Vägen tillbaka till jobbet kan vara lång för den som blir sjukskriven för svårare depression, omfattande ångest eller psykotiska besvär. Magnus Elfström ska ta reda på vilken typ av stöd de drabbade själva efterfrågar för att klara av att jobba igen.
– En arbetsplats där det finns flexibla närvarokrav och möjlighet att anpassa arbetet kan vara lättare att komma tillbaka till, säger Magnus Elfström, docent och lektor i psykologi på Mälardalens högskola i Eskilstuna och Västerås.
– Vi ska studera vad personer med svårare psykisk ohälsa anser att de behöver hjälp med för att kunna återvända till arbetet. Det kan vara personer som har varit borta från arbetslivet och lyckats komma tillbaka eller personer som ännu inte har kommit tillbaka. Där finns en kunskapslucka.
Magnus Elfström och hans forskarkollega Cornelia Wulff Hamrin ska samla in enkätsvar från psykiatriska öppenvårdskliniker i Södermanlands och Västmanlands landsting. Genom att erbjuda alla som besöker klinikerna som patient att delta i studien hoppas man få svar från 300–500 personer. Forskarnas fokus på synpunkter från de drabbade gör studien till något av ett pilotprojekt.
– Den lättare psykiska ohälsan, som en enstaka depression eller en första utmattning, ska ju skötas av vårdcentralen. Långvarig eller återkommande depression, omfattande ångest och psykotiska besvär behandlas på psykiatriska öppenvårdskliniker, säger Magnus Elfström.
– Det är tyvärr ovanligt både att komma tillbaka till arbetet på heltid och att inte behöva någon fortsatt vårdkontakt för den här gruppen med lite svårare psykisk ohälsa. Även de som börjar jobba igen har uppföljande kontakter med vården.
Anpassad arbetstid, delaktighet i behandlingen och ett mänskligt bemötande
Efter 90-talets stora psykiatrireform har flera utredningar kommit fram till att människor med psykiska besvär inte får den hjälp de behöver för att komma tillbaka i arbete. Hösten 2015 presenterade föreningen Sveriges företagshälsor nationella riktlinjer för hur arbetsgivare och företagshälsovården tillsammans ska kunna förebygga psykisk ohälsa och stödja den som drabbas. Magnus Elfström och hans kollega Cornelia Wulff Hamrin ska försöka ta fram förslag på hur man kan underlätta rehabiliteringen.
– Vi har idéer som rör tre områden, och det är arbetslivet, vården och individen. Däremot går vi inte in på vare sig diagnoser eller skäl till sjukskrivning, säger Magnus Elfström.
– När det gäller arbetslivet tror vi att flexibilitet kan spela stor roll. Hur ser arbetsgivaren på kortare frånvaro och anpassning av arbetstider? Personer med psykisk ohälsa kan behöva gå ifrån arbetet för att hålla kontakten med vården och vissa dagar klarar de kanske inte av att gå till arbetet.
Forskarna menar att också inom vården kan flexibilitet betyda mycket för den som försöker ta sig tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning för psykisk ohälsa. Det kan handla om att komma överens om lämpliga tidpunkter för återbesök och om att låta patienten vara delaktig i behandlingens upplägg och innehåll.
det kan vara avgörande om man har mötts av fördomar eller om man har bemötts som en individ med arbetsförmåga
– När det gäller det tredje området, individen, tror vi att det kan vara betydelsefullt hur man har blivit bemött både i arbetslivet och i vården. Vi tror att det kan vara avgörande om man har mötts av fördomar eller om man har bemötts som en individ med arbetsförmåga, säger Magnus Elfström.
– Det är lätt hänt att fördomsfullt tänkande får oss att inte längre uppfatta den som drabbas av psykisk ohälsa som en arbetande person. Den här sortens fördomar finns både i arbetslivet och i vården och kan ha betydelse för hur individen själv uppfattar sin arbetsförmåga. Och framför allt vilken tro individen har på sin förmåga att arbeta och att komma tillbaka till jobbet.
Vad hoppas ni på av projektet?
– Vi hoppas kunna bidra till att skapa en bättre rehabilitering där både vården och arbetsgivaren kan satsa sina resurser på rätt saker. Med vår studie hoppas vi kunna ställa in kompassnålen, så att säga.
Vad kan era resultat ha för betydelse för arbetsmiljön på arbetsplatser där någon har råkat ut för psykisk ohälsa?
– Rent generellt vill vi kunna bidra till en bättre psykosocial arbetsmiljö. Lite mer specifikt så hoppas vi att man på arbetsplatser ska få bättre förståelse för vad det kan innebära att ha en långvarig psykisk ohälsa som ger funktionshinder. Och att man ska kunna se och upptäcka att den här kollegan som har drabbats har en massa andra sidor och är så mycket mer än sin sjukdom.
FAKTA/Psykisk ohälsa
- Var femte person i Sverige drabbas någon gång i livet av depression och får svårt att fungera normalt i vardagen.
- Den som råkar ut för en lättare depression eller förstagångsutmattning kan få hjälp på vårdcentralen.
- Långvarig depression och psykiska besvär som omfattande ångest kräver ofta en mer specialiserad behandling på en psykiatrisk öppenvårdsklinik.