I Eksjö jobbar kommunens personalavdelning tätt ihop med rehabiliteringskoordinatorer i primärvården för att få sjukskrivna medarbetare tillbaka till jobbet. Tydliga roller, mandat och tillit är viktiga inslag i samarbetet.
Bodil Lind är personalkonsult i Eksjö kommun, med lång erfarenhet. Kommunen brottas, precis som många andra, med skenande sjukskrivningstal. Omkring hälften av de längre sjukskrivningarna beror på psykisk ohälsa, som utmattning eller depression. Antalet långtidssjukskrivna med psykiska diagnoser har ökat de senaste två åren.
Bodil Lind är spindeln i nätet på arbetsgivarsidan när det gäller sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering för kommunanställda i Eksjö. Hon är entusiastisk över satsningen på rehabiliteringskoordinatorer i vården.
Rehabiliteringskoordinatorer finns på försök i alla landsting, i olika omfattning och med olika arbetssätt. De stöttar sjukskrivna och personer som riskerar sjukskrivning. De underlättar kontakter mellan vården och arbetsplatsen, och avlastar vårdpersonalen. Utvärderingar visar på positiva effekter, till exempel minskat behov av sjukskrivning.
– Det är det bästa som är påhittat på väldigt länge, säger Bodil Lind.
Central funktion underlättar
Kommunen har cirka 17 000 invånare och 1 800 tillsvidareanställda. Den är ovanlig genom att den sedan några år tillbaka består av en enda förvaltning.
Det betyder att alla de cirka 90 cheferna kontaktar Bodil Lind när de behöver stöd i samband med sjukskrivning och rehabilitering. Det kan handla om läkarintyg som väcker frågor, eller om medarbetare som riskerar att bli långtidssjukskrivna till exempel.
– Det underlättar för cheferna att bara ha en enda person i organisationen att vända sig till i rehabiliteringsfrågor, säger hon. Det blir en person, ett budskap från kommunen som arbetsgivare: Så här jobbar vi med sjukskrivning och rehabilitering hos oss. Det fungerar eftersom vi är så pass små.
På motsvarande sätt behöver Bodil Lind själv bara hålla kontakt med ett begränsat antal personer inom primärvården. Hon ringer någon av de rehabiliteringskoordinatorer som hon samarbetar med.
Stödjer och samordnar
En av koordinatorerna är Ewa Maria Nelander. Hon är arbetsterapeut i botten och delar sin tid mellan två vårdcentraler. Hennes viktigaste uppdrag är att stödja patienter och läkare i frågor som rör sjukskrivning och rehabilitering.
– Det ligger på mig att underlätta för rehabiliteringen att komma igång, försöka få en effektivare process och minska ledtiderna, säger Ewa Maria Nelander. Målet är en framgångsrik återgång i arbete, att man långsiktigt klarar av att komma tillbaka.
När en anställd blir sjukskriven håller man tidigt ett så kallat trepartsmöte. Då träffas medarbetaren, arbetsgivaren och läkaren. Oftast är också en rehabiliteringskoordinator med. På mötet gör man upp den plan för rehabilitering som Försäkringskassan kräver.
– Här räknas tjugoåtta dagar som en lång sjukskrivning, säger Ewa Maria Nelander.
På mötet kan man till exempel komma överens om att medarbetarens arbetsuppgifter ska anpassas eller schemat justeras. Kanske kan personen inte arbeta heltid, men tjugofem eller femtio procent? Kanske behövs arbetsträning?
– Sedan har vi en kontinuerlig uppföljning, så att vi ser att det fungerar. Det gör det i de allra flesta fallen, säger hon.
Tydlighet och förtroende
Arbetssättet – trepartsmöten – är inte unikt för Eksjö, betonar de båda. Förklaringen till att det fungerar bra ligger snarare i att det är så få aktörer inblandade.
– Det är en framgångsfaktor att jag bara har en person hos arbetsgivaren att vända mig till. Och de sexton läkarna runt mig behöver inte jaga olika chefer i kommunen, säger Ewa Maria Nelander. Jag sköter logistiken och bokar möten med Bodil i deras kalendrar.
Rätten att fatta beslut är en annan betydelsefull ingrediens i samarbetet. Ewa Maria Nelander och Bodil Lind har mandat från sina respektive organisationer att göra upp planerna för rehabilitering. Det är också viktigt att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan arbetsgivaren och vården, menar de båda två.
– Vi har hittat ett tryggt sätt att jobba tillsammans, som är väldigt inriktat på att hitta lösningar, säger Bodil Lind.
Oftast bra lösningar
Även Kommunal instämmer i bilden av ett välfungerande rehabsamarbete. De fackliga företrädarna deltar till exempel på rehabiliteringsmöten, om den berörda medlemmen vill det.
– Det är inte alltid man lyckas, men oftast löser det sig på ett bra sätt för våra medlemmar. Arbetsgivaren hanterar frågorna på ett bra sätt, säger Pia Schelin, sektionsordförande för Kommunal i Eksjö.
Det är en fördel att personalavdelningen håller i trådarna, tycker hon. Då kommer man ifrån problemet med att chefer kan ha olika sätt att bemöta de sjukskrivna – och vara mer eller mindre insatta i regelverket. Personalavdelningen har också mycket kunskap om hur arbetet kan anpassas, anser Pia Schelin.
– Cheferna själva tänker inte alltid på att man kan behöva göra förändringar för att medarbetare ska kunna komma tillbaka, säger hon.
Att stärka samverkan och utveckla kvaliteten i rehabiliteringsprocessen är en del i parternas gemensamma avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser.