatorns roll är på god väg att permanentas. Sedan 2017 kan landstingen söka ekonomiskt stöd från regeringen, via SKL, för att inrätta dessa tjänster. En arbetsgrupp på socialdepartementet utreder under hösten 2017 hur yrkesgruppen kan bli permanent inom hälso- och sjukvården.

Snart lanserar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en webbaserad utbildning för rehabkoordinatorer. En metodhandbok finns sedan år 2016 på SKLs webbplats, liksom mallar, checklistor och annat stöd för rehabkoordinatorerna.

Kommer rehabkoordinatorerna att bidra till att färre blir långtidssjukskrivna? Det är inte säkert. Men, som en av dem sade under konferensdagen:

– Vårt uppdrag är inte att sänka sjukskrivningstalen. Uppdraget är att skapa en kvalitetssäkrad rehabilitering för de som behöver stöd i det.

Att stärka samverkan och utveckla kvaliteten i rehabiliteringsprocessen är en del i parternas gemensamma avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser.

Tillbaka till jobbet - så här kan du som chef anpassa arbetet för medarbetaren

  • Skjuta upp arbetsuppgifter
  • Välja bland arbetsuppgifter
  • Få hjälp av kollegor
  • Arbeta långsammare
  • Ta längre raster
  • Arbeta kortare arbetsdag
  • Gå hem och göra uppgifter vid ett annat tillfälle
  • Arbeta ostört
  • Arbeta hemifrån

Källa: Gun Johansson, forskare vid Centrum för Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting

Råd till nya rehabkoordinatorer

Gör dig oumbärlig! Viktigast är mandat och stöd från din chef, oavsett om det är chefen för vårdcentralen eller någon chef som sitter längre bort.

Börja med att stödja läkarna i hur de kan skriva intyg för att ge patienten den tid av sjukskrivning de behöver. Det finns färdiga mallar på SKLs hemsida.

Be sen att få vara med på läkarnas genomgångar av patienter, till exempel ett par gånger per halvår för att fånga upp långtidssjukskrivna.

Ta reda på dina arbetsuppgifter ordentligt. Beskriv dem för de andra på vårdcentralen, till exempel på en arbetsplatsträff eller i läkargruppen. Lägg in dina samtal, möten med patienter och andra i en kalender som alla kan se, så det blir tydligt vad du gör.

Ge patienterna möjlighet att själva nå dig genom att lägga till rollen som en kontakt i vårdcentralens växel.

Lägg ut namn och bild på dig som rehabkoordinator på vårdcentralens webbplats.

Källa: Ann-Britt Ekwall och Eva-Marie Sundqvist, processledare för rehabkoordinatorer i Region Jönköpings län, och Annelie Gustafsson, processledare Landstinget Kalmar län.

Text: Åsa Hammar